Knivrecension Zero Tolerance, ZT0450

- Den perfekta fickkniven del 22 

Inledningsvis vill jag varna för att den här presentationen är full av superlativ. Jag hade högt ställda förväntningar på den här kniven redan innan jag beställde den men de överträffades faktiskt på flera områden. ZT 0450 är nära perfektion i sin klass. Jo, den är faktiskt så bra och jag tänkte här redogöra för varför jag anser det.

Zero Tolerance 0450

Ett tidigare samarbete mellan knivmakaren Dimitri Sinkevich och Zero Tolerance resulterade i den exklusiva modellen ZT0454 som gavs ut i en mycket begränsad upplaga riktad främst mot samlare och betingade därmed ett högt pris och var i princip omöjlig att få tag på ens för de som kunde lägga upp summorna som var aktuella.

Men för att spinna vidare på intresset presenterades under Bladeshow 2015 det senaste samarbetena dem emellan nämligen den här modellen 0450 samt storebror 0452. Båda mer modest prissatta om än inte billiga men framförallt inte tillverkade i begränsade serier vilket förstås ökar möjligheterna att köpa en. En del av den ökade produktionskapaciteten handlar om byte av bladstål till ett mer tillgängligt sådant. Ursprungsmodellen hade ett avancerat kompositstål.

En ögonblicklig favorit även om flippers normalt inte är det

Föreliggande kniv är för övrigt ett gott exempel på när ett företag lyssnar på sina kunder. ZT har gjort sig ett namn genom kraftiga överdimensionerade fällknivar, närmast knivarnas motsvarighet till amerikanska muskelbilar. Men efterfrågan på mindre och mer lättburna fällknivar har blivit allt tydligare och det första steget i att bredda sortimentet i den riktningen kom i och med modellen 0770 som jag tidigare recenserat och ett av de senaste i och med den här modellen. Därutöver finns även modeller som 0900 och 0808 i årets katalog. Även de mindre, lättare och smidigare än äldre tiders knivar från Zero Tolerance.

Blad

Bladet på 0450 är signifikativt för Sinkevich mycket personliga stil. Han har gjort sig känd för enkla funktionella droppoints oftast försedd med en markerad "falskegg" på ovansidan. Formen känns igen från hans customknivar, samarbeten med Shirogorov och de andra modellerna från ZT som bär hans namn.

Bladet avslöjar tydligt vem som ligger bakom formgivningen

Bladformen är ytterst praktisk då den ger en lång rak egg, relativt mycket buk och trots det en effektiv spets. Sen finns det ett par detaljer som höjer det här bladet över mängden. Den främsta är att eggen är dragen hela vägen in till handtaget och att den verkligen är slipad och vass dit. Det gör att vad som nu skärs hamnar direkt under tummen vid detaljarbete. En föredömlig konstruktion som borde tas efter av alla tillverkare. Det går verkligen att utnyttja hela bladet om så behövs. 

Sen skadar det inte att kniven har ett av de snyggaste ytbehandlingarna jag sett på ett produktionsblad till dags dato. En väl utförd tvåtonsyta med ett fint satinarbete på slipfasen och tumlad yta på de flata delarna. Övergångarna mellan de olika fälten är distinkta. Bidragande till det rena utseendet är också frånvaron av ZT-logga på bladet. Den är numera förflyttad till handtaget och därtill diskret och smakfullt inlagd.  

Kniven kom mycket mycket vass och tillhör absolut toppen av de knivar jag äger därvidlag. Den rakade hår utan motstånd vilket är bra för en kniv som jag inte rört eggen på.

En riktigt föredömlig fabriksegg

Bladspetsen är nålvass vilket är en detalj jag uppskattar. Frånvaron av naglar gör att jag ofta pillar upp saker med knivspetsar. Sen använder jag dem till något mer brutala uppgifter som att ta ut småsten och glassplitter ur cykeldäck med mera. Så spetsarna på mina knivar får sin beskärda del av arbetsuppgifter. 

Risken finns att tunna spetsar är något känsliga men det får framtiden utvisa. Jag brukar vara försiktig med dem så normalt är det inga problem. Jag har t ex inte lyckats bryta av toppen på vare sig mina Spyderco Militarys eller mina Kershaw Leeks med ökänt tunna och delikata spetsar. 

Stålet är det suveräna S35VN från Crucible Steels som är framtaget i samarbete med Chris Reeve som ett dedikerat knivstål. Många fina produktionsknivar görs nu i det stålet och förutom ZT används det som sagt av CRK och kinesiska toppmärken som Reate, Kizer och Stedemon.

Den enda texten på bladet återfinns på baksidan och där kan förutom serienummer utläsas modell och stålsort: S35VN

Ståltypen är en utveckling av det redan framgångsrika CPM S30V  och anses av många vara ett av de mer "balanserade" stålen på marknaden vad gäller hur lätt det är att bearbeta och polera, rosttröghet och förmåga att ta och hålla en egg. Det har uppnåtts genom bland annat ännu finare kornstorlek än föregångaren. Det är inte lika exklusivt och saknar kanske de extrema egenskaperna som de så kallade "superstålen" M390, ZDP-189, Elmax och CPM S90V har men är trots det riktigt bra.

ZT härdar det här stålet till HRC 59-60 vilket är hårt nog för att hålla eggen riktigt länge utan att för den skull bli omöjligt att skärpa. Eftersom kniven är tämligen ny för min del kan jag inte uttala mig om hur den är att slipa om. Men jag kan säga att eggen håller mycket bra inledningsvis.

En invändning mot bladet har jag och det är att ZT inte utnyttjat potentialen hos bladet fullt ut genom att förse den med en effektivare flatslipning. Som det är nu har bladet tämligen mycket stål bakom eggen vilket förvisso ger ett starkt blad men det sker på bekostnad av skäregenskaperna. I mitt tycke är det helt enkelt lite för tjockt där trots att godstjockleken inte är överdriven på något vis. 

Handtag

Att konstruera fällknivshandtag är inget exakt vetenskap men en komplex sådan. Ingen hand är den andra lik och det gäller att balansera egenskaper som friktion och grepp då det trots allt gäller att hantera ett mycket vasst föremål mot att den skall vara möjlig att bära. Därutöver är det bra om handtaget underlättar flera olika grepp och helst möjliggör ett flöde dem emellan för att göra kniven smidigare att arbeta med. Lägg därtill estetiska ställningstaganden och ekvationen blir komplicerad. 

Den enda logotyp förutom den på clipet som förekommer är diskret inlagt i handtagssidan

I mitt tycke har Sinkevich lyckats utmärkt med den balansgången. Dessutom har han knökat in så mycket blad som är möjligt givet handtagslängden i den här kniven. För mig är det här troligen så nära perfektion man kommer när det gäller avvägningen mellan komfort vid användning och hur lätt kniven är att bära. Den är liten nog för att glida ned i fickan och stor nog för att alla fingrar skall få plats på handtaget. Dock kan jag tänka mig att den med väldigt stora händer kan finna den för liten.

Ett handtag som formligen smälter in i handen och stannar där

Komforten är excellent där handtagets svaga kurvatur kombinerat med ett perfekt format urtag för pekfingret gör att kniven formligen smälter in i handen och närmast låses på plats. Det gäller dessutom för alla grepp. I fattningar med tummen som stöd på ovansidan av handtaget eller bladet hamnar lillfingret naturligt på den lilla "ramp" som finns längst bak på kniven.

På ovansidan på bladet återfinns en liten rad "räfflor" för ökad fäste. Välplacerade och "snälla" mot huden men ger ändå visst bett. 

För att understryka hur välkonstruerad 0450 är så är alla hörn och kanter mjukt rundade och avfasade. Det finns inga missar alls och metallen känns mycket mjuk. Finishen är tumlad och materialet är 6AL4V titan. Det gör kniven lätt och stark. Men naturligtvis för det med sig nackdelen som gäller alla handtag i metall. De kan bli kalla. Nu ser jag inte det som något stor nackdel på den här typen av kniv utan något som mer är aktuellt på jakt- och fiskeknivar eller "bushcraft"-diton som används mycket utomhus och på vintern. Den här kniven stannar i fickan och används mest för mindre göromål.

Konstruktionen är öppen med två juveler i rött - ett designelement lånat från Kershaw Ruby

Visst, det kan invändas att titan i det här grå utförandet kanske inte är det mest upphetsande att se på. Men å andra sidan skänker det en tämligen diskret och sober air åt kniven. Elegans definierad i mitt tycke! För den som tröttar på ytan och har kunskapen går den förstås att anodisera till önskat färg. Släta ytor är även möjliga att gravera för den som känner för det. 

Konstruktionen som sådan är öppen med två röda distanser som enda färgklick i det grå. Kniven har hål för fånglina för den som använder dylika.

Tilläggas kan att balansen i den här lilla kniven är förträfflig. Helt neutral både i utfällt läge och hopfällt. Det gör kniven snabb i handen och lätthanterlig. Det gör även att kniven känns så lätt som den faktiskt är. 

Öppning och lås

Det här är en dedikerad flipper med allt vad det innebär. Något jag diskuterat närmare i ett flertal tidigare knivpresentationer. Egentligen är jag inte helt förtjust i det nu mycket populära systemet. Men det är snabbt det måste medges och just den här kniven är den kvickaste jag sett. När flippern väl är nedpressad är bladet utfällt snabbare än ögat hinner med. Mycket beroende på det patenterade KVT-lagren och en tämligen hård "detent". Motståndet är mycket väl avvägt för att åstadkomma den här blixtrande hastigheten vilket leder till en av mina negativa invändningar. Kniven är tämligen "hård" att fälla ut. Det krävs rätt mycket tryck för att överkomma fjäderkraften hos låsarmen. Men jag känner redan tendenser till att den mjuknat något efter att ägt kniven ett tag. Och det kan tilläggas att det inte är så jobbigt att det är omöjligt på något vis. Men det råder inga tvivel om att syftet med konstruktionen är att uppnå så hög hastighet som det bara går. 

En föredömligt utformad flipper. Inte för stor, effektiv och försedd med lagom friktion för att bita utan att göra illa

Flippern är försedd med lagom avvägda räfflor för ökad friktion och det är tur det annars hade det nog varit svårt att öppna kniven. Storleken är lagom för att fungera väl. Är det något jag avskyr så är det för långt utstickande metalldelar på en fickkniv. Den harmonierar dessutom väl med de övriga linjerna i utfällt läge och fungerar då också som fingerskydd. 

Låset är en klassisk framelock och här försedd med ett inlägg av stål för att motverka seghet i låset och för att förlänga livslängden. Inlägget fungerar också som en spärr mot att låsarmen böjs ur sitt läge. En funktion som kan vara nödvändig på den här sortens kniv där handtaget är litet och slankt och låsarmen därmed inte särskilt grov.

Ett perfekt konstruerat lås av den här typen - framelock

Det känns nästan onödigt att säga men i utfällt läge är bladet ruskigt stabilt. Det finns inte ens en tendens till att bladet skulle glappa i någon riktning. Inte heller finns det flex i kniven som återfinns i exempelvis konkurrenten Benchmade 943. En farhåga som fanns var att när ZT minskade formatet på sina knivar så skulle den bastanta "stridsvagnskänslan" känslan gå förlorad. Men den finns kvar. Bara mindre - kanske en pansarbil?

Annars är kniven mjukare än en klick smör i en stekpanna och bladet faller halvvägs in av sin egen tyngd när den skall fällas ihop. Låsarmen är även den sympatiskt lättåtkomlig när kniven skall stoppas undan. 

Att bära

Förutom de "kniviga" egenskaperna som ett bekvämt handtag och framförallt ett dugligt blad kommer vi nu till ytterligare ett viktigt kriterium för en fickkniv - bärkomfort. Och även på det området briljerar den här kniven även om den inte når riktigt ända fram till "perfekt". 

Det första som slår en är de modesta yttermåtten där framför allt vidden gör att kniven tar liten plats i fickan. Inte heller längden är avskräckande då kniven mäter decimetern hopfälld. 

Ett litet avdrag från "perfekt" får kniven för att clipet trots allt inte är min absoluta favorit. Det matchar inte riktigt resten av kniven när det gäller finish. Det känns lite billigare helt enkelt eftersom det är ett stansat clip. I det här fallet hade ett skulpterat dito varit att föredra men det är klart, det hade även ökat priset. Sen är det utseendemässigt alldeles för långt för att matcha den här storleken på kniv. Det känns lite som "vi tager vad vi har på hyllan" över den här lösningen. 

Funktionen är däremot är utmärkt. Det smiter över tyg på ett bra sätt då "läppen" är lagom stor och clipet håller kniven på plats som det skall. Clipet kan flyttas för användning för höger respektive vänster sida.

Ett clip som inte utseendemässigt riktigt matchar resten av kniven men som ändå fungerar väl

I mitt tycke sitter kniven aning för högt i fickan för att det skall vara optimalt. Å andra sidan är det lämpligt om man till exempel använder fånglina men totalintrycket blir lite väl visuellt för mig. Kniven syns helt enkelt för mycket. 

Gott om luft för att härbergera byxkanter innanför clipet

Men i övrigt är kniven en sann fröjd att stoppa på sig. Inte minst för att den mjuka ytan på titanet inte fastnar mot några material och därmed glider på plats och att kniven knappt väger något. Det är en riktig lättviktare som väger in på strax över åttio gram vilket tillsammans med måtten gör den här kniven lätt att bära. Såpass att den även fungerar väl löst i fickan utan clip för den som föredrar det. 

Sammanfattningsvis

För att vara en Zero Tolerance är det här en relativt billig kniv där "streetprice" ligger på runt 160 dollar. I USA kan tilläggas, vad den kostar i Sverige har jag ingen aning om. Orsaken till det för klassen modesta priset är den rättframma och enkla konstruktionen. Frånvaron av konturer i titanet till exempel förkortar förstås maskinbearbetningstiden och sänker därmed priset. Det lilla formatet gör också helt sonika att det går åt mindre av de tämligen exklusiva materialen vid framställningen. 

Om kniven kan annars sägas att kvalitet och passning helt enkelt är perfekta. Det finns inget att invända därvidlag. Jag hittar inga fel på det här exemplaret helt enkelt. Öppning och lås fungerar oklanderligt. Kniven kom extremt vass med en nåluddsspets. Bladet är perfekt centrerat. Ytbearbetning och tumling är jämn och bra utförd både på blad och handtag. Där känns kniven  inte "billig", vilket den förvisso inte heller är med absoluta mått mätt. 

Utöver utseendet är det komforten i handen det som slår en inledningsvis. Sen är det kvalitén i konstruktionen med den silkesmjuka gången och låset. Därefter är det skönheten hos den enkla men välgjorda bladet.

Till man börjar använda kniven vill säga. Då tar de riktiga kvalitéerna över. Den är gjord för att användas och det rejält trots sitt modesta yttre.

Här i jämförelse med en av sina konkurrenter i storleksklassen även om det mesta utöver måttten skiljer de två åt

Om utseendet kan annars sägas att detaljer som den polerade pivotskruven och de rubinröda distanserna förhöjer känslan av en väl genomarbetad design och är ett lån från Kershaw "Ruby". De skänker en viss dramatik till ett annars tämligen diskret utseende.

Hatten av till Dimitri Sinkevich och ZT för att ha tillverkat en kniv som är svår att konkurrera med i prisklassen. Det är svårt att få de här materialen: titan, S35VN, KVT och motsvarande tillverkningskvalité hos någon annan kniv utan att priset sticker iväg. Ett möjligt alternativ från ZT är deras modell "0900" som dock är betydligt kortare, knubbigare och inte minst tyngre samt något dyrare. Kanske besitter den mer "personlighet" men den lär inte skära bättre med den bladgeometrin den försetts med. Även "808" är ett alternativ plockat från ZTs sista katalog. Knivarna delar materialval, finish, skruvar och de flesta av yttermåtten men den sistnämnda har ett bredare och tjockare blad samt grövre titanhandtag vilket sammantaget gör den tyngre. 

En toppkandidat för epitetet "Den perfekta fickkniven"

Ett annat alternativ kommer från den Kinesiska uppstickaren Kizer och deras modell "Splinter". En kniv som påminner om 0450 sett till både pris och material. De är båda framelocks i titan med kullagrade blad och flippersystem. Kizer har valt keramiska lager vilket kanske trumfar ZTs stålditon men de har å andra sidan stålinlägg i låsarmen vilket Splintermodellen saknar. 

Sammantaget kan sägas att det här är en utmärkt kniv och den hamnar i gott sällskap av modeller som Benchmade 943, Spyderco Sage 1 och Kershaw Blur i toppen av min lista över oerhört bra fickknivar. 

Köp den inte om du ogillar hela den rådande trenden med konceptet grå titan/flipper/kullager/ramlås. Och tillhör du dem kan jag ha viss förståelse för det argumentet. Men då finns det mer traditionella alternativ att överväga som tur är.  

Med det sagt är det här ändå en av mina absoluta fickfavoriter så här långt. Så köp den om du vill ha en kniv med yttersta byggkvalité tillverkad av toppmaterial, har bra grepp och känsla som dessutom skär som en laser...så länge du undviker rå potatis! 

Specifikation:

Längd utfälld: 188 mm
Längd hopfälld: 104 mm
Vikt: 82,2 g
Bladlängd: 83 mm
Godstjocklek: 3 mm
Bladstål: CPM S35VN
Handtag: Titan, 6AL4V
Lås: Framelock med stålinlägg

Producerad av: Zero Tolerance, tillverkad i USA


/ J - helnöjd