Pakistanska äventyr, del II

Så anlände den mystiska "No name"-kniven utan ursprungsmärkning. Leveransen sköttes med tysk precision  av Deutsche Post. 

Frakten var snabb och smärtfri, inget att anmärka på där. Ännu bättre var att paketet innehöll en kniv med tillhörande fodral. Därmed blir det här ingen historia om skojare och hur farligt det är att handla on-line. Den knorren hade förvisso varit intressant, åtminstone för er som läsare men den upplevelsen spar vi till en annan gång. 

Det kan tilläggas att jag vanligen inte köper något från eBay-säljare som inte har perfekt eller nära nog perfekta omdömen. Samma regel gäller där som i verkliga livet för att inte bli lurad allt för mycket och ofta. En gång har det hänt mig att jag blivit lurad eller lät mig lura mig själv snarare men det var för länge sedan och om det skall jag förtälja vid annat tillfälle.  Men förutom att han säljer mystiska knivar importerade från okänt land så fanns ingen anledning att misstro den här säljaren. 

Bilderna ljög inte alltför mycket och det var inte en bit tegelsten i paketet

Första intryck: Snygg, välgjord över förväntan och tung!

Det radades upp ett antal frågeställningar i kapitel ett och en av dem handlade om att köpa grisen i säcken. Först måste utredas om kniven ens påminner om den som var avbildad.

Bilder kontra verklighet

Faktiskt är överensstämmelsen mycket god mellan bilderna på eBay och den kniv jag erhöll. En viss skepticism infann sig på den punkten efter säljarens friskrivning som gick ut på att det var för omständligt att fotografera varje enskilt exemplar. Men mina tvivel till trots ser kniven bra ut!

Synnerligen anonym paketering. Undrar vad som finns under plasten?

Den aktuella kniven valdes från början på grund av den slående kontrasten mellan det mörkare damastbladet och det ljusa benhandtaget. Vitt och svart är snyggt. Den effekten är faktiskt mer påtaglig i verkligheten än på bild. "Olurad" även på den punkten. 

Delar av kniven håller god kvalitetsnivå som slipning och polering av handtaget

Sen är det svårt att utifrån bilder avgöra vikt eller hur den fördelas. Nu stod heller inte i beskrivningen något om godstjocklek skall tilläggas. Materialet är stabila fyra millimeter och tången är inte avsmalnande vilket i och för sig inte är märkligt med tanke på den modesta prisklassen. Kombinera det med ett relativt högt blad med sabelslingping, även om den är tilltagen och du får mycket massa. Totalvikten blir enligt min våg 210 gram och fodralet adderar ytterligare 70 gram. Det ger 280 gram på bältet när kniven bärs. 

En sympatisk egenskap är att vikten fördelas någorlunda väl. En fingerbredd bakom handtagets början återfinns balanspunkten. 

F&F, passning och byggkvalitet

En annan frågeställning gällde den allmänna kvalitetsnivån. 

Skulle kniven vara dåligt ihopsatt eller rent av se sjabbig ut var en farhåga. Men kniven är faktiskt mer välgjord än jag föreställt mig. Inga synliga gap mellan skollor och tånge. Benet ser ut att vara väl behandlat, det är inte torrt och några sprickor är inte synliga. Handtaget är ytterst välpolerat och det gäller både skollor, nitar och övergångarna mellan materialen i ryggen.

Nej, ingen synvilla - skollorna är olika tjocka. Emellertid inte så illa som det ser ut. Det är en synvilla orsakad av att de är olika rundade

Det syns förstås att det inte är en rent maskintillverkad kniv. Tittar man uppifrån är skollorna inte lika tjocka och även om de är matchade färgmässigt är de inte perfekta. Något som jag personligen faktiskt tycker om. Det ser mer naturligt ut på något vis.

Vad gäller tillverkningsmetod skulle jag misstänka att bladen är utstansade på något vis och sen försedda med handtag och slipade. 

Slipning

Hur en namnlös kniv har slipats är alltid intressant. 

I det här fallet och sammanhanget får det arbetet godkänt. Kniven är skålslipad och har en antydan till falskegg även om den mest är en rundning av bladryggen. Originaleggen går att använda till att skrapa hår med lätt tryck och det gick att skära kartong utan alltför stort besvär. Men det var ingen skräckinjagande egg. Efter ett par drag på skärpstål gick det emellertid att skära papper med den. Men något rakblad talar vi inte om. Första känslan är att stålet är mjukt. Något som förvisso var förväntat. 

Mer positivt är dock att bortsett från basen på eggen som är klumpigt utförd så är resten av eggen hyfsat jämn och framförallt är den symmetriskt slipad. Den viker inte av åt något särskilt håll vilket är bra då det inte innebär att kniven är skrot. Sneda blad är inte roliga.  

Hur kniven uppträder när den används och hur den tar och eventuellt håller en egg är ett senare spörsmål. 

Damasksmide eller ej?

En springande punkt på just den här kniven rör materialet i bladet. Vad är det egentligen? 

Mönstret på bladet är i mitt tycke attraktivt. Det ser äkta ut men jag måste erkänna att jag inte är kunnig nog för att avgöra det. Ytan har en viss struktur vilken borde uppstå genom de olika lager kniven påstås ha, 274 närmare bestämt. Men jag vet inte hur djupt syraetsning går och om samma effekt kan uppnås på det viset eller genom någon annan metod.  

Saken är den att själva tången är helt blank så endera beror det på att man valt att inte ta fram mönstret i damasksmidet i tången utan begränsa det till bladet för ökad kontrast.

Eller så förhåller det sig så att det inte är äkta och man valt att enbart etsa bladet vilket möjligen spar lite tid. Det är mer än jag kan svara på. Någon kunnig läsare kanske kan upplysa mig därom? Jag känner att jag behöver bli skolad inom området. 

Rostig eller ej?

Vad gäller patina och oxidation var det vare sig rost eller fläckar på bladet vid ankomst trots den förmodat långa resan och eventuella mellanlagringstider. Inte heller var det insmetat med motorolja vilket jag på förhand starkt misstänkte kunde vara fallet. Är det uppgivna 1095 som bladet grundas på behöver det visst underhåll som bekant. 

Härdning eller ej?

Och så den sista och springande punkten, kan man göra något med kniven utöver att titta på den?

Den stora frågan kvarstår således och det är huruvida den här kniven är duglig till någonting. Det blir ämnet för nästa kapitel!

Hur den kommer att uppträda beror på tre viktiga faktorer som i sin tur är avhängiga av hur bladet är härdat och anlöpt.

• Hur vass kan eggen bli? Vanligtvis inga större problem i och för sig då även plåt går att slipa till oanade höjder. 

Mer intressant är faktor nummer två

• Hur länge håller eggen? Risken är att det är en bit järn eller möjligen mjukt stål vi har att göra med. Då spelar det mindre roll hur vass det går att få den initialt. 
• För det tredje undras hur materialen uppträder över tid. Kommer benet att torka och orsaka glipor i handtaget eller till och med sprickor kring nitarna? Kommer bladet att rosta och missfärgas? Kommer fodralet att tappa formen?

Vad tycker jag så här långt?

Det här är faktiskt en riktigt snygg kniv, särskilt för att vara så billig. Inga överdrifter, rena linjer och en slående färgkombination med ljust mot mörkt. Annars brukar den här typen av knivar vara försedda med extra allt ungefär som en överarbetad amerikansk bröllopstårta.

Om materialen kan inte sägas så mycket då jag har svårt att verifiera vad som ingår. Som jag skrev i den inledande texten misstror jag inte kamelskånkar som källa till benet i handtaget då det knappast är ett exklusivt material. Egentligen gäller det stålet med då det inte påstås vara något extraordinärt.

Vad gäller bladet får framtiden utvisa om det överhuvudtaget går att använda kniven till annat än att skära kartong med och i så fall en i taget och med kraft.

Kniven ser bra ut. Det som återstår att se om den skär något

Väl mött i Pakistanska äventyr, kapitel III. Då skall det brynas lite, karvas i diverse saker och kånkas omkring på. Kniven skall användas helt enkelt.


/ J - med turban på


#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre