- elegansen personifierad
Välkommen till vad som troligen är världens första skriftliga recension av QSP Otter. Om min "Google Fu" inte sviker mig förekommer det inte allt för många omdömen om den är kniven överhuvudtaget. Det känns därför lite som en plikt att råda bot på det missförhållandet med åtminstone ett inlägg.
Nu är det inte någon plågsam uppgift då den här kniven är lika sympatisk som djuret som den fått sitt namn ifrån. Jag ämnar här beskriva varför jag tycker så.
 |
| QSP Otter |
Otter är en kniv för den som uppskattar mindre knivar för "EDC-bruk" eller en fickkniv på ren svenska. Med en bladlängd på sju centimeter är den rätt småväxt. Lägg därtill att den är extremt lätt. Utöver det kännetecknas den av tämligen exklusiva material med ett fint bladstål och inte minst ett ovanligt material i handtagssidorna.
Därmed är Otter ett exempel på några av de mer "high end"-inriktade knivarna från QSP som de släppt på senare tid.
Den finns som vanligt numera att tillgå i ett par olika varianter. I det här fallet kan väljas mellan ett satinblad eller ett svart dito och handtagen kan fås i den här varianten eller med inslag av koppar för en annan färgställning på mönstret.
 |
| Det här är version 140-A1 vilket innebär satinblad och aluminiuminslag i handtaget |
Twitterversion: Inte allt är svart och vitt i livet, men Otter från QSP är det. En sofistikerad liten kniv för den stilmedvetne.
Blad
Bladformen kan endera betraktas som en sheeps foot eller en drop point även om båda i så fall skulle få tillägget "modifierad" då formen inte följer mallen för någon av arketyperna. Ryggen kröker nedåt på en markant vis som på den förstnämnda men den möter en egg med en svag buk på vägen. Det ger i sin tur en mer uttalad spets än vad fårfötterna brukar ha. En detalj som bidrar till knivens mjuka former är att bladryggen inte är rak utan faktiskt svänger aningen uppåt innan den börjar sin resa nedåt.
Längden på bladet ligger som sagt kring sju centimeter eller 69 mm för att vara exakt. Bladhöjden är 19 millimeter och tjockleken är 3 mm.
Finishen är snygg tvåtons satin där de platta delarna av bladet har längsgående slipning vilket ger kontrasten. Sedan måste framhållas hur snyggt QSP sköter sin märkning nuförtiden. Logotypen återfinns på presentationssidan och ståltyp på motstående sida. Båda är dock anpassade till bladets storlek och smakfullt utfört.
 |
| Bladet är strax under sju centimeter långt |
Stålet är det mycket gångbara S35VN. Inte det senaste eller mest hypade på marknaden men rätt behandlat är det ett riktigt bra stål. QSP har tidigare visat sig behärska de olika stålsorterna de använder sig av. Sedan är jag inte metallurg utan omdömet jag ger därvidlag är från ett strikt användarperspektiv. I det här fallet innebär det att stålet svarar snabbt på ett bryne eller en strigel. Bladet har jag inte behövt slipa om och förväntar mig inte att göra det heller inom den närmsta tiden. Det är sällan knivar av den här typen slits så hårt att de behöver reprofileras helt utan att någon olycka skett. Vanligt underhålla medelst strigel, bryne och skärpstål brukar räcka långt.
Appropå på det var fabrikseggen mycket bra. Åtminstone när det kommer till skärpan. Ett litet nedslag kan göras på att bladet har en tendens till "smile". Det lilla leende som återfinns vid det "sharpening choil" som finns.
Bladet har för övrigt fått en sabelslipning där den flata slipfasen är mycket hög. Det ger goda skäregenskaper.
 |
| Bladstålet som valts är S35VN |
Väl satt i arbete är det här ett mycket effektivt litet blad. Kombinationen av en vass egg, fint stål och ett inte allt för tjockt blad är sympatisk. Sedan är även spetsen värd att framhålla då den är lika bra för att pilla ut en speta ur handen med som till krympplastavlivning. Plastförpackningarnas tid borde vara förbi men trots det envisas många tillverkare att formligen gödsla med dem vilket gör en bra fickkniv till ett mycket gångbart verktyg.
Otter är en kniv som inte bara teoretiskt borde skära bra utan den gör även det i praktiken. Att det skall behöva framhållas kan tyckas märkligt men i dagens knivvärld är det inte alltid givet. Ibland får form gå före funktion. Men inte i det här fallet. Sedan har förstås en så här liten kniv sina begränsningar. Men de är tämligen uppenbara. Det gäller t ex handtaget som inte är stort nog för tyngre uppgifter.
Men i övrigt är jag mycket nöjd med hur Otter känns att hantera till de uppgifter som man kan stöta på i vardagen. Inte minst som kniven är lätt att plocka fram, skära ett snitt med och återbörda till fickan. Något som t ex är förträffligt om man öppnar en säck ris. Eller en bunt säckar med matjord och gödning. Eller skär av irriterande buntband som hittades i ett blisterpack på ett annat knivmärkes usla förpackning.
Handtag
Redan vid första anblick kan konstateras att det som gör att den här kniven sticker ut från mängden är valet av handtagsmaterial. I övrigt är inte handtaget inte mycket att orda om. Basen är en polerad stålram och utanpå den har det skruvats sidor i två punkter förutom pivotskruven. Den är märkt med sin numera sedvanliga triangel. Ett mönster som markerar QSPs lite finare knivar.
 |
| Ett litet tämligen bekvämt handtag som utmärks av mönstret i skollorna |
Men för att återgå till det unika så är det en kolfiber som försetts med lager av aluminiumfolie i det här utförandet. I den andra varianten är det istället kopparfolie. Det är det som ger mönstret som påminner om vad som hittas i damasksmidda knivblad. Det ger också knivarna ett mönster som är unikt för varje exemplar.
Skollorna är sedan polerade. Sidorna är platta men själva kanterna mjukt rundade. Det gäller för övrigt ramen och kniven som helhet. Frånvaron av skarpa hörn är något som tacksamt noteras från min sida. Även bättre märken kan missa den detaljen ibland.
 |
| Kniven är öppen i ryggen och försedd med två timglasformade distanser |
Sedan bör det påpekas att det här handtaget faktiskt inte är lättat invändigt på något vis. Och med tanke på knivens totalvikt men framförallt dess balans så är jag nöjd med det beslutet. Ett ännu lättare handtag hade gjort kniven framtung.
Längden på handtaget är 96 mm och av det är tillgänglig yta för fingrarna 86 mm. Flipperfenan stjäl, som så ofta är fallet, en del utrymme. Med min storlek på fingrar räcker det till ett "tre och ett halvt fingersgrepp" men med smalare fingrar får alla fyra plats. Sedan är bakänden både vinklad och mjukt formad så alla grepp känns bra ändå. Särskilt som clipet inte känns alls. För att vara ett litet knivhandtag är det här tämligen väl fungerande. Men litet som sagt. Det utgör inte direkt grunden för en friluftskniv men som EDC fungerar den väl.
 |
| Balansen är mycket god trots det ringa formatet och kniven känns helt ok att hålla i och arbeta med |
Öppning och lås
Otter är en dedikerad flipperkniv. Inget fel med det och vill man nödvändigtvis inte använda flipperfenan kan bladet förstås fällas ut med två händer också.
Själva flipperfenan är liten och diskret, endast fyra millimeter hög. Den har fått några räfflor för ökat fäste och det behövs med tanke på det ringa formatet. De är dock inte särskilt skarpa och kunde tjänat på att ha varit bara en aning mer distinkta.
 |
| Otter får räknas som en dedikerad flipperöppnad fällkniv |
För den som är van vid den här typen av öppningssystem är det här en bra kniv. En väl avstämd "detent" och keramiska kullager ger tillsammans med godkänd geometri bra skjuts åt bladet. Kniven är därmed mycket kvick att öppna. Det kan tilläggas att bladet kan aktiveras med både tryck och drag bakåt. Men "van" menade jag att knivar som öppnas med små flipperfenor eller ännu värre front flippers inte är särskilt intuitiva för den oinvigde. Men de tar i gengäld inte särskilt lång tid att vänja sig vid.
 |
| Låser gör kniven med en "liner lock" |
Faktum är att Otter är lika lätt att stänga som att öppna. En detalj jag fäster uppmärksamhet vid då det påverkar helhetsintrycket och är viktigt när man gör enkla, korta snitt och sedan vill stoppa undan sin kniv igen. I det här fallet är låset lättåtkomligt då den motsatta skollan har fått en fördjupning för att underlätta den proceduren. Det som skall kommas åt är en "liner lock". Ett enkelt men i det här fallet väl utfört lås. Inget glapp eller spel kan kännas i bladet. Fördelen med den här typen av lås när de är gjorda i stål är att de inte behöver slitas in utan fungerar direkt. Slitaget på låsarmen blir också minimalt jämfört med t ex titan mot stål.
Att bära
På den här punkten kan det inte bli annat än toppbetyg för den här kniven. Det här är en fickkniv i dess sanna betydelse. Vare sig du använder clipet eller låter kniven ligga löst i en ficka så uppträder den exemplariskt.
Mycket av det kan förstås tillskrivas de diskreta måtten. Kniven mäter 96 mm på längden som sagt men inte heller höjden är farlig med två centimeter som mest. Tjockleken på handtaget mäts till elva millimeter.
 |
| För att understryka den exklusiva framtoningen hittas ett fint clip på Otter |
Den är med andra ord tämligen tunn utan att vara anemisk. Men det är vikten som bidrar mest till att den är så sympatisk i fickan. Ett inte överdrivet tjockt blad parat med skollor av kolfiber håller ned vikten till låga 65 gram trots att stålramen som sagt inte är urfräst.
Sedan är materialet mycket snällt mot tyget i fickor då det är helt slätpolerat.
 |
| Trots typen, får jag nog säga, fungerar clipet väl |
Clipet följer knivens estetik och betonar att det är en mer exklusiv kniv det rör sig om. Därför hittas på Otter ett fräst titanclip och istället för ett enklare i stansat stål.
Funktionen är riktigt bra för att tillhöra den här typen. Clipet är tunt nog för att fjädra väl och rampen får godkänt även om den inte tillhör de mest frikostiga. I gengäld får man med den här formgivningen ingen spets på clipet som skär in i handen. Något jag är mycket petig med. Clipets näst bästa fördel är att det som jag skrev tidigare inte känns i handen när man använder kniven. Det är en annan sak jag lätt hänger upp mig på annars.
Ett smart drag av QSP är att de valt att göra clipet symmetriskt vilket gör att det kan skiftas till andra sidan för den som är vänsterhänt eller bara vill bära kniven så ändå. Det är med andra ord flyttbart och det sker genom att man skiftar skruvar i bakänden av kniven. Även det en bra lösning eftersom man slipper onödiga hål i handtaget även om man från QSPs sida sumpade den detaljen ändå.
Sammanfattningsvis
QSP har med Otter lyckats väl med sin föresats att göra en sofistikerad "gentlemannakniv" som det brukar heta fritt översatt från engelska. Det vill säga en liten elegant kniv som passar till de flesta vardagsuppgifter men som kanske inte är det som gör sig bäst i skog och mark eller på byggarbetsplatsen.
Estetiken finns där med en avskalad formgivning som i mitt tycke är konsekvent utförd. Handtaget har en enkel form som följer bladet eller möjligen tvärtom. Det accentueras av ett kvalitetsstål och ett exklusivt material i handtaget i form av en i sammanhanget tämligen ovanlig kolfiber. Allt förstärkt med ytterligare ett par detaljer som diskret märkning, kullager och detent-kula i keramik samt ett fräst titanclip.
 |
| QSP Otter är ingen gitantisk kniv men utmärkt för vardagsbruk |
Otter är verkligen något för den som gillar en något mindre EDC-kniv. De flesta rutorna som gäller för en modern liten fickkniv går att kryssa i. Sedan finns ett par små saker värda att framhålla. En är att man från QSPs sida avhållt sig från att fläska på med godstjockleken. Tjockare än så här behöver ett blad tillhörande en kniv i den här storleken inte vara. Kanske är den hopplösa trenden att överdimensionera alla knivar oavsett storlek och tänkt användningsområde över.
En annan liten men positiv detalj är den smakfulla märkningen. Dels har man anpassat logotypen och textens storlek i relation till kniven och dels har man avstått från mer märkning än så. Bortsett från triangeln på pivotskruvens huvud då. I det här fallet passar den emellertid osedvanligt väl ihop med resten av färgtemat i svart och silver.
Eftersom det saknas stora misstag får man påpeka något mindre istället. En sådan är att i konsekvensens och utseendets namn kunde man avhållt sig från att borra ett hål rakt igenom handtaget för fånglina. Det var det som avsågs ovan när jag skrev att "QSP sumpade den detaljen". Vill man nödvändigtvis behålla funktionen så kan man istället använda sig av en liten bult att lägga linan runt. Det är en mer diskret lösning rent utseendemässigt och vi som inte gillar fånglinor slipper hål i handtaget.
 |
| En kniv att alltid ha i fickan. Här i gryningen vid en strand på västkusten |
Men överlag har jag inga problem att varmt rekommendera den här kniven i den kategori den är tänkt. Som en elegant fickkniv för små dagliga göromål. Som en sådan är den snygg att se på, lätt att bära och har en personlig touch med de speciella handtagssidorna. Den här lilla skönheten betingar ett pris kring 115-145€.
Specifikation:
Längd utfälld: 165 mm
Längd hopfälld: 96 mm
Vikt: 65 g (vägd av mig, samma som uppgiven vikt)
Bladlängd: 69 mm
Godstjocklek: 3 mm
Bladstål: S35VN, HRC 59-61
Handtag: kolfier med mönster av aluminium
Lås: Liner lock
Producerad av: QSP, tillverkad i Kina
/ J - underhåller sin utter
