- så här skall det väl inte se ut, del III
För ett bra tag sedan skrev om ett par mindre lyckade Spyderco-knivar i form av Spyder Throwers.* Ni vet Spydercos första och enda inlägg i kastknivsdebatten.
Kanske är det också det sista också för de är inte bra måste jag säga. Själva formgivningen är det absolut inget fel på, tvärtom, de är klassiker licenstillverkade från en modell kallad Venom designade av den kanadensiska knivmakaren och knivkastaren Harald Moeller.
Dessutom tycker jag personligen att de är snygga med sitt tvåtons-utförande och satin-finish. Så långt är allt väl.
 |
| Två äldre och en nyare kniv av modell Spyder Thrower L |
Men så var det materialvalet som är ett sorgesamt kapitel. Man valde av någon outgrundlig anledning att tillverka dem i 8Cr13MoV-stål. Till skillnad från fällknivsvärlden är det inte dåligt för att det är undermåligt när det kommer till att bibehålla skärpan. Här är det andra kriterier som gäller. Nä, det är uselt för att det är sprött! Åtminstone som det är härdat och värmebehandlat i de här knivarna.
Det förhållandet gäller nämligen ersättningskniven likväl som originalen. Och mellan dem är det ett eller ett par år i tid så på den fronten har uppenbarligen inga förbättringar gjorts.
 |
| Inget att vara stolt över! |
Kastknivar göres bäst av fjäderstål, kolstål eller möjligen D2 härdat till låga Rockwell-tal. Skall man nu välja rostfritt är faktiskt de allra enklaste troligen bäst. Vi talar då om 420J2 och dylikt. Hur som haver, i fallet Spyderco blev det fel. Knivarna flisar sig varje gång de stöter på något hårt vare sig det är en grus, asfalt, sten, betongplattor eller varandra. Saker som träningsknivar måste klara av och gör om de är av rätt material kan väl tilläggas. Jag har både väsentligt billigare och dyrare knivar som inte lider av samma problem. Med det sagt är inte prisklassen avgörande.
Men förutom att knivarna snabbt såg ut som skräp så var problemet att en av dem gick av. Men det har jag redan skrivit om. Vad jag inte hann förtälja den gången var bekymret som uppstod efter den förvisso eminenta kundservicen.
Spyderco har nämligen i sin oändliga visdom GJORT OM knivarna mellan omgångarna. Det innebär att det i princip inte är samma modell längre vilket medför att du inte kan ersätta skadade eller avbrutna knivar alternativt komplettera med fler!
 |
| Som synes är slipningen modifierad på flera vis, slipfasen är bredare, en sekundäregg mot spetsen har tillkommit och övergången från ricasso till egg är flackare på kniven i mitten |
 |
| Här syns den nya fasningen men framförallt skillnad i tjocklek |
Hur fan tänkte de där? Ett typiskt misstag i strävan mot "CQI" som de väljer att kalla det. Eller constant quality improvement som det utläses. Här blev det inte ett dugg förbättrat bara jäkligt fel.
Det första du märker är att små detaljer är ändrade på knivarna. Eggarna har vuxit från 8 mm bredd till 10 vilket även gör dem något tunnare och därmed ännu känsligare. Därtill har de fått en ny sekundäregg mot spetsen till. Troligen för att de skall sätta sig lättare men det var aldrig något problem från början. Sedan har början på eggarna fått en flackare vinkel. Därtill kan läggas att "fingerskydden" nu är spetsigare och att den fasade kanten runt handtag och ricasso är mer uttalad än tidigare.
Men det mesta av det är kosmetika och utgör på sin höjd ett litet irritationsmoment för ögat om man betraktar hela setet. Det som gör att Spyderco helt gjort bort sig är att de valt att snåla in på materialet. Knivarna är nu 0,5 mm tunnare! De har bantats från 5,7 mm tjocklek till 5,2 mm. Det kanske inte låter mycket men det medför dessvärre också att de är hela 30 gram lättare! Och däri ligger problemet. Procentsatsen är tämligen hög med tanke på att det rör sig om en minskning från 293 g till 263 g. På hemsidan står det dock att knivarna ursprungligen skall väga 289 g vilket de inte gör. De väger mer än så nu, i nedfilat tillstånd.
 |
| 30 gram är en rejäl viktskillnad i sammanhanget. Särskilt som knivarna väger under tre hekto från början! |
Det går utmärkt att kasta med dem ändå och ibland övar jag med knivar av olika modell bara för att bli bättre på just den biten. Men det ligger i sakens natur att set med kastknivar skall vara lika! De här uppvisar så stora skillnader att det skulle kunna handla om en annan storlek eller modell. Exempelvis är skillnaden mellan säg Wulflund Vengeance som jag recenserade härförleden och den mycket lika Wulflund Top Dog väsentligt mycket mindre. Tilläggas kan att "lillebror", Spyderco Thrower Medium enligt uppgift väger in på 252 g. Det betyder att det är mindre skillnad mellan den och Spyder Thrower Large än vad det är mellan de gamla och nya versionerna av den större modellen.
När man talar om precisionskastning i tävlingssammanhang är det inte lämpligt att ha en uppsättning knivar som är så olika i vikt och därmed känsla.
Men det här är inget jag hört någon annan tala om och det säger mig att Spyderco inte riktar sig mot dem som verkligen vill kasta kniv. De tar mest betalt som om de gjorde det. Spindelloggan är dyr i det här fallet. Någon extra kvalitet medför den inte och "QCI" är enbart det om man faktiskt gör förbättringar. Ingen riktig kastare lär ha önskat knivarna lättare i vilke fall som helst. För att vara knivar inriktade mot rotationskastning med tilläget "L" som i "large" var de lätta redan från början.
Nä Spyderco, lär om och gör rätt nästa gång. Den kanske går att släppa en fällkniv i "version 2" med vad som är önskade uppgraderingar. Men när det gäller kastknivar finns andra parametrar att ta hänsyn till. Alternativet är att ni nästa gång skickar ut TRE nya knivar när de går av. För det kommer de att göra om jag använder dem. Som tur var har jag numera knivar i bättre material som inte viker sig på mitten nästan lika lätt som de fällknivar märket är mest kända för!
/ J - materialtestare delux
* Den tidigare delen av texten kan hittas här!
