- när ett namn betyder något
Bökers "Nano" är en liten kniv med tämligen unik design som är mycket lik sin förlaga till utseendet. Den här kniven skulle därför även kunnat presenteras under rubriken "Designsamarbeten" då det är en samproduktion mellan Dave Curtis och Böker Plus. Men det kompakta formatet gjorde att jag ville presentera den i relation till andra liknande knivar.
En Curtis till kaffet?
Det här är en kniv jag köpte mest på grund av utseendet vilket i ärlighetens namn inte är ett helt ovanligt förfarande. Storleken och den bulldogslika uppsynen tilltalade mig. Enligt Böker är syftet att vara en liten praktisk EDC-kniv till förmånligt pris. Jag kan väl tillägga att den fungerar bra som aptitretare under tiden man samlar ihop till de ca 300 dollar och uppåt som en original Curtis Nano kostar om det är den man suktar efter. Vid närmare eftertanke finns det nog andra alternativ för mig i den prisklassen.
Som vanligt finns kniven att få i ett flertal olika utföranden. Nano finns t o m i något så ovanligt som två grundversioner där en är en framelock och den andra en slipjoint. Det gäller både Bökers version och customversionen.
Böker Plus Nano
Det här är en s k begränsad upplaga (nåja) med svart blad och brunt grepp. Standard är annars med grönt eller svart grepp och det har även gjorts varianter med orangefärgade handtag. Även om min färgkombination känns sober så är jag intresserad av en version med svart handtag eftersom jag tycker att de tumlade bladen är betydligt snyggare och man ser slipfaserna bättre.
Första intrycket är annars att det verkligen är en solid liten kniv som har sina förtjänster men även sina brister.
Första intrycket är annars att det verkligen är en solid liten kniv som har sina förtjänster men även sina brister.
Blad
Utseendemässigt handlar det om ett kompakt brett blad med en egg som är rejält svängt uppåt. I princip utgör hela eggen en enda lång buk vilket ofta är ett bra sätt att förstärka skäregenskaperna hos korta blad. Det i kombination med vinkeln mellan blad och handtag gör att en större del av eggen nyttjas när man skär vilket är bra.
Annars får bladet väl betraktas som en modifierad droppoint som nästan närmar sig en Sheepsfoot i formen om eggen varit rakare. Fast i det här fallet hade jag nog föredragit en annan bladform eftersom man då kanske fått till en duglig spets. För skall jag vara ärlig finns det i princip ingen spets alls på den här kniven som den är utformad nu. Den som finns är nästan oanvändbar vilket är ett stort aber. Dels är den inte särskilt uttalad och dels krävs det en mycket brant vinkel på handen för att den ens ska komma i kontakt med ämnet som skall skäras. Följaktligen är den här kniven komplett usel till att t ex öppna förpackningar med vilket är en inte helt ovanlig syssla för en fickkniv i min ägo. Det är en rejäl plump i protokollet.
Den spetsen skrämmer ingen
Stålet är det välkända 440C som verkar ha fått aningen dåligt rykte på sistone. Det är i allmänhet ett helt godkänt stål om det behandlas väl. Jag tycker mig se att folk på forum och i recensioner understundom blandar ihop de olika 440-stålen. Det enklaste av dem - 440A är skräp som knivstål men lättarbetat och billigt. Det betydligt mer avancerade 440C är ett fullt dugligt stål som däremot använts mycket genom åren av många customknivmakare särskilt innan de s k "superstålens" intåg på marknaden.
Bökers variant och härdning av 440C får för det mesta godkänt. I det här fallet kan jag inte riktigt uttala mig om hur kniven uppträder på längre sikt då jag inte slipat om den än eller använt den så mycket att den blivit slö av det skälet.
De här texterna har för övrigt mer karaktären av presentationer än regelrätta recensioner som kräver betydligt mer användningstid för att bli vägledande enligt mitt förmenande.
Bökers variant och härdning av 440C får för det mesta godkänt. I det här fallet kan jag inte riktigt uttala mig om hur kniven uppträder på längre sikt då jag inte slipat om den än eller använt den så mycket att den blivit slö av det skälet.
De här texterna har för övrigt mer karaktären av presentationer än regelrätta recensioner som kräver betydligt mer användningstid för att bli vägledande enligt mitt förmenande.
Det aktuella bladstålet är Bökers version av 440C
Slipningen på bladet är riktigt snygg och jag hade därför föredragit den tumlande icke svärtade versionen för att den skulle synas bättre. Kniven är märkt med "Böker Plus" och bladstål på ena sidan och Curtis logotyp på andra sidan.
Den ursprungliga skärpan var inte mycket att skryta med. Fabrikseggen var inte helt slö, snarare pappersskärarvass men knappast något man vill försöka raka sig med och så var det där med spetsen.
Handtag
Zytel* kan ibland kännas billigt, det är trots allt ett plastmaterial, men den tredimensionella strukturen som är aningen Ansö-lik gör i det här fallet att den känns mer arbetad och aningen mer exklusiv. Utöver utseende erbjuder det även ett visst mått av ökat grepp. Eftersom det är en framelock-konstruktion finns det bara en skolla på presentationssidan och låssidan utgörs av stål som synes och är i den här versionen svartfärgat.
Presentationssidan i Zytel och motstående sida i stål
Nano är som namnet antyder en liten kniv endast 12 cm lång i utfällt läge. Ergonomin verkar dela knivfolket i två läger. Några säger att den är utmärkt andra att den är usel. Jag placerar mig mellan de två ytterligheterna och lutar mot att den är någorlunda bra. Dvs några greppvarianter fungerar utmärkt andra sämre. Att omdömena spretar beror på förväntningarna misstänker jag. Kniven är som sagt inte stor och greppet är anpassat för tre fingrar inte mer och i relation till det är är handtaget inte alltför pjåkigt. Det möjliggör även ett flertal olika grepp där bl a omvänd fattning för uppåtgående snitt och fattningen med kniven i nypan för sidledes skärande är riktigt bra eftersom handtagets kurvatur följer handflatans form väl och man kommer nära bladet på den korta kniven. Även ett trefingergrepp med tummen på bladet är riktigt bra. Men naturligtvis kan du inte få ett bra "hammargrepp" med hela handen för tyngre arbeten då handtaget är för litet för det.
Handtaget är skruvat med torxskruvar för den som är lagd åt demonteringshållet. Kniven har inget hål för fånglina av det enkla skälet att med den här formen på handtag får det inte plats.
Skruvat handtag med kraftig kurvatur
Öppning och lås
Kniven är inte helt lätt att öppna vilket föranlett några personer på youtube att hävda att den är tvåhandsöppnad vilket inte är helt sant. Den kräver emellertid lite teknik och är inte blixtsnabb ens när man vant sig vid den men det är inte omöjligt att öppna med en hand. Öppningshålet i bladet i form av en oval är aningen för litet vilket gör att det nöter onödigt mycket på tummen. Motståndet i stängt läge är också så starkt att det krävs kraft för att fälla ut bladet. Det för det goda med sig att det inte är någon risk för att bladet skulle börja fällas ut i fickan. Blodbad i fickan i kön inne på Coop är helt muntert kan jag meddela utifrån egen erfarenhet.
Låset på den här versionen är en framelock i stål vilket väger mycket jämfört med linerlocks i samma storlek. Skall jag vara helt ärlig har jag svårt att förstå den extrema vurmen som råder för framelocks. De verkar svårare att få till korrekt funktionsmässigt, de är som sagt tyngre och de ändrar hur handtaget känns när de låser. Skollor är ofta snyggare och risken finns alltid att man klämmer till låsarmen när man fäller ut dem vilket ökar trycket på bladet och gör det svårare att fälla ut.
Stål är förvisso tungt men har den fördelen att det är mycket solitt och inte slits på det vis som titan kan göra. Sen är det förstås avsevärt mycket billigare.
Stål är förvisso tungt men har den fördelen att det är mycket solitt och inte slits på det vis som titan kan göra. Sen är det förstås avsevärt mycket billigare.
Framelock i stål
Förutom att öppna är Nano även lite onödigt tung att stänga. Låsarmen är svår att komma åt eftersom den inte sticker ut så mycket i relation till motstående liner och även här bjuder kraften i stålet motstånd. Kniven låser rätt sent och var inledningsvis seg. Det kan ha med min svarta version att göra misstänker jag. Kniven låser dock oerhört stabilt och har lossnat väsentligt efter en tids användning och är betydligt mjukare nu. Det går inte att känna något glapp i bladet vare sig i höjd- eller sidled.
Att bära
Kniven är ytterst kompakt med en knubbig och bred profil och känns tung i relation till storleken. Rent faktiskt gör de 80 g den väger inte den till någon tungviktare men det skall ställas i relation till det korta bladet. Detta gör att det blir lite blandade omdömen kring hur den är att bära.
Formatet gör att den exempelvis lätt och ledigt ryms i en myntficka i ett par jeans. Men bredden gör som sagt att den tar upp mycket plats i relation till hur mycket blad man får på köpet. Så om det är en prioritet bör det tas i beaktande vid införskaffande.
Customkänsla på hårkorsclipet
Clipet är en ovanligt trevlig detalj då det är Curtis egna "Crosshair"-design med utskuren logotyp. Det lär vara så att han förutom att ha designat dem även tillverkar dem åt Böker. Det är en god reklampelare för Curtis då han tydligen även säljer utrustning för "waterjet cutting". Förutom att vara snyggt att se på fungerar det utmärkt vilket kanske är en bättre egenskap. Men även här går åsikterna isär de finns de som säger att de tappat kniven på grund av för sladdrigt clip. Det problemet har inte jag upplevt.
Sammanfattningsvis
Nano får blandade omdömen om man kikar på olika recensioner på nätet och även jag känner mig lite kluven inför den här kniven vilket avspeglas i det faktum att jag gillar kniven men inte bär den lika mycket som tycker om den.
Det är i grund och botten en mycket stabil och välbyggd kniv särskilt med priset taget i beaktande. Bra bladcentrering, inga obearbetade kanter och hörn och inget glapp i bladet tillsammans med jämna slipfaser gör att kvaliteten känns genomgående god. Den är också rejält stadig särskilt i relation till de diminutiva måtten. Tilläggas kan att det är en kniv som inte skrämmer någon utseendemässigt och därför kan användas i närvaro av andra utan att den väcker uppståndelse vilket också är en egenskap som gör den mer fickvänlig. Åtminstone om man tillbringar tid i befolkade områden.
Det är också i mitt tycke en snygg kniv eller snarare kanske den har ett intressant utseende. Den är inte särskilt elegant men har ett eget uttryck. Men den dras också med några tydliga nackdelar som vikt/längdratio och avsaknaden av spets som gör att den faller till föga i jämförelse med en del av konkurrenterna. Även låset har sina brister då kniven är hård och en aning fipplig att öppna och stänga. Annars är låsmekanismen ytterst pålitlig.
Med det sagt återstår att konstatera att det här är en kniv som du köper om du vill ha något med ett personligt och unikt utseende och gillar Curtis customknivar men inte har möjlighet eller lust att lägga de summorna på den här modellen. På köpet får du en relativt bra fickkniv som är men som i princip saknar spets och är aningen tung.
Specifikation:
Längd utfälld: 121 mm
Vikt: 80 g
Bladlängd: 48 mm
Godstjocklek: 2,8 mm
Bladstål: 440C
Handtag: Zytel
Lås: Framelock
Producerad av: Böker Plus, tillverkad i Kina
Mer information hittar du här.
/ J - letar vidare efter det stora i det lilla
* Zytel tillhör kategorin FRN-material (Fiber Reinforced Nylon) - fiberförstärkta plaster och är DuPonts varumärke.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar