Knivrecension Kershaw 1776 "Link"

-  patriotism i knivkostym

Med lite patriotism kan man sälja allt "over there" vad det verkar eller vad sägs om att döpa en kniv till "1776 Link" samt hävda att "The missing link-between a quality, made-in-the-USA knife and a price most consumers can afford-has been found" i sin reklam. Ibland får copywriters till det måste medges.

Allt för att många på andra sidan pölen är av uppfattningen att allt som görs där är överlägset andra produkter på jorden. Det må vara hur det vill med den saken även om jag anser att det är en fråga öppen för diskussion men en politisk sådan så jag lämnar den därhän.

Här är i alla fall Kershaws "All American" Link. 

Kershaw 1776 Link

Modellen kan som vanligt fås i ett flertal olika konfigurationer. Valet står mellan om det önskas tantospets eller ett droppointblad på kniven samt om handtaget skall vara i aluminium eller avancerad plast. Det sistnämnda är förvisso både lättare och aningen billigare men jag var rädd för att kniven skulle kännas lika plastig som min Blackout i det utförandet och valet föll därför på den grå varianten med metallskollor även om de förstås har sina nackdelar. 

Ja, den grå anodiseringen skimrar i lila det är faktiskt inte ett kameratillägg

Blad

Bladet är dessvärre snyggare på bild än i verkligheten. På produktbilder ser det ut som om bladet skall ha samma hårt nötta blackwash-yta som "Blur". Det har den inte - åtminstone mitt exemplar är betydligt blankare och inte lika hårt tumlat. Det gör att kniven ser billigare ut än vad den behövt göra - som om bladet vore målat. Annars är formen tämligen snygg. Det är en något modifierad droppoint det handlar om. Bladet mäter cirka åtta och en halv centimeter på längden och är försedd med en markerad falskegg längs med ryggen. Godstjockleken är modesta 2,8 millimeter. 

Lägger man den sida vid sida med exempelvis Zero Tolerancemodellen 0770 från samma koncern så ser man att "länken" mellan olika knivar inte bara återfinns i kvalitet utan även i utseende.

Det finns onekligen likheter mellan Kershaw Link och ZT 0770

Modifierad Droppoint i 420HC

Fabrikseggen är jämnt slipad och någorlunda vass. Den var inget under av skärpa och det märks att Kershaw inte har samma erfarenhet med att arbeta med 420HC som mer erkända användare av det stålet som Buck till exempel. Det är ett tämligen enkelt stål valt i det här fallet för att det är ett budgetstål från USA istället för Kina. Egenskaperna är väl inte de bästa att hänga i granen enligt mig. Den tar en egg tämligen lätt men tappar den nästan lika fort. Bra för den som gillar att ståla och bryna knivar med andra ord.

En jämn och bra slipning. Den tunna primäreggen avslöjar att stålet inte är för grovt bakom eggen

Det som är positivt med hur slipningen är utförd är att den går hela vägen in till hälen på bladet. Det gör att det går att skära även mycket nära handtaget på kniven. Det finns ju inga diskar, knoppar eller annat som är i vägen på bladet heller. 

Utmärkande för bladformen är att hela eggen består av en enda lång svepande linje vilket underlättar vid vissa former av skärande. Kniven fungerar utmärkt på papp och kartong och dylikt. Den är däremot inte bra för träarbete. Bladgeometrin men framför allt handtaget gör kniven mindre lämpad för sådant. 

Handtag

Kniven har ett tämligen bastant grepp med aluminiumskollor monterade med tre stycken skruvar utöver pivotskruven på en ram av stål. Det ger en ytterst stabil men även tung kniv särskilt som ramen inte är lättad på något vis. I ryggen finns ett mellanlägg av plast försett med mönster. Ytan är anodiserad mörkgrå även om färgen har en lätt anstrykning av lila i vissa ljusförhållanden. Längden på handtaget är elva centimeter och tjockleken runt en centimeter.

Ett handtag som skulle kunnat vara bra men inte är det

Problemet är att det verkligen inte är bekvämt i alla fall inte i min hand. Ett par missar gör att det fallerar totalt i mina ögon. En nackdel är att det känns för kort. Det är det egentligen inte med absoluta mått mätt men den för övrigt mycket snyggt integrerade flippern tillsammans med "läppen" längst fram på handtaget tvingar handen bakåt och då uppstår känslan att den skall halka av. Den känslan förstärks dessutom av de släta aluminiumskollorna vilket är en olycklig kombination. Fenomenet är relaterat till formen på greppet och inte längden då jag äger ett flertal mindre knivar som ligger bättre i handen.

Änden på clipet hamnar på helt fel ställe!

Den andra stora missen är clipet. Det är något av en akilleshäl hos många Kershawknivar dessvärre. Här är det inte själva formen som är problemet utan längden och placeringen i relation till greppet. Som det är nu hamnar spetsen mitt där mjukdelarna bakom pekfingret befinner sig vilket är direkt obekvämt. Greppar jag hårt om handtaget blir det avtryck i huden efter spetsen. Det är en mindre lyckad lösning.

Konstruktionen är sluten med ett mellanlägg i plast. Aluminiumskollorna är bra fasade och slipade

Fördjupningen på främre delen av ryggen är däremot utmärkt att vila tummen mot och i det greppet minskar även trycket från det irriterande clipet. Den rundade ryggen på handtaget fyller annars handen väl liksom bakänden som fungerar bra även den. De mjukt slipade och väl rundade anodiserade aluminiumbolstren är bekväma att hålla kring med undantag när det är kallt. Då är de smått värdelösa.

Ett stort kvadratiskt hål för fånglina som klarar en mindre bogsertross har gjorts i änden på handtaget.

Öppning och lås

Öppningen sker med en liten flipper som fungerar väl. Möjligen kan storleken göra att den känns lite vass mot fingertoppen. När bladet väl är aktiverat tar "Speedsafe"-fjädern över. Bladet öppnar mycket snabbt och distinkt varje gång. Jag har hört dem som klagat över att fjädern i det systemet kan gå av men har aldrig drabbats av det problemet trots att jag äger många knivar från Kershaw och har burit dem i många år. 

Väl ute hålls det på plats av en  bastant linerlock i stål. Det låser hårt och bestämt utan vare sig glapp eller spel. Bladspärren är något för hård att släppa och även lite knepig att komma åt men jag föredrar ändå det framför att låsarmen är helt blottad så man riskerar att trycka in den av misstag vid arbete. Men jag skulle inte vilja försöka stänga kniven med en hand med kalla blöta fingrar. Med handskar på är det i princip omöjligt. Så det är ingen kniv för utomhusbruk på vintern. 

Speedsafefjädern utgör ett naturligt halvvägsstopp på den här kniven så det finns ingen risk att man råkar skära sig när man fäller ihop kniven vilket är ett plus. 

Att bära

När det gäller bärkomfort blir det ömsom vin ömsom vatten för den här kniven. Den är tack vare den mjuka ytbehandlingen och en väl avvägd spänst i clipet mycket lätt att ta fram och stoppa undan så på den punkten får den gott betyg.

Ytterligare en fördel är att när man drar kniven hamnar pekfingret automatiskt rätt för att nå flippern utan att greppet behöver korrigeras. Det är ofta en fördel att slippa fumla med sin kniv. Särskilt kan det gälla ställen där man inte vill tappa den som i stenskravel till exempel. Då hittar man dem inte igen. Jag talar av erfarenhet.

Ett förklätt monsterclip. Funktionen är bra men ack så fel det sitter

Kniven hålls på plats och färgen på clipet är diskret svart som synes. Det är däremot inte de två centimeter kniv som sticker upp ur fickan på grund av hur clipet är placerat och utformat. Link får underkänt från min sida på den punkten. 

På plats i fickan gör de mjukt rundade kanterna att den inte är i vägen för handen när man rotar i höger framficka efter sina nycklar eller sina halstabletter man glömt där. 

Men den känns tung där den sitter. Märkligt eftersom jag ibland bär knivar som de facto är tyngre i gram räknat men som inte upplevs på det sättet. Jag är säker på att det beror på  knivens balans i hopfällt läge. Vikten blir koncentrerad på en punkt och den är fel.  

Sammanfattningsvis

Link känns tyngre än vad den är vilket till stor del beror på att den är "handtagstung". Ibland kan det vara en egenskap att föredra men inte i det här fallet. Den känns obalanserad på något vis. 

Tillverkningskvalitén är riktigt bra särskilt om prisbilden vägs in i bedömningen. Materialen är däremot mer typiska för prisklassen och inget som sticker ut i positiv bemärkelse. I reklamen, där "made in the USA" alltid nämns minst tio gånger per text eller video låter det som om den detaljen vore något fantastiskt. Det har jag svårt att se. Jag ser hellre till formgivning, material och tillverkningskvalité än vart kniven är tillverkad för att bedöma dess egenskaper. 

"Link" fungerar någorlunda som just en länk mellan modeller som Blur och Camber och billigare alternativ i Kershaws katalog och kanske på marknaden i stort. Bladet har uppenbara drag från en del dyrare ZT-modeller. Sen går det inte att undvika att notera vissa ytliga likheter i formspråket mellan den här och en konkurrent som släppte sin kniv ungefär samtidigt. Jag talar om CRKTs "G.S.D" designad av Liong Mah. Det är en kniv jag tidigare var sugen på men nu är mer kluven inför efter att ha tagit del av ett antal recensioner. Liksom med Link är ett av problemen den stora mängden stål de dras med vilket gör dem tunga.

Men den modellen från CRKT är också ett av skälen till att jag var nyfiken på Kershaws Link från första början får medges eftersom de påminner om varandra utseendemässigt. 

"Link" - Dessvärre även en länk mellan pris och egenskaper

Så vad skall man egentligen säga om den här kniven? Den är välbyggd det går inte att komma ifrån. Konstruktionen är typisk för sin tid med metall i handtaget, en flipper, fjäderassisterad öppning och en linerlock. Materialen är dugliga för prisklassen och formen är inte för illa även om det finns detaljmissar här och var.

Därför borde jag kanske uppskatta den mer än vad jag gör. Men den känns tung även om den i absoluta tal inte trumfar till exempel Kershaws Amplitude 3.5 med så mycket, 136 gram mot 122 i det specifika fallet. Men det är något med balansen som inte stämmer.

Sen går det inte att komma ifrån att jag uppskattar den enklare bladformen på Amplituden mer och att den är lättare att stänga, har bättre clip, tar mindre plats i fickan och ja...är en bättre kniv helt enkelt. Den är också från samma tillverkare och betingar ungefär samma pris. Så köp den istället om du är på jakt efter en Kershaw i den här prisklassen! Annars skulle jag rekommendera "Camber" istället. Även den är en flipper men med genomgående bättre material men också något dyrare. 

Enda orsaken att Amplitude inte är lika populär som Link på diverse forum är att den inte är tillverkad i USA, ett argument jag är tämligen ointresserad av. 

Specifikation:

Längd utfälld: 193 mm
Längd hopfälld: 112 mm
Vikt: 136 g
Bladlängd: 84 mm
Godstjocklek: mm
Bladstål: 420HC
Handtag: aluminium, gråanodiserad
Lås: Linerlock, stål

Producerad av: Kershaw, tillverkad i USA


/ J - säger "Njae"