Review Camillus Bushcrafter 8,5"

 

-  a folding knife for outdoor life

Camillus or Camillus Brand as they are now called is the name of one of America's oldest knife brands. They were founded back in 1876. Then the company existed in the highest prosperity for many years until it didn't and went bankrupt under stormy circumstances in 2007. However, the company was quickly reconstructed and has remained on the market with other owners.

Now they are making a new investment and this means that they have released a long line of news, both folding knives, and fixed blades. The knife to be reviewed today is part of that venture and is called the Bushcrafter 8.5".

Camillus Bushcrafter 8,5"

When this knife was presented here on the blog, I wrote that Camillus seemed to believe in the model. The background to that statement was that right from the start it was available in two sizes and as a fixed blade. Somewhat confusingly, however, is that the latter does not resemble the folding knives except in name. They apparently believe that the common field of use is enough to group them.

Of the folding knives, the smaller one measures 6.75 inches in length, which is just over seventeen centimeters. This larger version is 21.5 cm long or 8.5 inches. Something that the name more than suggests. 

Twitter version: Camillus Bushcrafter, a sturdy folding knife with excellent ergonomics for those looking for a folding alternative to a Morakaniv. 

Blade

If you are to make a knife and name it "Bushcrafter", certain things are obligate. One such is the blade shape. Camillus has not been careless regarding that and thus we are met by a sturdy drop point blade.

The length is 89 mm depending on how it is measured and the height is 30 mm. The thickness is 3 mm or just below. The finish is a nice satin and the markings are quite discreet. Camillus and "titanium" can be read on the presentation page and on the other "Sandvik 12C27" is found on the ricasso.

A sturdy but fairly thin drop-point blade

The steel used is also according to the template and hardly unknown to anyone who has handled a Mora knife or two over the years. It is Swedish in the form of Sandvik 12C27, which was for a long time the dominant component in red from Dalarna. It was good then and it's just as good here. Of course, there are modern and more exclusive steels, but if you are to choose stainless steel for this application, it is not at all a bad choice to use proven steel that most people know how to handle in terms of hardening and heat treatment.

The blade has been given a saber grind in classic fashion. Here, however, they didn't manage to stay on the course so we don't find a "Scandi grind" or zero grind on this knife. Bushcrafter has a clear division into the primary and secondary edges. Besides, they have not chosen a flat grind, which is by far the most common in this context but invested in a substantial hollow grind. In addition to making the knife more difficult to photograph, the edge also bites well into wood.

The factory edge is decent in that it arrived very sharp. However, it is affected by the fact that the edge has a subtle recurve right from the start, thanks to the "plunge line" extending too far out.* Then the edge capsizes a little towards the belly, but it is not too bad. Especially not compared to the Chinese-made Camillus knives I previously discussed in slightly different contexts.

 

The blade, made of 12C27, is a hollow grind

Working with this knife is really nice. In addition to the fact that the edge was quite sharp straight out of the box, the knife blade is also thin behind the edge, which means that the sharpness is managed well. This applies when it comes to processing materials such as cardboard and plastic of different dimensions, for example. But that's not where this knife excels. It is a robust knife and the things I want to cut with this are rope and tamp in various dimensions and above all wood, both fresh and dry.

The blade bites well into wood and is easily controlled

Sympathetic is that the knife lives up to expectations. It's actually one of the better folding knives I've used to carve with. Much of that positive feeling can be attributed to the handle, but the blade also contributes. Having grown up with a Morakniv in hand, one can be a little skeptical about a hollow grind, but the fact is that in this case it is easily controlled. It is no problem to make a "feather stick" or to carve patterns in the bark. Nor does the edge show any tendency to bend or chip even when working in dry, hardwood. Any "batoning" that they mention in their sales texts, however, I would not want to engage in either this or most other folding knives. Then both lock and edge will blow to smithereens. 

But as long as you skip that task, the Bushcrafter is a really nice knife to use. It also applies to cutting ropes. Nylon rope with a bit of sand takes its toll on an edge but in return, the 12C27 steel responds quickly to a sharpening stone. It's a nice feature of a knife that's expected to do some work. I'd almost rather take it than extreme edge holding if it means that the knife is harder to maintain.

Handle

Extra important on a folding knife aimed at outdoor use is, of course, the construction and design of the handle. Here, comfort and ergonomics should be prioritized over ease of carrying, in contrast to EDC knives. Both are of course preferable, but if compromises must be made, one or the other characteristics can be allowed to dominate.

Here, Camillus has chosen to stick to ergonomics. It is mainly noticeable in the size. The dimensions are well proportioned with a length of 12.8 cm and a height that varies from 2.6 cm to 3 cm at most. But above all, it is the thickness that is pronounced. Bushcrater measures almost 15mm across the back. Those measurements are enough to fill most hands.

The dimensions of the handle should be enough for most hand sizes

The handle is characterized by a couple of distinct choices. One is the combination of a pronounced finger guard and a substantial finger groove. It provides both protection and a good grip. To further increase the grip, the handle ends with a small "beak" in the same way that Scandinavian knives often do. It simply stops the hand from sliding backward when cutting.

The other thing that is clearly visible is the handle material. A pair of sturdy sides of brown micarta is what was used. However, the micarta is very smooth so it does not provide particularly good traction. But in return, the shape of the handle is enough to take care of that part.

The back is closed due to the lock mechanism. It is also preferable on a knife for bushcraft as it provides more surface area for the hand. Folding knives are still at a disadvantage compared to fixed blades because of the slot where the blade resides. They do not need more openings that spoil the ergonomics.

The back lock means that the back is not open, which is a big advantage of this type of knife

The sides are screwed into place on the outside of the frame with three small T6 screws in addition to the pivot screw. The latter has a T8 head and is of course adjustable. On this knife, Camillus has ignored a lanyard hole, which I think is good. I simply don't see a reason to add one. Possibly with the exception of if you are going to use the knife when you are near large bodies of water. But then you can put a line around the clip instead and in that way anchor the knife to your person.

Although the Buschrafter is a large knife, it is reasonably well-balanced but a tad butt heavy

The handle is very comfortable I quickly noticed. The increased width and the choice of lock means that the contact surface becomes large. It is particularly noticeable in the crease of the thumb, where much of the pressure ends up when you use a little strength. In the same way, the little finger is relatively spared from pressure. Something that is otherwise the second Achilles heel of folding knives. The blade notch is the culprit there. On the Bushcrafter, the sides are so wide and the blade so thin that the impact is as small as possible.

All common grips work

Bushcrafter is most comfortable in a firm hammer grip. The handle is full and long enough for all fingers to fit. Then this handle works in all grips including a reverse to carve towards the body but also in saber grip with a thumb on the back of the blade. If the latter is to be used a lot, I recommend, however, that you round the spine a little. It is quite angular from the start. Something which, however, is not an oversight but to be able to turn the blade and use it as a scraper. 

Opening and Lock

The thumb studs on the Bushcrafter are not only a good choice but also well-made. This primarily refers to their placement. There are two criteria that must be met in order to be approved by me. The first is about how easy they are to reach with the thumb and how smooth it is to open the blade. This is facilitated by the blade's width and the way the handle is designed. This means that the thumb studs sit far out from the sides of the handle, which makes them easy to "find" with the thumb. This also applies if you wear gloves, by the way.

The thumb studs are easy to use

The second is about them not being in the way when cutting things. In that respect, they should be found as close to the handle as possible. In this case, it is somewhat counteracted by the shape of the grip. Namely, the studs have to come free from the finger guard on the way out, whereupon they end up a little further out on the blade when the knife is open.

The simple shape and rounded top are otherwise exemplary and easy to handle.

 Bushcrafter uses a back lock

The lock is a back lock, as it should be, I almost wrote. But when talking about sturdier folding knives, it is a lock type that dominates. Possibly it is a legacy from older folding knives** but is also used because it is a solid solution both in the basic design and more modern interpretations***.

This version is solid. The locking force is sufficient for the knife to be safe and at the same time not extremely difficult to close. There is no lateral play, and if it occurs, it can be adjusted. As with almost all back locks, you can feel a slight tendency to play upside down if you grab the tip and provoke hard. But in this case, Camillus has succeeded well as that feeling is very weak. 

To Carry

As always, when you invest in a really comfortable handle on a folding knife, they become somewhat less flexible in the pocket. It is of course the length and above all the thickness of the handle that plays a role. Then of course the weight is also important.

That said, the Bushcrafter isn't terribly awkward to carry in your pocket. The weight is noticeable but not a deterrent in the context given that it is a substantial knife. But certainly, the 176 grams remind you that you carry a knife in your pocket.

However, it is mainly the thickness of 1.5 cm that is noticeable. There is quite a bit of volume that must be stored, simply put. 

The clip is unusually small but functional

However, there are factors that favor this knife when it comes to portability. The smooth and fairly polished sides are one such. They do not cause friction against the fabric and therefore do not have a negative effect when the knife has to be pulled or tucked away.

Another advantage this knife has is that it has been ensured that the entire blade is "hidden" when the knife is folded. There are no sharp heels that stick out and similarly, the thumb studs are not too long. Details that make the knife more streamlined in the pocket, even if in this case it is more about a fur seal than a snake if an analogy to the animal world is to be made.

The clip is made of steel and of more or less deep ride type. Not much of the knife is visible when tucked into a pocket. In this case, the main benefit gained from it is that it is harder to drop when out in the woods.

The finish is polished and in the clip, Camillus's logo is found in the form of a knife punched out. It is in that opening that you can attach a line if you are using the knife near the large waters I spoke of earlier. 

About the clip, it can otherwise be said that it offers fairly high tension and that it is small with a good ramp, even if it could be somewhat higher in this case. This particular knife I imagine you also want to carry in a jacket pocket and then the fabric is usually thicker than in trouser pockets.

Then I'm happy about how little it feels against the hand when working with the knife. It's generally one of my pet peeves but in a heavy-duty folding knife like this, it's even more important.

To Conclude

This knife was named "Bushcrafter" and it is a name that gives rise to certain expectations. I think that it should then be suitable for camping, hiking, hunting and fishing, and other outdoor activities. Camillus obviously does as well, as the sales text says that the knife is perfect for "/../carving, batoning, and chopping /../" I don't want to go that far. Hitting a folding knife whose blade lacks a stop pin for the purpose of splitting wood will destroy it. The lock does not hold up to that treatment simply because the lock arm is subjected to forces they are not intended for. And to chop with a knife with a small blade and with this weight, I don't see the point. It's something you do with a sturdy-bladed knife if you refuse to use an axe.

But if we disregard bad sales texts and instead consider the knife itself, it is exactly what it claims to be. A relatively large but above all sturdy folding knife that is excellent for the areas of use listed above. 

Where Bushcrafter does best, in hand out in the forest

Starting from a solid steel frame and thick sides of Micarta and combining it with a solid back lock is a good concept in this context. Especially as the handle is heavily shaped with sides that are certainly flat but have a substantial finger guard, a finger recess, and a "beak". In this way, Camillus has created a very ergonomic handle.

Then they followed the formula that gives a traditional "bushcraft" blade. A drop point with a slightly higher profile with a saber ground. However, I am happy that they departed from tradition somewhat by making the blade in stainless steel. D2 is popular these days but I don't feel it has any advantages over 12C27 that outweigh the tendency to rust.

If something negative is to be said, it is that the knife can be perceived as somewhat clumsy. A large part of the explanation for that can be attributed to the large handle, which brings with it both advantages and disadvantages. It also means that the balance is not completely neutral, but makes the Bushcrafter somewhat rear-heavy. The weight also contributes to that impression.

Camillus Bushcrafter 8,5" is a solid folding knife for mixed outdoor life

Overall, this, my first extended encounter with a Camillus knife, was a pleasant one. Bushcrafter 8.5" lives up to its name and does exactly what I hoped for. In addition, it can be said that it is not a knife that makes the wallet cry. At the time of writing, it costs around $69 on Amazon and just under €100 in Europe.

For that, you get a strong and competent folding knife in well-selected materials made in the USA. A very viable candidate for those who want an outdoor knife in a foldable format. 

Specifications:

Length Overall: 216 mm

Length Folded: 128 mm

Weight: 176 g

Blade Length: 89 mm

Blade Thickness: mm

Blade Steel: Sandvik 12C27

Handle: Micarta on a steel frame

Lock: Lock back

Produced by: Camillus, made in the USA

/ J 

* But here it should be pointed out that this is a US-made Camillus and that they are significantly better sharpened than the Chinese-made knives I have experienced and previously written about.

** Then I think of the oldest sales success with that lock, the Mercator K55K but also the American classic Buck 110 and not least the Swedish EKA Swede 92.

*** Like, for example, Cold Steel's Triad-Lock

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre  

Recension Camillus Bushcrafter 8,5"

 

-  en fällkniv för friluftsliv

Camillus eller Camillus Brand som de numera heter är namnet på ett av USAs äldsta knivmärken. De grundades redan 1876. Sedan existerade företaget i högsta välmåga i många år tills det hamnade i blåsväder och gick i konkurs under stormiga omständigheter 2007. Företaget rekonstruerades dock snabbt och har funnits kvar på marknaden med andra ägare.  

Nu nysatsar man från deras sida och det innebär att man släppt en lång rad nyheter, både fällknivar och fastbladare. Kniven som skall granskas idag ingår i den satsningen och kallas Bushcrafter 8,5". 

Camillus Bushcrafter 8,5"

När den här kniven presenterades här på bloggen skrev jag att Camillus verkade tro på modellen. Bakgrunden till den kommentaren var att den redan från start finns att få i två storlekar samt som fastbladare. Något förvirrande är emellertid att den senare inte alls påminner om fällknivarna förutom till namnet. De anser tydligen att det gemensamma användningsområdet är tillräckligt för att gruppera dem. 

Av fällknivarna mäter den mindre 6,75 tum på längden vilket är strax över sjutton centimeter. Den här större versionen är 21,5 cm lång eller 8,5 tum. Något som namnet mer än skvallrar om. 

Twitterversion: Camillus Bushcrafter, en stadig fällkniv med utmärkt ergonomi för den som söker ett fällbart alternativ till en Morakaniv. 

Blad

Skall man göra en kniv och döpa den till "Bushcrafter" så finns det vissa saker som förpliktigar. En sådan är bladformen. Där har man från Camillus sida inte slarvat och således möts vi av ett stadigt drop point-blad. 

Längden är 89 mm beroende på hur den mäts och höjden är 30 mm. Grovleken är 3 mm eller strax under. Finishen är en sympatisk satin och märkningen tämligen diskret. Camillus och "titanium" kan läsas på presentationssidan och på den andra hittas "Sandvik 12C27" på ricasson. 

Ett stadigt men tämligen tunt drop point-blad

Stålet som använts är även det enligt mallen och knappast okänt för den som under åren hanterat en Morakniv eller två. Det är svenskt i form av Sandvik 12C27 vilket länge var den dominerande komponenten i  dalaknivarna. Det var bra då och det är lika bra här. Visst finns det moderna och mer exklusiva stål men skall man välja ett rostfritt stål för den här applikationen är det inte alls dumt med ett beprövat stål som de flesta vet hur man skall hantera vad gäller härdning och värmebehandling. 

Bladet har på klassiskt manér fått sig en sabelslipning. Här har man dock inte löpt hela linan ut med en "Scandi grind" eller nollegg utan Bushcrafter har en tydlig uppdelning i primär och sekundäregg. I gengäld har man valt att inte flatslipa kniven vilket är absolut vanligast i sammanhanget utan satsat på en rejäl skålslipning. Förutom att det gör kniven mer svårfotograferad så biter eggen även bra i trä. 

Fabrikseggen får godkänt såtillvida att den anlände mycket vass. Däremot får den nedslag på att eggen redan från start har en en svag S-form tack vare att "plunge line" sträcker sig för långt ut i relation till övergången mellan egg och ricasso.* Sedan kantrar eggen lite mot buken till men det är inte alltför illa. Särskilt inte jämfört med de kinatillverkade Camillus-knivarna jag tidigare diskuterat i lite olika sammanhang.   

 

Bladet gjort av 12C27 har fått en rejäl skålslipning

Att arbeta med den här kniven är riktigt sympatiskt. Förutom att eggen var tämligen vass direkt ur lådan så är knivbladet även tunt bakom eggen vilket gör att skärpan förvaltas väl. Det gäller när det kommer att processa material som kartong och plast av olika dimensioner till exempel. Men det är inte där som den här kniven gör sig bäst. Det är en robust kniv och saker jag vill skära med den här är rep och tamp i olika dimensioner samt framförallt trä, både färskt och torrt. 

Bladet biter bra i trä och känns lättkontrollerat

Sympatiskt är då att kniven lever upp till förväntningarna. Det är faktiskt en av de bättre fällknivar jag använt för att tälja med. Mycket av det positiva omdömet kan tillskrivas handtaget men även bladet bidrar. Uppvuxen med en Morakniv i handen kan man vara lite skeptisk mot en skålslipning men faktum är att den i det här fallet är lättkontrollerad. Det är inga problem att skära till tunna späntor i en så kallad "featherstick" eller snida lite mönster i bark. Inte heller visar eggen några tendenser till att vika sig eller få hack även när man jobbar i torrt, hårt trä. Någon "batoning" som de nämner i sina säljtexter skulle jag dock inte vilja ägna mig åt vare sig med den här eller de flesta andra fällknivar. Då lär både lås och egg ryka i det här fallet. 

Men så länge man låter bli det momentet är Bushcrafter en riktigt trevlig kniv att använda. Det gäller även att skära i rep med. Nylonrep med lite sand tar sin tribut av en egg men i gengäld svarar 12C27-stålet snabbt på ett bryne. Det är en sympatisk egenskap hos en kniv som förväntas arbeta en del. Jag tar nästan hellre det före extremt egguthållighet. 

Handtag

Extra viktigt på en fällkniv som riktar sig mot friluftsbruk är förstås handtagets konstruktion och utformning. Här bör komfort och ergonomi premieras framför att kniven skall vara lätt att bära i motsats till EDC-knivar. Både och är förstås att föredra men måste kompromisser göras kan den ena eller andra egenskapen tillåtas dominera. 

Här har Camillus valt att hålla sig till ergonomi. Det märks främst på storleken. Måtten är väl tilltagna med en längd på 12,8 cm och en höjd som varierar från 2,6 cm till 3 cm som mest. Men framförallt är det grovleken som är uttalad. Bushcrater mäter nästan 15 mm över ryggen. De måtten räcker till för att fylla ut de flesta händer. 

Handtagets dimensioner är väl tilltagna vilket torde räcka till för de flesta handstorlekar

Handtaget kännetecknas av ett par distinkta val. Ett är kombinationen av ett uttalat fingerskydd och en rejäl fördjupning för pekfingret. Det ger både skydd och gott fäste. För att ytterligare öka just fästet avslutas handtaget med en liten "näbb" på samma vis som skandinaviska knivar ofta gör. Det hjälper till när man skär helt enkelt. 

Det andra som är väl synligt är handtagsmaterialet. Ett par stadiga sidor av brun micarta är vad som använts. Micartan är dock väldigt slät så något särskilt bra fäste ger den inte i sig. Men i gengäld så räcker formen på handtaget till för att sköta den biten. 

Ryggen är givet låskonstruktionen sluten. Även det är att föredra på en kniv för bushcraft då det ger mer anläggningsyta mot handen. Fällknivar ligger ändå i underläge mot fastbladare på grund av skåran där bladet huserar. De behöver inte fler öppningar som förstör ergonomin.  

Låssystemet gör att ryggen är helt täckt vilket är en stor fördel på den här typen av kniv

Sidorna är skruvade på plats utanpå ramen med tre små T6-skruvar utöver pivotskruven. Den senare har ett T8-huvud och är förstås justerbar. På den här kniven har Camillus struntat i fånglinehål vilket jag tycker är bra. Jag ser ingen anledning till ett helt enkelt. Möjligen med undantag om du skall använda kniven då du befinner dig nära stora vatten. Men då kan man lägga en lina kring clipet istället och på så sätt förankra kniven vid din person.  

Trots att Buschrafter är en stor kniv är den någorlunda välbalanserad men en smula baktung

Handtaget är mycket bekvämt kan snabbt konstateras. Den tilltagna bredden och låsvalet gör att anläggningsytan blir stor. Det märks särskilt i tumvecket där mycket av trycket hamnar när man nyttjar lite styrka. På samma vis är lillfingret tämligen skonat från tryck. Något som annars är den andra akilleshälen på fällknivar. Bladskåran är det som ställer till det på den punkten. På Bushcrafter är sidorna så breda och bladet så pass tunt att den påverkan blir så liten den kan. 

Alla vanligen förekommande grepp fungerar

Bekvämast är Bushcrafter i ett stadigt hammargrepp. Handtaget är fyllligt och långt nog för att alla fingrar skall få plats. Sedan fungerar det här handtaget i alla grepp inkluderande omvända för att tälja i riktning mot kroppen men även i sabelgrepp med en tumme på bladryggen. Skall det sistnämnda användas mycket rekommederar jag dock att man rundar till bladryggen en smula. Den är tämligen kantig från början. Något som dock inte är ett förbiseende utan till för att man skall kunna vända bladet och använda det som skrapa. 

Öppning och lås

Tumknopparna på Bushcrafter är inte bara ett bra val utan också väl utförda. Med det avses främst placeringen av dem. Det finns två kriterier som måste uppfyllas för att få godkänt från min sida. Den första handlar om hur de är att nå med tummen och hur lätt det är att fälla ut bladet. Här underlättas det av bladet är brett och hur handtaget är utformat. Det gör nämligen att tumknopparna sitter långt ut från handtagssidorna vilket gör dem enkla att "hitta" med tummen. Det gäller även om man bär handskar för övrigt. 

Tumknopparna är lätt att använda

Det andra handlar om att de inte är i vägen när man skall skära saker. De bör i det hänseendet återfinnas så nära handtaget som möjligt. I det här fallet motverkas det något av formen på greppet. Knopparna måste nämligen gå fria från fingerskyddet på vägen ut varpå de hamnar lite längre ut på bladet när kniven är öppen. 

Den enkla formen och rundade toppen är annars föredömligt enkla att hantera. 

Som bladspärr används en back lock

Låset är ett back lock, som sig bör höll jag på att skriva. Men när man talar om kraftigare fällknivar är det en låstyp som dominerar. Möjligen är det ett arv från äldre tiders fällknivar** men används också för att det både i grundutförande och modernare tolkningar*** är en solid lösning. 

Den här versionen är stabil. Låskraften är tillräcklig för att kniven skall kännas trygg och samtidigt inte vara överjäkligt svår att stänga. Något glapp i sidled finns inte och om det uppstår går det att justera. Som med nästan alla back locks går det att känna ett svag tendens till spel upp och ned om man tar tag i spetsen och provocerar hårt. Men i det här fallet har Camillus lyckats väl då den känslan är mycket svag. 

Att bära

Som alltid när man satsat på ett riktigt komfortabelt handtag på en fällkniv så blir de något mindre smidiga i fickan. Det är naturligtvis längden och framförallt tjockleken på handtaget som spelar in. Sedan är vikten förstås av betydelse även den. 

Med det sagt är inte Bushcrafter överjäkligt besvärlig att ha i fickan. Vikten är påtaglig men inte avskräckande i sammanhanget med tanke på att det är en rejäl kniv. Men visst de 176 grammen påminner dig om att du bär en kniv i fickan.

Emellertid är det främst tjockleken på 1,5 cm som märks. Det är en del volym som skall förvaras helt enkelt. 

Clipet är ovanligt litet men funktionellt

I gengäld finns det faktorer som talar för den här kniven när vi talar bärbarhet. De släta och tämligen polerade sidorna är en sådan. De ger inte upphov till friktion mot tyget och påverkar därför inte negativt när kniven skall dras eller stoppas undan. 

En annan fördel den här kniven har är att man sett till att hela bladet är "skymt" när kniven är hopfälld. Det finns inga vassa klackar som sticker ut och på samma vis är inte tumknopparna för långa. Detaljer som gör kniven mer strömlinjeformad i fickan även om det i det i det här fallet mer handlar om en knubbsäl än snok om en analogi till djurvärlden skall göras. 

Clipet är gjort av stål och av mer eller mindre deep ride-typ. Det är inte mycket av kniven som är synlig när kniven stoppas i en ficka. I det här fallet är den främsta fördelen som uppnås med det att den är svårare att tappa när man är ute i skogen. 

Finishen är polerad och i clipet hittas Camillus logga i form av en kniv utstansad. Det är i den öppningen du kan fästa en lina om du använder kniven nära de stora vatten jag talade om tidigare. 

Om clipet kan annars sägas att det bjuder på tämligen hög spänst, att det är litet med en tillfredsställande ramp även om den kunde vara något högre i det här fallet. Just den här kniven tänker jag mig att man även vill ha i en jackficka och då är tygen vanligtvis tjockare än i byxfickor. 

Sedan är jag glad över hur lite det känns mot handen när man jobbar med kniven. Det är generellt en av mina käpphästar men i en kraftig fällkniv som den här är det ännu viktigare. 

Sammanfattningsvis

"Bushcrafter" döpte man den här kniven till och det är ett namn som ger upphov till vissa förväntningar. Jag tänker på att den då bör passa till camping, vandring, jakt och fiske och annat friluftsliv. Det gör man uppenbarligen från Camillus sida också då man i säljtexten säger att kniven är perfekt för "/../carving, batoning, and chopping /../" Så långt vill jag inte sträcka mig. Att slå på en fällkniv vars blad saknar stoppinne i syfte att spräcka ved lär förstöra den. Låset håller inte för den behandlingen helt enkelt då låsarmen utsätts för krafter de inte är avsedda för. Och att hugga med en kniv med ett litet knivblad och med den här vikten ser jag inte poängen med. Det är något man gör med en stadig fastbladad kniv om man nu vägrar använda yxa. 

Men bortser vi från dåliga säljtexter och istället betraktar själva kniven är den precis vad den utger sig för att vara. En relativt stor men framförallt stadig fällkniv som passar utmärkt till ovan uppräknade användningsområden. 

Där Bushcrafter gör sig bäst, i hand ute i skogen

Att utgå från en solid stålram och kraftiga sidor av Micarta och kombinera det med en rejäl back lock är ett i sammanhanget bra famgångskoncept. Särskilt som handtaget är kraftigt format med sidor som förvisso är flata men som har ett rejält fingerskydd, en fingerfördjupning och "näbb". På så sätt har man från Camillus åstadkommit ett mycket ergonomiskt handtag. 

Sedan har man följt formulan som ger ett traditionellt "bushcraft"-blad. En drop point av lite högre typ som sabelslipats. Jag är dock glad över att man frångått traditionerna något genom att göra bladet i ett rostfritt stål. D2 är populärt nuförtiden men jag anser inte att det har några fördelar över 12C27 som uppväger benägenheten att rosta. 

Skall något negativt sägas så är det att kniven kan upplevas något klumpig. En stor del av förklaringen till det kan tillskrivas det stora handtaget vilket för med sig både för- och nackdelar. Det medför även att balansen inte är helt neutral utan gör Bushcrafter något baktung. Även  vikten bidrar till det intrycket. 

Camillus Bushcrafter 8,5" är en solid fällkniv för blandat friluftsliv

Sammantaget blev det här, mitt första längre möte med en kniv från Camillus, ett trevligt sådant. Bushcrafter 8,5" lever upp till namnet och gör precis vad jag hoppats på. Därtill kan sägas att det inte är en kniv som får plånboken att gråta. I skrivande stund kostar den kring 1000-lappen i Sverige**** och något mer från övriga Europa. 

För det får du en kraftig och kompetent fällkniv i väl valda material tillverkad i USA. En mycket gångbar kandidat för den som vill ha en friluftskniv i vikbart format. 

Specifikation:

Längd utfälld: 216 mm

Längd hopfälld: 128 mm

Vikt: 176 g

Bladlängd: 89 mm

Godstjocklek: 3 mm

Bladstål: Sandvik 12C27

Handtag: Micarta på stålram

Lås: Back lock

Producerad av: Camillus, tillverkad i USA

/ J -

* Men här bör påpekas att det här är en USA-tillverkad Camillus och att de är väsentligt mycket bättre slipade än de Kina-tillverkade knivarna jag har erfarenhet av och tidigare skrivit om. 

** Då tänker jag närmast på den äldsta försäljningssuccén med det låset Mercator K55K men även den amerikanska klassikern Buck 110 och inte minst svenska EKA Swede 92. 

*** Som exempelvis Cold Steels Triad-Lock

**** Knivshop.se och något dyrare från t ex Lamnia.com med 1120 SEK (20221003)

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Det här är illa Camillus!

Ursäkta språket men det är fan i mig inte bra när man kan se hur dåligt slipad en kniv är på en lågupplöst bild på företagets egen hemsida. Där om något skall väl de bästa bilderna på de finaste exemplaren återfinnas i syfte att sälja produkten. Det är i alla fall vad jag inbillade mig. Men man kanske inte bryr sig om det från Camillus sida? Allt går att sälja med mördande reklam, kom och köp konserverad gröt som Olrog skaldade en gång. 

Jag är förstås medveten om att den här kniven främst är ämnad att säljas genom amerikanska lågpriskedjor och sidor som Walmart och Amazon. Men det är inte fallet i Sverige eller i Europa. Här klättrar priset uppåt som amerikanska märken tenderar att göra. Det ändrade prisläget breddar konkurrensen avsevärt. Det även om den här kniven är tillverkad i Kina. Vi är därtill vana vid de eggar som t ex Morakniv erbjuder.* Så i mångt och mycket är det mot dem som den här jämförs. 

Den aktuella modellen kallas HT-7. Bilden är klickbar om du vill granska den i högre upplösning

Den här bilden är lånad från Camillus egen produktsida. För ett otränat öga och vid en hastig anblick kan eggen se duglig ut. Emellertid går det även utan att ha kniven i hand se hur misslyckad slipningen är genom att studera den lite närmare.  

Först kan man granska spetsen och då inses att kniven inte har en egg utan flera. Det fenomenet yttrar sig som den ljusare linjen som börjar någon centimeter ned från själva spetsen. Den ser för övrigt duglig ut på den här bilden. Det ljusare stråket uppträder först bakom primäreggen för att strax efter uppgå i densamma. Det betyder konkret att eggen är rundad vilket medför att även om de yttersta slipfaserna till en början möts så att kniven kan upplevas som vass så lär det inte vara länge. Den kommer att behöva slipas omgående. I samband med det behöver kniven en reprofilering i syfte att fixa alla problem kan tilläggas. 

Följer man sedan eggen med blicken ännu några centimer längre ned så minskar den kvickt i höjd. Det är följden av att den som slipat kantrat där och att eggen därmed fått en betydligt trubbigare vinkel. Det gör kniven slöare samtidigt som det är inkonsekvent. Nedåt buken till återgår eggen till att vara lite högre, något som snabbt ändrar sig ytterligare någon centimeter längre bakåt. Där minskar den i höjd igen.

Sedan har man misslyckats med övergången mellan blad och ricasso, det som på engelska kallas plunge line. I klartext har kniven på bilden därmed redan innan du slipat något själv en tendens till en s-formad egg eller "smile" som det ibland kallas. Dock inte en medveten sådan. Det medför även att de innersta fem millimetrarna på eggen inte är vassa överhuvudtaget. 

Det här är missar jag kan se utan att överhuvudtaget undersöka kniven fysiskt. Det räcker att enbart studera en liten (44kb) bild från nätet. Då kan ni själva lista ut vad som kan hittas när man faktiskt håller i kniven. Och det här borde som sagt vara ett väl kvalitetskontrollerat exemplar. En kniv något bättre än genomsnittet.

Och mitt fysiska exemplar av Camillus HT-7 är inte ett dugg bättre. Som synes uppvisar den exakt alla de problem som beskrevs ovan och därtill visar den upp ytterligare missar

Tyvärr är andra sidan inte bättre. Samma inkonsekventa höjd på eggen, olika vinklar, ett "smil" och dessutom parat med ett nästa rakt parti mot spetsen till. Det är synd att bladet är "kurvigare" på andra sidan med mer buk vilket ger en spets med helt olika vinklar 

Jag kan avslöja att farhågorna besannas i verkligheten. Det går att hitta mer att anmärka på när man granskar ett fysiskt exemplar. Kniven av samma modell och märke jag har framför mig matchar problemen beskrivna ovan samtidigt som den kan "skryta" med ett närmast tanto-inspirerat avbrott i bukens kurvatur. Någon fick göra ett omtag i fattningen när de slipade. 

Det här är vad som inte kan ses produktsidor som enbart avbildar kniven från sidan. Spetsen är konsekent uselt utförd den också

Dessutom kan man i verkligheten se att eggen inte alls har samma vinkel på de olika sidorna. Riktigt illa är det vid spetsen där vinklarna ser ut att härstamma från olika knivar. Den är avsevärt mycket brantare på en sida och därmed inte symmetrisk alls. Det syns tydligt på bilden ovan. 

Utöver det har man haft bråttom på hela den sidan varpå den främre delen av bladet nästan omvandlat till en rak linje. 

Sammanfattningsvis var det länge sedan jag såg ett så dåligt sliparbete. Men man får ge Camillus att de är konsekvent usla. Båda sidorna av kniven är misslyckade och därtill följer de en röd tråd. Säljbildens kniv har ett dåligt utfört sliparbete och det är också vad du får som kund. På så sätt känner jag mig inte lurad.

Det tillsammans med den totala förvirring jag avhandlat tidigare gällande vilka material som faktiskt ingår i kniven så bådar det inte gott för kommande recension. Det framstår alltmer som det småländska sågverket åter måste tas i bruk. Men det kanske är att gå händelserna i förväg. Måhända hittar jag något förlåtande som överskuggar all skit. 

J - något skeptisk

* Jag är medveten om att det föreligger en massiv skillnad mellan hur de här knivarna tillverkas då Morakniv robotslipar sina knivar och med tanke på resultatet är det inte något som Camillus kinesiska fabrik ägnar sig åt. Men det är aspekt som spelar mindre roll för oss konsumenter. För oss är kvalitet ställt i relation till pris eller prisvärdhet en viktigare parameter. Och en av grundegenskaperna hos en kniv är en god egg. 

Unintentional comedy

I quickly realized that I need to complete the presentation of the Camillus HT-7 in one way or another. At first, I intended to place the addition in a footnote to that text, but it turned out to be too much to deal with. That's how it can be when you're dealing with budget knives. Especially those with marketing departments whose employees appear to be very ignorant in relation to what they write about.

I will try to present the ingredients of this murky soup without too much irony. But that task is difficult and can become overwhelming for me. Hang in there and we'll go!

In the dark, all cats are grey, at least this one from Camillus called HT-7

It is the case that there are some details or rather information regarding this knife that are highly uncertain. Or details and details, that apply to all specifications actually! Namely, the materials are not what they appear to be or they are exactly that. Both options are ridiculous.

I quoted the website which states the blade steel as 420 which is crap steel, to be honest. So anything else would be a blessing. But it looks like it could be right after an ocular inspection, but it can be hard to tell. It mostly says that the knife is poorly sharpened. If you then search for the knife and end up on the giant sites Walmart and Amazon, they state the same material for the reason that they copied the information from Camillus directly. The screenshots are because I don't feel like supporting any of those companies by linking to them.

According to this text, the HT-7 has 420 steel in the blade. Click for better resolution

Even Amazon is getting on the bandwagon when it comes to (dis)information

Although Amazon is to be believed, the situation is even worse. Look at the picture, let your eyes wander down, and read what they listed as HRC. YES, it says 50! They can't possibly be true, then we're down in the basement digging. A really soft Victorinox is around 55-56 for comparison and the only knives that are kept around 50 are throwing knives! Unfortunately, that information is taken from Camillus's own product page. I just hope it's because they don't know what Rockwell is and has nothing to do with the characteristics of the knife.

Yes, Camillus themselves specify the hardness to HRC50!

Another US site "Woodcraft.com" doesn't reveal the steel type at all, they just say "cutlery grade steel" whatever the hell that is. It is just as vague on eBay, where "stainless steel" is what several sellers specify. Except in the very preamble from a seller, where it says AUS8. If true, it's a big step up from 420 anyway. The same information about AUS8 can also be found at several American retailers such as Discount Cutlery and Atlantic Knife.

Here information is mixed and it says "stainless steel" in the information, which AUS8 certainly is. However, the latter is usually specified throughout as it is significantly better than "no name" material

Then the attempt continues to make us consumers completely confused when it is written on some package that the steel would be D2. Certainly significantly better than 420 as well, but belonging to a completely different category as it is a tool steel and thus not nearly as resistant to rust. On the contrary actually.

But the confusion doesn't stop there. It is not only the material in the knife blade that is difficult to identify. The same can be said about the piece to be held. Amazon claims that it is "Acrylonitrile Butadiene Styrene" popularly abbreviated ABS that has been used. So pure plastic. Camillus themselves go a bit further on their website and write that it is some form of a composite material consisting of ABS and rubber. I can say that it is not true at all! Maybe it applies to a completely different model, what do I know? 

The artistic liberties taken by the writers seem to know no bounds given what they claim about the properties of "titanium bonded steel". For the initiated, reading those claims makes the corners of the mouth twitch. So maybe that goes for the handle material as ell?

From what I can tell the handle material is polished Micarta or similar. It could be G10 but the pattern speaks for Micarta as it has clear layers. Incidentally, that conclusion is supported by Knifecenter, which states the same on its website.

I will see if contact with the Camillus dealer in Europe can bring some clarity on the subject. Some kind of review follows, but the journey did not start completely convincingly.

/ J - scratching his head

* All links with information apply to 20221014 09.48

New Knife - Camillus HT-7

Then it was time for the second fixed blade from Camillus. Not in their model program then but in my collection. They say that first impressions are important and that it takes a certain amount of time to shake off or at least nuance them. It is also true in this case. The first impression was not good at all.

 

Firstly, the packaging is terrible. It's obviously made for any American discount chain like Walmart or similar. It means a "blister pack". Not only does it look cheap, but it's also nearly impossible to break into as well. There you get great use out of your previous collection items. A sharp dagger is recommended. On the way, it is discovered that they also equipped the package with pre-installed alarms! Something I have never experienced before. Well, new experiences are fun.

Not as fun is the sheath, which also contributes to the cheap impression as it is made of nylon. Actually reasonably well-fitting nylon but still.

This knife from Camillus called HT-7 struggled uphill from the first moment in the Wikström home I can report.

Camillus HT-7

Unfortunately, the knife comes prepackaged for Walmart including a store alarm, barcode, and burglar-proof plastic

Nor was the second impression entirely brilliant, as the knife, after a quick inspection, turned out to have a horribly executed edge. It is uneven in height, which almost makes the belly look like it has an edge in the middle instead of forming a harmonious curve. In addition, it is uneven laterally and capsizes in all possible directions. This knife has not one edge but several. The apex is actually relatively sharp. But considering how the rest looks, it won't stay that way without re-sharpening. But considering the material, it will go quickly. 

The sheath is simple, but the HT-7 knife itself gives a better impression

The third impression, if there is one, was more solid. Aside from the edge, the blade is nicely shaped and the handle is really comfortable to hold. I can't say anything about how it is to work with yet. But the feeling in the hand and the balance bode well if I just resharpen the knife.

In other words, it remains to be seen if Camillus HT-7 and I can become friends after all. The materials speak against it. The steel is some 420 variant and the handle material is a mixture of rubber and ABS plastic according to the website. The proof is in the pudding as they say. I'll give it a chance.

/ J - somewhat skeptical

#knivesandbikes #knivigtvarre