tisdag 23 juni 2020

Här skulle stått....

...vilket det uppenbarligen inte gör.

Står "ny kniv" i rubriken alltså. Annars var det tanken och därefter skulle jag sedvanlig ordning presenterat en bild på nytillskottet tillsammans med tillhörande lilla text. Sådär som jag har för vana att göra.  Det som väntats var en liten traditionell slipjoint, en Canoe med horn i handtaget. Vare sig dyr eller exklusiv på något vis men jag hade ändå sett fram emot den. 

Något saknas på den här bilden, en kanot till exempel. Bilden sponsrad av PostMord


"Ny kniv - RR Knives Canoe rams horn" borde det stått i sin helhet. Det borde dessutom ha gjort det för länge sedan. För att vara mer exakt är det nu på dagen en månad sedan PostjävlaMord krävde mig på importavgifter för försändelsen. Så uppenbarligen har de fått tag i mitt paket. Det var lika uppenbart att inga problem uppstått fram till dess, från att det lilla paketet skickats från den person/butik som driver eBay-sidan där inköpet skedde. Först inom USA och sedan över vattnet. Hela vägen spårbart via eBay genom varenda litet stopp i USA. Så långt var allt frid och fröjd. 

Förvisso räknade jag med längre leveranstid med tanke på tiderna och det blev det. Sakta men säkert närmade sig mitt paket Sveriges gränser. Sedan hände det som alltför ofta händer nuförtiden. Det var att tiden, den förflöt kan man säga. Det vill säga det hände inte ett jäkla skit. Tydligen så måste halva personalstyrkan på poststorteringen hos Postnord ligga utslagen i Covid. För de kan ju orimligen ha så jäkla mycket mer att göra än US Postal Service. 

Efter någon vecka behagade de emellertid skicka ett brev om att avgifter i vederbörlig ordning skulle betalas vilket jag samvetsgrant gjorde den 23 maj. På det har jag förstås kvitto. 

Därefter total och massiv tystnad. Att skylla på omständigheterna och världen låter sig svårligen göras då det gick bra att få iväg paketet från Amerikat. Dessutom så har jag under tiden emottagit ett paket från Italien samt ett från Kina. Det från Kina gick långt fortare från avsändare till mottagare än vad mitt försvunna lilla paket har tagit på sig att masa sig från okänd adress inom Sverige hem till mig. 

Så nu har det gått en månad och jag väntar fortfarande. Och jag tycker allt mer och mer illa om Postnord. Känslan börjar närma sig avsky. De går överhuvudtaget inte att lita på. 

Och ja, jag har försökt få tag i dem. De går förstås inte att nå. Sista försöket hade jag nummer 185 i telefonkön och dessutom saknar jag ju sändningsnummer eftersom det byter vid gränsen. Jag har bara det amerikanska numret. Det enda jag har att gå på är ordernumret på min betalning till dem. Jag har även mailat dem men något svar har jag ännu inte fått.

...fortsättning följer. 


/ J - färgblind, ser rött när jag ser blått

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar