Fredags-EDC CXXV

"Winter wonderland"...vilket skituttryck. Snö, slask och elände är väl mest vad det är. Åtminstone här, åtminstone idag. Själv blir jag extra frustrerad eftersom det nu varit vinter i mer än en månad och vid samma tid förra året var det barmark. Något jag tacknämligt noterat då det finns bevis i form av mig kastandes kniv på både bild och film. Det är helt omöjligt som det ser ut nu. 

Annars är det en typisk fredag på jobbet. Jag lägger sista handen vid en sås. Idag blir det husmanskost i form av kålpudding, potatis, lingon och en gräddsås. I övrigt är det tämligen lugnt i köket om man bortser från alla förberedelser till nästa veckas julbord. Räknas de in är det allt annat än lugnt. 

"Spyderco Day"

I fickorna är det enkelt. I mörkret behövs ljus. Inte minst för att hitta allt som fumliga jag tappar på marken. För den biten står min Olight Baton S1 Mini. 

En stor Spyderco Manix 2 LW återfinns i en jackficka och i byxfickan en Spyderco Lil' Native. Den sistnämnda en riktig liten juvel. Manixen är jag inte riktigt lika förtjust i som alla andra tycks vara. Den är ok men ingen favorit.

/ J - ...highway to helg!

#knivesandbikes #knivigtvarre

Ny kniv - Spyderco Resilicence Lightweight

Resilience är en kniv i Spydercos sortiment som det inte talas så mycket om. Men den ingår i deras "value line", det vill säga något billigare knivar gjorda i Kina. Den serien som blev mest känd för Tenacious som är lillebror till den här. 

Resilience är nämligen en bjässe och tillhör faktiskt en av Spydercos största modeller. Om man bortser från Cold Steel utmanaren Tatanka som kom för några år sedan. Men annars är det knivar som Military, Police och nu senast Native Chief och Yojumbo som tillsammans med Resilience utgör Spydercos tyngsta uppställning.

Spyderco C142BK Resilience Lightweight

Nu är Resilience ingen ny modell då den funnits i ett flertal år nu. Det som är nytt är  materialen. Den här versionen kallas "Lightweight" och har sidor i FRN istället för G10 som satt på originalet. I det här fallet är det faktiskt en uppgradering då den varianten på G10 känns rätt plastig. FRN är förvisso en typ av plast eller snarare fiberförstärkt nylon som förkortningen lyder direktöversatt. Men med Spydercos "bi directional"-mönster ger det betydligt bättre grepp. Och med tanke på knivens format är det ingen dum idé. Dessutom ger FRN-materialet ökad utrymme för fler färgkombinationer vilket är något som Spyderco ofta utnyttjar. 

Sedan sparar man förstås lite vikt, 20 gram för att vara mer exakt. Vikten har sänkts från 145 gram till 125 gram. Det är nog inte det största argumentet för den här kniven. Stålet är detsamma som det en gång var och det innebär 8Cr13MoV. Dessvärre får jag väl säga. Jag är ingen större vän av det stålet även om jag inte är lika "allergisk"  mot det som en del andra recensenter. Det är faktiskt lätt att slipa och det tar en relativt god skärpa. Sen har det andra nackdelar men det är ett annat ämne. 

Men å andra sidan ämnar Spyderco släppa en lättviktsvariant med S35VN i bladet istället. Det blir något att bita i eller som har bra bett snarare. I gengäld förvandlas den kniven från att vara en "value line" till något helt annat eftersom priset också gör en rätt rejäl rush uppåt. 

En recension följer, var så säker!

Resiliance

Vill du bli återförsäljare av Spyderco? Kontakta Knivgrossisten.se

/ J - bjuder på motståndskraft

#knivesandbikes #knivigtvarre

Ny kniv - Spyderco Grasshopper Black

Nu har den blivit svart! Den lilla gräshoppan från Spyderco alltså. Nu är det inte det främsta försäljningsargumentet även om den färgen eller snarare avsaknaden av färg lockar somliga intressenter. Men det var inte det jag föll för. Faktum är att jag redan har en Grasshopper som modellen heter. Den gillade jag vad gäller format, som nyckelringskniv då, men inte vad gäller kvalitet. Inget fel på själva konstruktionen men det finns ett "men".

Stålet i bladet är nämligen ingen höjdare vilket dels resulterat i att det blir slött bara man tittar på det med för kärv blick och dels att spetsen böjt sig. Jag minns inte exakt vad de stoppat i den men jag har för mig att det är kinesiskt 3Cr13. Så nära diskbänksstål man kan komma med andra ord. Det enda som talar till dess fördel är att det är rostfritt. 

Men nu har Spyderco uppgraderat det på den större  modellen. 

Spyderco C138BK Grasshopper Black

Ordet "större" är förstås relativt och skall placeras i sitt sammanhang som innebär en serie micro-knivar Spyderco släppt i form av modellerna Bug, Honey Bee och Grasshopper. De har även kunnat köpas i tre-pack från tid till annan och det var vad jag gjorde när de kom. De sägs vara använbara enligt Spyderco's hemsida där det står

"Spyderco’s micro-sized slipjoints are fully functional, impressively sharp folding knives that are very much at home on a keychain."

Det håller jag inte riktigt med om. De två mindre är enligt mig av mer kuriosakaraktär. Särskild Bug som är mera av ett hängsmycke som du möjligen kan kapa en sytråd med. Men det gäller inte storebror Grasshopper som trots allt har ett blad på nästan sex centimeter även om det är mycket slankt. Vikten är dock fortfarande blygsamma 34 gram.

Men åter till vad som är ändrat och det är stålet! Nu får man ett dugligt 12C27 från Sandvik i den här lille gynnaren. Ett bra stål för prisklassen vilket dessutom förvandlar den här modellen från en utfyllnad i någons Spyderco-samling till en sympatisk liten slip joint av modernt snitt. Färdig att ingå i vilken EDC-rotation som helst. 

Mer om den här kniven följer i framtiden!

/ J - nyknivsglad

#knivesandbikes #knivigtvarre