För att börja kasta kniv behövs inte mycket. En kniv och något att kasta på räcker tämligen väl. Eller inte ens det. Kastar man inomhus kan man göra sig en enkel måltavla av kartong och använda sig av fyrtumsspik el dyl*. Knivar är dock att föredra och efter ett tag upptäcker man att det är bekvämt att ha ett set med knivar varpå man slipper att gå lika mycket fram och tillbaks när man övar.
Det är även bra om knivarna är någorlunda god kvalitet. Riktigt billiga knivar växer man snart ifrån eller kastar av. Kvalitet innebär mest att de inte skall vara för små, definitivt inte under 20 centimeter i längd och helst mellan 25-30 cm beroende på teknik. Skall du kasta traditionellt med full spin får de gärna vara större än så. Det är nämligen svårare att kontrollera mindre och lättare knivar. Mina minsta knivar från Hibben och Max knives håller dugligt, inte bra men är egentligen för små och lätta då de är typiska instegsknivar prismässigt. Vikten ligger runt 160 g styck. Den är i sin tur ofta beroende på tjocklek och de flesta billiga knivar är alldeles för tunna. Det gör dem inte bara för lätta utan ofta klena. Knivar av olika slag är dock en hel vetenskap och jag ämnar fördjupa mig inom det området i ett kommande inlägg.**
 |
Exempel på något att kasta med. Kastknivar från Hibben, Max Knives, United Cutlery, Spyderco, Cold Steel, en DIY Bo Shuriken och Condor |
Är man ute och tränar i skog och mark upptäcker man snart att modernt svenskt skogsbruk inte lämnar så mycket döda träd som önskas och det är därför kan vara tacknämligt att ha en portabel tavla. De kan både köpas (länk till Ace Jet) eller göras själv. Min består av en skiva från en granstam försedd med målade ringar i rätt mått för att markera poäng samt en kätting för upphängning.
 |
| En portabel tavla gjord av en skiva av en granstam med upphängningsanordning tillverkad av två öglor och en meter kätting |
 |
| Så här kan den se ut på plats. För den som undrar över det delvis dödade trädet kan meddelas att det ändå skall fällas för att en ny motorväg skall dras här inom kort |
Sedan behövs något att bära omkring knivarna i. Några kan man ha i bältet eller liknande men det förslår föga om man har en eller två set till med sig. Särskilt inte när man adderar tillbehör till packningen. Så en väska är på sin plats. Jag använder en ryggsäck som egentligen är till för cykling men det gör att jag även kan förflytta mig på det sättet när jag känner för det.
 |
| Min gamla styrketräningsväska har fått sadla om till att vara en knivkastarväska för stunden |
Om man kastar på stubbar och stockar i skogen och är nyfiken och vill veta vad det skulle motsvara för poäng på en måltavla kan man göra sig en mätsticka. Min är en begagnad omrörare för färg.
 |
| Saker att mäta med. En talmeter av mycket enkelt slag, en lina med fasta avstånd markerade, en "poängsticka" samt en varvräknare för stickning |
Sedan är det ibland bra eller bara bra att veta vilka distanser man kastar på. I min kastväska har jag därför både en billig talmeter och inte minst min "avståndslina". Det är en fallskärmslina på vilken jag knutit färgglada träpärlor som markerar tävlingsavstånd för både amerikansk och europeisk walkback (2,3,4,5,6 m respektive 3,4,5,6 och 7 m) vilket förstås inkluderar fasta poängavstånd som 3, 5 och 7 meter. Jag fäster den med en pinne i marken vid vad jag nu kastar mot och vet därför exakt på vilket avstånd jag står. Talmetern används även för att hänga tavlan på korrekt höjd när så önskas. Jag har även en liten sak jag fick av min sambo. Egentligen är den till för att räkna antal varv när man stickar. Men som genom en slump fungerar den lika bra om man vill räkna hur många omgångar knivar man slängt iväg mot sin tavla. Så en liten klickräknare får följa med.
 |
| Några saker för fältunderhåll av kastknivar. En handduk ifall de hamnar på marken och blir leriga, scotchbrite för att bli av med kåda och ev ytrost, en fil och sandpapper för att avlägsna grader |
Efter ett tag upptäcks också att om man som jag inte har tillgång till tre tavlor i bredd som man har vid bättre anläggningar eller tävling så träffar man ofta sina egna knivar när siktet infinner sig. Då uppstår hack och grader i knivarna vilka kan bita handen rätt bra. Därför behövs förutom lite microportejp även en fil och lite sandpapper. Med dem kan man även återställa spetsar hjälpligt, runda av de värsta jacken och avlägsna graderna. En handduk kan också vara sympatiskt att torka av skitiga knivar med. Missar man aldrig, vilket förstås gäller för er, kan den istället användas för att torka svetten ur pannan.
Sedan har vi kategorin "bra att ha"-saker. Där återfinns sagda tejp för fingrarna men även lite kraftigare eltejp som kan användas från allt till att hålla ihop saker, fixa handtag på en kniv eller laga en trasig sandal med vilken faktiskt hänt. I samma fack finns även lite spelkort att kasta emot när man inte har med sig en hel måltavla samt en bult och fast nyckel för när man har det och behöver sätta upp den på något nytt ställe.
 |
| I ytterfacken på väskan hittas en vattenflaska och en rejäl kniv, Mora Pathfinder |
Därutöver hittas i ytterfacken en morakniv, i det här fallet en Pathfinder. Den används för att avlägsna grenar som är i vägen, tälja till små grenar som håller mätlinor och talmeter på plats samt att göra grillpinnar med när man är färdig med träningspasset och är hungrig. I andra fickan hittas en vattenflaska. Man blir törstig när man rör på sig! Ibland kompletteras det med en termos gott kaffe. Man får inte glömma sina pauser.
Sen avrundas allt med en mobiltelefon som dock ej får vara med på bild. I den återfinns ett litet anteckningsblock där jag har mina i förväg planerade pass. Där fyller jag även i statistik allt eftersom jag kastar. Ja, och sedan kan sambon ringa efter mig när jag glömt bort tiden och ett par timmar passerat.
/ J - hobbykastaren
* Vilket motsvarar improviserade "Bo Shuriken" eller raka kaststjärnor på svenska.** Särskilt som tre nya mer professionella kastknivsset är på ingående i skrivande stund.
