Practical Tactical

Namnet "Tora Tactical Knives" mer än antyder att det i allmänhet handlar om knivar som är tänkta till mer än att spänta ved i Småländska lingonskogar med. Det bekräftades av min första kontakt med dem som bestod i en massivt aggresiv Karambit helt gjord i titan döpt till "Dragon" vars huvudsakliga användningsområde framgår med all önskvärd tydlighet. Mer om den skapelsen vid senare tillfälle. 

Nu skall vi nämligen prata om en annan kniv med det något mer prosaiska namnet "TR1 Compact". En synnerligen kontrasterande skapelse. Här talar vi om en liten fastbladare som nästan skulle kunna vara skandinavisk i sin enkelhet och stillsamma framtoning.

"TR1 Compact" från Tora Tactical Knives

Användningsområdet ser jag som ett utmärkt alternativ till en stabil fällkniv. Nu är fastbladare inte helt socialt acceptabla i detta land så på kontoret passar den inte trots sina modesta mått men i alla andra sammanhang utomhus är den gångbar och den tanken tänkte jag utveckla. 

Det här blir ett litet annorlunda format eller "recension" från min sida då kniven är en lånekniv från Knivshop.se och således inte min. Det innebär att jag behandlar den ytterst varsamt och inte karvar i saker och ting med den. Så någon äkta recension med tillhörande test är det inte frågan om. Frågan är vad man skall döpa det till på svenska? På modern YouTube-engelska brukar det kallas "table top review". 

Jag vill därför vara tydlig med att det är en presentation och ett samtal/diskussion kring kniven och dess troliga för- och nackdelar. Somligt kan ju avgöras genom att hantera kniven ifråga och annat måste man förstås använda redskapet för att kunna uttala sig om. 

Heltångekniv karvad ur 4 millimeters godstjocklek

Om kniven kan sägas att måtten även de är "skandinaviskt" återhållsamma. Anledningen till att jag återkommer till den kopplingen är att storleken mycket påminner mig om många mindre knivar härifrån om man bortser från bredden på bladet. Det mäter åtta centimeter på längden och är tre och en halv centimeter brett, gjort av ett fyra millimeters Elmaxstål från Uddeholm. Se där, ytterligare en koppling till kalla nord. 

Men det är inte bara här vi har kommit på den idén. Här är TR1 bredvid en annan 

handgjord kniv i kontrasterande äldre stil. En "Caperknife" av M Lesniewski

Konstruktionen är en fulltångehistoria med ett par orange mellanlägg som färgklick. Skollorna är gjorda av kolfiber och fästa med ett par genomgående rör i titan. Det bakre kan användas som fånglinehål som så önskas även om placeringen inte är helt optimal för det. 

Själva bladformen är en enkel och rättfram droppoint med mycket buk. Slipfasen är mycket hög och kniven flatslipad med en tydlig primäregg. Stålet är som sagt ett högkvalitativt pulverstål men jag kan inte avgöra hur väl härdat det är utan att testa kniven. Direkt från tillverkaren är den vass utan att vara extrem. En duglig och hållbar bruksegg som är jämnt och bra utförd. Finishen är en tilltalande tvåtons satin där de flata delarna slipats längsgående som kontrast. 

TR1 är också mycket bra slipad på så vis att ansatsen är helt vinkelrät mot bladet och har försetts med ett uttag för att underlätta framtida underhåll. Det går således att komma åt med en slipsten. De flata sidorna av bladet underlättar även de slipning med fasta system.  

Stålet är svenska Elmax och så här skall det slipas - lätt att underhålla

Det finns en orsak att så här enkla blad kommer igen i många praktiska knivar. Med sin flatslipning och höga slipfas fungerar det till det mesta. Inte bäst på allt men genomgående mycket användbara. Möjligen kan det vara för brett för att ägna sig åt rent täljande med. Troligen är den här kniven bra att flå med. Bladet är brett, spetsen finns där men är inte dominerande och längden gör att det enkelt går att lägga ett pekfinger över bladet och därmed styra det. Den markanta buken ger en lång egg i relation till storleken samtidigt som det möjliggör långa svepande skär. 

Jag skulle bra gärna vilja sätta eggen i lite trä för att se hur den uppträder. Jag är nämligen övertygad om att den är bra till allmänna campingsysslor. I den rollen ser jag den här kniven briljera mycket beroende på sitt kompakta format och ringa vikt. 

Det mest utmärkande för den här kniven är balansen. Den är helt neutral med tyngdpunkten precis vid pekfingret och eftersom kniven inte väger mer än 122 gram* gör det den lätt och livlig i handen. Det är enkelt att byta mellan olika grepp och kniven är mycket bekväm oavsett vilken fattning som väljs. Mina händer kommer mycket väl överens med det här handtaget må jag säga. 

Mycket av det beror på måtten i kombination med ett förträffligt format urtag för pekfingret. Det är utformat så att det inte tvingar handen bakåt, något jag avskyr och gör att det går att komma nära det som skärs med handen för bättre kontroll. 

Kniven har en uppsättning räfflor/frästa spår ("Jimping") längs ryggen på bladet närmast greppet. Normalt är det inget jag är anhängare av även om jag vet att det är trendriktigt. Men på den här kniven är de åtminstone rätt utformade. Distansen mellan skårorna gör att tummen "greppar" riktigt bra. Kanterna är distinkta nog för att ge friktion utan att flå skinnet av fingrarna. Men som vanligt går det inte att använda dem under längre tid utan obehag. Jag kan tänka mig att det underlättar om man använder kniven i våta förhållanden eller med handskar. Annars kan jag som sagt vara utan dem. 

Själva skollorna är gjorda av en polerad kolfiber som i sig är rätt hal. Men jag tycker att den ger en len och mjuk känsla mot handen som jag uppskattar mycket. Det som ger greppet är framförallt det väl formade handtaget. De välvda sidorna och längden gör att det smälter in i handen på ett utmärkt sätt.

Skollor i kolfiber ovanpå orangefärgade mellanlägg fasthållet av rör i titan

Skall jag anmärka på något så är det två små detaljer jag hade valt att ändra på. Dels hade jag gjort framkanten på skollorna något lite tunnare och rundat dem aningen mer. Allt för att göra kniven ännu mer bekväm i sidledes grepp där man håller kniven i nypan. Tänk att putsa och skära i kött till exempel. Den andra detaljen är att jag hade rundat bakänden mot handen något mer. Men det kan ha att göra med handstorlek. 

Finishen är genomgående mycket hög. Men det går att se att kniven är handgjord. Den är inte perfekt i alla detaljer och i kolfibern återfinns några mindre luftbubblor. Det är dock inget som känns, jag såg dem inte förrän på bild. 

Ett mycket väl format kydexfodral

Spännet håller kniven väl på plats och den rider högt på höften

Med kniven följer ett fodral i kydex. Det säkrar kniven med ett solitt klickljud och den sitter hårt nog för att inte kunna trilla ut även om man vänder upp och ned på fodralet och skakar hårt samtidigt som det går att dra kniven hyfsat lätt. Möjligen hade jag valt att göra någon form av "avsats" på fodralet för tummen att trycka emot, det hade gjort det ännu lättare att dra kniven. Fodralet håller även kniven utan att skramla eller låta på något vis. Vare sig man skall smyga sig på djur vid jakt eller fotosafari eller bara vandra är det opassande och irriterande med rasslande föremål. 

TR1 - ett alternativ till bastanta fällknivar

Skall en sammanfattning göras så är det att det här är en riktigt positiv bekantskap som ger mersmak. I den här kniven ser jag en partner för allt från jaktturen, skogspromenaden, vandringen, campingen, båtturen till rent EDC-bärande. Ett komplement till eller en ersättning för en större fällkniv. En liten, stabil och framförallt välbalanserad kniv med många användningsområden.

Köper den gör man här på Knivshop.se som är återförsäljare av Tora Tactical Knives i Sverige.

/ J - inte så "tactical" själv men positivt överraskad

* I det här utförandet. Vägd av mig.