Review - Ruike S11

 

- small and well built

Really small knives have of course been around for a long time. Sometimes it has even happened that manufacturers make something extremely small to demonstrate their craftsmanship, going all the way down to miniatures. That's one side of the coin, the other is that many tasks simply don't require a large knife. Only a sharp edge is needed to open a letter in the rare cases they still exist or perhaps a package, as well as to remove a label from a newly purchased shirt. It doesn't have to be long.

However, if the edge is made of quality steel and properly hardened, it will stay sharp longer and if the handle is well-built, the knife feels better even if it is small. The format can then be combined with another concept, "modern traditional". It simply means classic pocket knives, not infrequently "slip joints" but with some deviations from the traditional. For example, they are often screwed instead of riveted, and the materials in both the blade and handle are updated.

It is exactly the kind of knife I intend to present here as it is both small and equipped with modern materials, the Ruike S11.

Ruike S11-G

In this knife, Ruike has used quality materials, even though it is primarily a complementary knife. A very small knife intended for the key ring or similar. Here we find Swedish steel from Sandvik in the blade and G10 in the handle. Everything is built around a well-executed steel frame. Details that can be found in significantly larger and, by all means, more expensive knives.

S11 is a simple but capable micro knife from Ruike

Twitter version: Ruike S11, a small but surprisingly competent complementary knife for the key chain that can handle most things that do not require a large knife blade.

Blade

Ruike S11 offers a little delicacy of a knife blade. The shape is not much to talk about, it is a classic drop point even if it is stumbling close to a spear point in exactly the same spirit as, for example, a Victorinox. A variant that is also called "pen blade" in a smaller version. So there is no doubt about where they looked for inspiration. But there is nothing bad in this case. It's a good shape for a small blade.

The blade measures 52 mm in length, of which a full 50 mm is the edge, which is appreciable. The blade is just over a centimeter high, more precisely 12 mm, and as thin as 2 mm.

The blade shape resembles a classic pen blade

The blade has had a round with the polishing machine which gives a high gloss finish. Something that helps with the rust inertia. The marking found on the blade consists of the Ruike logo on one side and on the other side is the model designation, S11 followed by a letter that stands for the color choice. Then they also managed to squeeze in the steel type and month of manufacture along with another logo, a stylized "RK". I don't understand why you need two logos. But in return, they are small in size, so it's not something that annoys me too much. 

The material is something as unusual as 12C27 from Sandvik. The steel itself is of course not uncommon, but finding it in knives this small is somewhat rarer. It is quality steel even if they are not among the more expensive ones. For us Swedes, it is best known as the "Mora knife steel". 

Otherwise, it can be added that the knife is thin behind the edge, and when paired with a stock thickness of two millimeters it works well. Especially as the factory edge was very sharp. It is also fairly even, which gives a good rating. It is not completely perfect as one side has a steeper angle than the other. There is also the hint of a small "smile" towards the ricasso. The recess, which facilitates future grinding, could have been slightly larger. But the smile is small and the execution is, after all, better than what many other manufacturers manage to achieve.

Swedish steel, 12C27 from Sandvik, is found in the polished blade

Put to work, this little rascal surprises in a positive way. The hope was, of course, that it would cut relatively well, but it's always nice when expectations are met. Here Ruike transformed a stock thickness of two millimeters and reduced it to around 0.3-0.4 mm behind the edge via a hollow grind. This means that the S11 easily slides through ropes and the like as long as they are not too thick. With knives this tiny, you have to use a couple of cuts, and given the format, of course, you cannot create any direct force to put behind the cuts.

You can actually shred cardboard with this little knife. The handle is what is limiting the most

But as a "pocket scalpel", to be used for all kinds of small tasks in everyday life, it is extremely functional. Especially when both the construction and the feel of the small blade inspire confidence. I have also tried to carve some grill sticks and it actually goes well. If you really have to, it is best to add. The knife's strengths are, of course, things like opening packages, cutting tape and strings, opening letters, cutting some string to put bind a steak (I happened to do it), removing tough plastic that encased a piece of salami, and so on.

Then it's a slip joint, so I don't like to stab with the knife and if you do, as usual, you have to be careful and do it at the right angle so that the blade doesn't fold.

Handle

One of the greatest assets the S11 has is that it is built like any large knife. This applies not only to the blade but also to the handle. Here you will find a steel frame on which sides of G10 have been screwed. Everything is made with good fit and precision, which gives a solid impression. Examples of this are how the frame is both polished, just like the blade, and how all corners and edges are softly rounded.

The handle slabs are made of G10

In addition to the marking found on the blade, a serial number has been imprinted on the back spring. Exactly what it should be good for is beyond my understanding, but if you must now necessarily have it on the knife, it is the next best place. The best would be inside the knife. But like the rest of the text, it is very small.

The back consists of the lock bar

The G10 material used in the sides of the knife is of good quality. This results in a certain structure that provides friction and thus better traction. That's good on a knife this small. The sides are screwed in place with T6 screws.

At the back end of the knife, there is an attachment for a lanyard or rather for a key ring in this case. One is even included in the purchase. It gives a clear indication of how the manufacturer intended the knife to be classified.

The handle allows for a three-finger grip

The handle shape is simple and anything else would be stupid considering the format. In return, it works well. This knife can be gripped relatively firmly. The shape means that all seven centimeters that the handle measures can be used to grip. But even so, the space is only enough for three fingers. But it is a good three-finger knife. Not the best, but good.

Opening and Lock

The S11 is a pocket knife with a classic cut, even if the way it is put together is modern. Classic means two-handed opening. To facilitate the procedure, the blade has been provided with a solid nail nick. Some people think it makes knives or rather blades uglier, but it is practical after all. Even I who am a nail-biter can use the notch to get a better grip with the pinch I use to open the knife.

A classical two-handed opening is facilitated by a nail nick

The force to overcome the detent on a slip joint is usually called "pull" and considering how small the knife is, S11 offers a relatively good fight. The rating ends up around 5 out of 10. This blade does not pop out on its own.

The walk is soft and the resistance offered by the back spring I put around 4-5 as well. The sound the little knife makes when the blade falls into place is satisfying.

This means in plain language that in the unfolded position the blade is relatively solid. The back spring is strong enough for me not to feel uneasy. It is fully comparable to, for example, a Victorinox Cadet for those of you who have tested that knife. But then, of course, it's a slip joint with all that that entails. You don't stab with such a knife and some caution is recommended when using the knife so you don't accidentally hit the back of the blade too hard. Especially since the S11 lacks the halfway stop that is otherwise common on this type of knife.

To Carry

A knife that weighs a paltry 30 grams and measures 9x14x70 millimeters does not, of course, take up much space or make a fuss, whether it is found on a key ring or in a pocket. Nor does the handle material play any role in how the knife feels to carry on such a small scale.

It is in this easy-to-carry class of micro-knives that the S11 is found

Ruike S11 is worn either as the description suggests on a key chain or loose in the pocket. If you want to wear it attached to something, there is a specially designed key ring attachment. Personally, I wear it loosely for the simple reason that I'm not a big fan of big key chains. Then I'm so lucky in life that I don't have to lug around very many keys either.

The biggest problem with carrying this knife loosely in a pocket is remembering you have it there. Admittedly, it lays crosswise, but the outer dimensions are so diminutive that it is still not noticeable. It also means that it requires a bit of rummaging in the bottom of your pocket to find it. It can be experienced as a little frustrating when, for example, you sit down. Knives with clips have spoiled us and accustomed us to knives being more readily available.

To Conclude

Ruike's model S11 is a knife that, despite its discreet format, can be sorted into the "modern traditional" category. It is a simple, single-bladed slip joint, which stylistically makes it traditional, while the materials and construction give it a modern touch. Both G10 and Sandvik 12C27 are found here. Then it should be pointed out that the other knives in Ruike's "S-series" have more functions and are thus small multi-tools to be compared with Swiss army knives.

The knife is screwed and not riveted. Something that is not quite common on pocket knives of older times. The screws are of course small, but that is something I have no problem with when they are found on a small knife. Especially as it is a slip joint. They should not be disassembled over and over again in any case. That's asking for trouble.

The steel is not only a good mid-range Swedish steel, if you may put it that way, but also well-treated it seems. The knife kept its sharpness well during the test period. Because the edge is relatively thin and the steel is not extremely hard, it is easy to maintain with a strop.

The Ruike S11 is a small knife that cuts better than you might believe

The S11 is a model that belongs to those knives that cut a little better than you might think. There have been a few of these popping up lately and I'm grateful for that. Because no matter how nice a Victorinox Classic is, it's basically impossible to cut anything with. This knife, on the other hand, works quite well despite similar dimensions. A feature it shares with knives such as the Spyderco Manbug and Civivi Mini Elementum.

S11, is simple and tasty like an espresso

Speaking of slip joints, you usually talk about certain specific things in connection with them. One such thing is how they sound. In this case, the S11 provides a satisfyingly strong snap when the back spring falls into place in both the outer and inner positions. Also, opening and closing the blade is fairly smooth. Thus, the "walk and talk" is satisfactory. The precision of the construction is also good. There are no gaps between the frame and the back spring and the transition between the sides and the frame is nicely done. The blade is centered with a fine finish and everything on the handle is rounded and polished.

The knife also comes with a five-year warranty. It's enough for this format, if the S11 hasn't given up at the time, it won't do it later either is my assessment.

Then it can be added that the well-worn cliché "that it disappears until you need it" is so true that I have lost it on several occasions and on at least one occasion washed the knife in the machine as it is easily forgotten at the bottom of a pocket. In other words, it is both an advantage and a disadvantage.

Ruike S11 is a keyring knife that offers good quality

Overall, it seems as if Ruike invested in quality despite the Lilliput format. It is an interesting touch that is not one of the most common. Kudos to Ruike for that effort. Especially as the S11 is not a particularly expensive knife. Some of the others in the comparison pictures above cost both two and three times more. In Europe, this knife costs from €17 and up. A good and solid alternative as a complement to a slightly larger knife or for those who don't feel they need more.

Specifications:

Length Overall: 122 mm

Length Folded: 70 mm

Weight: 30 g

Blade Length: 52 mm

Blade Thickness: 2 mm

Blade Steel: Sandvik 12C27N

Handle: G10

Lock: none, slip joint

Produced by: Ruike, made in China

/ J 

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Recension Ruike S11

- liten och välbyggd

Riktigt små knivar har förstås funnits länge. Ibland har det till och med hänt att tillverkare gör något extremt litet för att demonstrera sin hantverksskicklighet och sträckt sig ända ned till miniatyrer. Det är en sida av myntet, den andra handlar om att många sysslor faktiskt inte kräver en stor kniv. Till att öppna ett brev i de sällsynta fall de fortfarande förekommer eller kanske ett paket, samt att avlägsna en etikett från en nyinköpt skjorta krävs bara en vass egg. Den behöver inte vara lång. 

Fast om eggen är gjord av kvalitetsstål och korrekt härdad håller den skärpan längre och om handtaget är välbyggt känns kniven bättre även om den är liten. Formatet kan sedan kombineras med ett annat begrepp,"modern traditionals". Det innebär i all enkelhet klassiska fickknivar, inte sällan "slip joints" fast med några avvikelser från det traditionella. Exempelvis är de ofta skruvade istället för nitade och materialen i såväl blad som handtag är uppdaterade.

Det är precis den sortens kniv jag ämnar presentera här då den är både liten och försedd med moderna material, Ruike S11.

Ruike S11-G

I den här kniven har Ruike använt sig av kvalitetsmaterial trots att det främst rör sig om en komplementkniv. En  mycket liten kniv tänkt för nyckelknippan eller liknande. Det handlar om svenskt stål från Sandvik som dessutom härdats väl samt G10 i handtaget. Allt byggt kring en fint behandlad stålram. Detaljer som känns igen från betydligt större och och för all del, dyrare knivar. 

I S11 får vi från Ruike en enkel men duglig fickkniv

Twitterversion: Ruike S11, liten men naggande god komplementkniv för nyckelknippan som klarar det mesta som inte kräver ett långt knivblad. 

Blad

Ruike S11 bjuder på en liten delikatess i bladväg. Formen är inte mycket att orda om, det är en klassiska drop point även om den är snubblande nära en spear point i exakt samma anda som exempelvis en Victorinox. En variant som även kallas "pen blade" i mindre utförande. Så det är ingen tvekan om vart man sneglat efter inspiration. Men det är inget dåligt i det här fallet. Det är en bra form på ett litet blad. 

Bladet mäter 52 mm på längden varav hela 50 mm är egg vilket är tacknämligt. Bladet är strax över centimetern högt, närmare bestämt 12 mm och så tunt som 2 mm. 

Bladet närmar sig ett klassiskt pennblad i formen

Bladet har fått sig en omgång med polermaskinen vilket ger en högglansfinish. Något som hjälper till med rosttrögheten. Märkningen som återfinns på bladet består av Ruikes logotyp på en sida och på andra sidan hittas modellbeteckningen, S11 följt av en bokstav som står för färgvalet. Sen har man även lyckats klämma in ståltyp och tillverkningsmånad jämte ytterligare en logotyp, ett stiliserat "RK". Varför man behöver två loggor förstår jag inte. Men i gengäld är de små till storleken så det är inget jag irrirerar mig på. 

Materialet är något så ovanligt som 12C27 från Sandvik. Själva stålet är förstås inte ovanligt men att hitta det i så här små knivar är något mer sällsynt.  Det är ett kvalitetsstål även om de inte tillhör de dyrare. För oss svenskar är det mest känt som "moraknivsstål". 

I övrigt kan tilläggas att kniven är tunn bakom eggen och när det paras med en godstjocklek på två millimer blir det bra. Särskilt som fabrikseggen var mycket vass. Den är därtill tämligen jämn vilket ger ett gott betyg. Helt perfekt är den inte då en sida håller brantare vinkel än den andra. Det finns även antydan till ett litet "smile" mot ricasson till. Urtaget som underlättar framtida slipning kunde gått fått vara aningen större. Men det är ytterst lite och utförandet är trots allt bättre än vad många andra tillverkare lyckas med. 

Svenskt stål, 12C27 från Sandvik, hittas i det polerade bladet

Satt i arbete överraskar den här lille gynnaren på ett positivt vis. Förhoppningen var förstås att den skulle skära bra men det är alltid sympatiskt när förväntningar uppfylls. Här har  man tagit en godstjocklek på två millimeter och via en skålslipning fått ned den till kring 0,4-0,5 mm bakom eggen. Det gör att S11 lätt glider igen rep och liknande så länge de inte är för tjocka förstås. Med små knivar får man göra omtag och givet formatet kan man förstås inte åstadkomma någon direkt kraft att lägga bakom snittet. 

Det går faktiskt att strimla kartong med den här lille gynnaren. Handtaget är det som är begränsande

Men som "fickskalpell", att användas vid allehanda små ingrepp i vardagen är den utomordentligt funktionell. Särskilt när både konstruktion och känslan i det lilla bladet inger förtroende. Jag har även testat att tälja till några grillpinnar och det går faktiskt över hövan bra. Givet förutsättningarna då är det bäst att tillägga. Det som är knivens styrka är förstås saker som paketöppning, att skära av tejp och snören, sprätta upp brev, skära till grillsnöre till en stek (jag råkade göra det), avlägsna seg plast som omfamnade en bit salami och så vidare. 

Sedan är det en slipjoint så jag sticker inte gärna med kniven och om man gör det gäller som vanligt att man är aktsam och gör det i rätt vinkel för att inte bladet skall fälla ihop sig. 

Handtag

En av de största tillgångarna som S11 har är att den är byggd som vilken stor kniv som helst. Det gäller inte bara bladet utan även handtaget. Här hittas en stålram på vilken det har skruvats skollor i G10. Allt är gjort med god passning och precision vilket ger ett solitt intryck. Exempel på det är hur ramen både polerats, precis som bladet, samt hur alla hörn och kanter är mjukt rundade. 

Skollorna är gjorda av G10

Förutom den märkning som hittas på bladet har man lyckats trycka in ett serienummer på ryggfjädern. Exakt vad det skall vara bra för övergår mitt förstånd men skall man nu nödvändigtvis ha det med på kniven så är det näst bästa stället. Bäst vore inuti kniven. Men likt övrig text är den  mycket liten. 

Ryggen utgörs av bladfjädern

G10-materialet som använts i sidorna på kniven är av god kvalitet. Det medför en viss struktur som ger friktion och därmed bättre fäste. Det är bra på en så här liten kniv. Sidorna är skruvade på plats med T6-skruvar. 

I bakänden av kniven hittas ett fäste för fånglina eller snarare för en nyckelring i det här fallet. En sådan är till och med inkluderad i köpet. Det ger en klar indikation på hur tillverkaren tänkt sig att kniven skall klassificeras. 

Handtaget ger plats för ett trefingersgrepp

Handtagsformen är enkel och något annat vore dumt med tanke på formatet. I gengäld fungerar den bra. Den här kniven kan greppas relativt stadigt. Formen gör att att alla sju centimeter som handtaget mäter kan användas till att hålla kring. Men trots det räcker utrymmet bara till tre fingrar. Men det är en bra trefingerskniv. Inte den bästa, men bra. 

Öppning och lås

S11 är en fickkniv av klassiskt snitt även om sättet den är hopsatt på är modernt. Klassisk betyder tvåhandsöppning. För att underlätta förfarandet har bladet försetts med en rejäl nagelskåra. En del tycker att det förfular knivar eller rättare sagt blad men det är trots allt praktiskt. Till och med för mig som är nagelbitare då jag kan använda skåran för att få bättre fäste med nypan som jag använder för att öppna kniven. 

En nagelskåra utgör öppnngsmetod

Motståndet på en slipjoint brukar benämnas "pull" och med tanke på hur liten kniven är bjuder den på relativt god kamp. Graderingen hamnar kring 5 av 10. Det här bladet hoppar inte ut av sig själv.

Själva gången är mjuk och motståndet som ryggfjädern bjuder på sätter jag kring 4-5 det också. Ljudet den lilla kniven åstadkommer är fullt tillfredsställande.

Det betyder i klartext att i utfällt läge sitter bladet relativt stabilt. Ryggfjädern är stark nog för att jag inte skall känna mig orolig. Den är fullt jämförbar med t ex en Victorinox Cadet för er som testat den kniven. Men sedan är det förstås en slip joint med allt vad det innebär. Man sticker inte med en sådan kniv och viss försiktighet rekommenderas när man brukar kniven så man inte av misstag stöter till baksidan av bladet för hårt. S11 saknar nämligen det halvvägsstop som annars är vanligt på den här typen av knivar. 

Att bära

En kniv som väger in på futtiga 30 gram och mäter 9x14x70 millimeter tar förstås inte mycket plats eller gör väsen av sig vare sig den återfinns på en nyckelknippa eller i en ficka. Inte heller spelar handtagsmaterialet någon roll för hur kniven känns att bära i så här liten skala. Möjligen kan sägas att det är positivt att det inte är ett metallhandtag då det inte lika lätt uppstår skrapmärken eller "snigelspår".

Det är i den här lättburna klassen av mikroknivar som S11 återfinns

Ruike S11 bärs endera som beskrivningen antyder på en nyckelknippa eller löst i fickan. Vill man bära den fäst vid något finns ett därför avsett nyckelringsfäste. Själv bär jag den löst av den enkla anledningen att jag inte är någon större anhängare av stora knippor. Sen är jag så lyckligt lottad i  tillvaron att jag heller inte behöver släpa omkring på särskilt många nycklar.

Det största problemet med att bära den här kniven löst i en ficka är att komma ihåg att man har den där. Visserligen lägger den sig på tvären men yttermåtten är så dimunitiva att den ändå inte märks. Det gör också att den kräver att man rotar lite i botten av fickan för att hitta den. Det kan upplevas som en smula frustrerande när man t ex sitter ned. Knivar med clip har skämt bort oss och gjort oss vana vid att knivar är mer lätttillgängliga. 

Sammanfattningsvis

Ruikes modell S11 är en kniv som trots det diskreta formatet kan sorteras i facket "modern traditionals". Det är en enkel, enbladig slip joint vilket stilmässigt gör den traditionell samtidigt som material och konstruktion ger den moderna touchen. Här hittas både G10 och Sandvik 12C27. Sedan bör påpekas att de övriga knivarna i Ruikes "S-serie" har fler funktioner och således är små multiverktyg att jämföras med schweizerknivar.  

Kniven är skruvad och inte nitad. Något som inte är helt vanligt på äldre tiders fickknivar. Skruvarna är förstås små men det är något jag inte har några problem med när de återfinns på en liten kniv. Särskilt som det är en slip joint. De bör inte demonteras i tid och otid i vilket fall som helst. Det är att be om trubbel.

Stålet är inte bara ett gott svenskt stål i mellanklassen om man får uttrycka det så utan även väl behandlat vad det verkar. Kniven har hållt skärpan väl under testperioden. Eftersom eggen är tunn och stålet inte extremt hårt är den lätt att underhålla med en strigel. 

Ruike är en liten kniv som skär bättre än man tror

S11 är en modell som tillhör de där knivarna som skär lite bättre än man tror. Det har dykt upp några sådana på sistone och det är jag tacksam för. För hur sympatisk en Victorinox Classic än är så går den i princip inte att skära något med. Den här kniven behärskar å andra sidan det momentet trots liknande dimensioner. En egenskap som den delar med knivar som exempelvis Spyderco Manbug och Civivi Mini Elementum.  

S11, enkel och smakfull som en espresso

Apropå slip joints så brukar man i samband med dem tala om vissa specifika ting. Ett sådant är hur de låter. I det här fallet åstadkommer S11 ett tillfredsställande starkt snäpp när ryggfjädern faller på plats i både yttre och inre läge. Bladets gång är tämligen mjuk och framförallt jämn. Således får avdelningen "walk and talk" fullt godkänt. Även precisionen i bygget får godkänt. Det finns inga glipor mellan ram och ryggfjäder och övergången mellan sidorna och ramen är snyggt utförda. Bladet är centrerat med fin finish och allt på handtaget är rundat och slipat. 

Kniven kommer dessutom med en femårsgaranti. Det räcker till för det här formatet,  har S11 inte packat ihop och gett upp vid laget lär den inte göra det senare heller är min bedömning. 

Sedan kan tilläggas att den slitna klyschan "att den försvinner till du behöver den" stämmer så väl att jag vid ett flertal tillfällen tappat bort den och vid åtminstone ett tillfälle tvättat kniven i maskin då den lätt glömms bort i botten av en ficka. Det är både en för- och nackdel med andra ord. 

Ruike S11 är en nyckelringskniv som bjuder på god kvalitet

Sammantaget gör det att det känns som om Ruike satsat på kvalitet trots Lilliput-formatet. Det är en intressant touch som inte tillhör de vanligaste. En eloge till Ruike för den insatsen. Särskilt som S11 inte är en särskilt dyr kniv. Några av de andra i jämförelsebilderna ovan kostar både två och tre gånger mer. I Europa kostar den här kniven från 170 kr och uppåt. Ett bra och stadigt alternativ som komplement till en något större kniv eller för den som inte känner att de behöver mer. 

Knivgrossisten

Specifikation:

Längd utfälld: 122 mm

Längd hopfälld: 70 mm

Vikt: 30 g

Bladlängd: 52 mm

Godstjocklek: 2 mm

Bladstål: Sandvik 12C27N

Handtag: G10

Lås: inget, slip joint

Producerad av: Ruike, tillverkad i Kina

/ J - satsar stort på smått

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Ny kniv - Ruike S11 Compact

I Ruikes sortiment finns en lång rad knivar främst inriktade mot EDC-bruk, både fastbladare och fällknivar. I katalogen finns också en omfattande serie multifunktionsknivar varav jag har recenserat en av de större (LD 41B) här bloggen tidigare. Men ibland behöver man vare sig något stort eller avancerat. Ibland vill man bara ha tillgång till ett litet vasst knivblad och en duglig spets. 

Det är där den här modellen, S11, kommer in. 

Ruike S11

Den här lilla saken är helt inriktad mot att vara en nyckelringskniv. Det avspeglas i måtten som ger ett strax över fem centimeter långt blad i en kniv som mäter 7 cm hopfälld och följaktligen kring 12 cm öppnad. Vikten är blygsamma trettio gram. Knivbladet fälls ut på tradtionellt vis med två händer och kniven saknar lås. 

Men sedan finns ett par detaljer som höjer den över många andra knivar i det här formatet och det är kvalitén. Till att börja med är den välbyggd men det kan invändas att t ex Victorinox också är. Men till skillnad från dem så har S11 ett blad i ett sett till sammanhanget så fint stål som Sandvik 12C27. Det är därtill hela 3mm tjockt men det kompenseras med en full flatslipning. Lägg därtill att handtaget är gjort i G10 och stålramen är stabil och du får en liten kniv som trots ett ringa format skär bra. Det är första intrycken i alla fall. Jag får erkänna att jag "fuskat". Trots rubriken "ny kniv" har jag haft den ett tag. Jag har bara inte hunnit presentera den förrän nu. 

Jag kan avslöja att den är mycket sympatisk även vid ett andra och tredje intryck, inte bara det första. 

Intresserad av att bli återförsäljare? Kontakta Knivgrossisten.se

/ J - gillar även småttingar

#knivesandbikes #knivigtvarre