Jag köper inte den enorma hype som finns eller kanske snarare fanns kring så kallade "integraler", det vill säga fällknivar vars handtag är gjorda i ett stycke. I alla fall inte rakt av. Orsaken till mitt uttalande är inte att det är något fel på idén, tvärtom den har vissa tilltalande drag. Enkelhet är nyckelordet. Det jag inte köper är pris i relation till vilka förbättringar som erbjuds i jämförelse med andra sätt att snickra ihop en fällkniv. Men även det förhållandet håller kanske på att förändras.
Egentligen har de funnits länge. Ett utmärkt exempel är EKA Swede 88. Den är gjord av ett stycke komprimerat och stabiliserat trä och är således en "integral". Men eftersom det var trä räknas det tydligen inte utan det först när diverse företag och några customtillverkare med Peter Rassenti i spetsen lyckades prångla ut några i metall som det blev omtalat. Ett par av hans modeller blev produktionsknivar i Spydercos namn och tekniken var för dem så svår att det tog flera år att realisera Nirvana som den första modellen hette. Under tiden sprang flera andra företag åttor kring dem. Reate började men även mer okända Two Sun hade tidigt den här typen av knivar bara för att nämna några.
Men sedan har vi Lionsteel. De har tagit det hela ett steg längre. För det första var de tidigt ute men därutöver har de många modeller bygda på det här viset i sin katalog. I deras fall går tekniken under namnet "Solid". Det som är utmärkande för de här italienska tillverkarna är att de gör sina integraler i flera olika material som titan, aluminium, kolfiber och Micarta.
Egentligen har de funnits länge. Ett utmärkt exempel är EKA Swede 88. Den är gjord av ett stycke komprimerat och stabiliserat trä och är således en "integral". Men eftersom det var trä räknas det tydligen inte utan det först när diverse företag och några customtillverkare med Peter Rassenti i spetsen lyckades prångla ut några i metall som det blev omtalat. Ett par av hans modeller blev produktionsknivar i Spydercos namn och tekniken var för dem så svår att det tog flera år att realisera Nirvana som den första modellen hette. Under tiden sprang flera andra företag åttor kring dem. Reate började men även mer okända Two Sun hade tidigt den här typen av knivar bara för att nämna några.
Men sedan har vi Lionsteel. De har tagit det hela ett steg längre. För det första var de tidigt ute men därutöver har de många modeller bygda på det här viset i sin katalog. I deras fall går tekniken under namnet "Solid". Det som är utmärkande för de här italienska tillverkarna är att de gör sina integraler i flera olika material som titan, aluminium, kolfiber och Micarta.
Lionsteel TM1 MS
Det är i det materialet den här kniven är gjord. Den heter TM1* och får tillägget "MS" när det handlar om Micarta i handtaget och ett blad med satinfinish. Alternativet är ett svart blad och samma två kombinationer kan även fås med kolfiberhandtag. Materialet i bladet är svenskt, Sleipner från Uddeholm.
Kniven är inte helt ny på marknaden men när den kom var den först med att kombinera en back lock med kullager. Det ger en "action" för en kniv med den låstypen som är få förunnat. Sen är det här låset tillverkat med en precision jag aldrig tidigare stött på.
Men framförallt är den här kniven en best. Den är smått brutal i handen eftersom så väl handtag som blad är tämligen grova. Men den är även perfekt balanserad och har ett ruskigt bekvämt handtag.
Sammantaget nästan bara goda första intryck. Det finns anledning att återkomma såväl till dem som ordet "nästan".
/ J - med nyknivskänsla
#knivesandbikes #knivigtvarre
* Och apropå teknik så var det den här modellen som utgjorde grund för TiDust. Den första kniv i världen gjord med DMLS-teknik, Direct Metal Laser Sintering. Man byggde helt enkelt, eller inte så enkelt, ett handtag av titandamm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar