Bladformer kan som bekant varieras närmast i oändlighet. Men de klassiska grundformerna är inte många och en av dem är förstås "clippoint". Namnet kommer sig av att man tager en styck "normal" eller rak bladform och "klipper" av en bit av ryggen så den sluttar nedåt och möter spetsen. Då får man en kniv som bibehåller en buk, hur står beror på hur brett bladet är och hur "clip"-delen utformas förstås. Man får även en kompetent spets som befinner sig lägre i relation till handtaget än vad som annars är fallet.
Därtill får man en utseende som ger lite fart och fläkt åt linjerna. Det händer något. Sen finns det förstås derivat från formen som exempelvis det klassiska "Bowie"-bladet även om ingen är helt ense hur en sådan skall se ut.
"Clippoints"
Cold Steel är ett märke som ofta erbjuder sina grundmodeller i tre olika varianter där bladformen är det som skiljer dem åt. Båda knivarna på bilden "Code 4" och "Voyager L" kan även fås som "Droppoints" och "American Tantos" till exempel.
De här båda knivarna har åtminstone några år på nacken och är därför gjorda i AUS8 A-stål något som CS nu frångått på de flesta av sina knivar. Stapelvaran numera är CTS XHP. Ett mycket högkvalitativt och därmed dyrare stål.
/ J - klipper till
#aliaspostmortem #knivigtvarre
Jag har blivit helt beroende av den här bloggen.Det här är knivporr som bäst.Du skriver så
SvaraRaderabriljant,ditt ordförråd är härlig,dina beskrivningar är så exakta,det är sån schvung och
fysisk närhet i dina beskrivningar.jag bara tackar.Skriv lite oftare på din cykelblock också.Hälsningar från cyklande "knivfinne"
Vilka vänliga och uppmuntrande ord!! Nu blev jag riktigt glad! Jo, skall skriva betydligt mer på cykelbloggen vad det lider. Har av diverse personliga skäl inte blivit något cyklat bara!
Radera