- stor blev liten fast stor ändå
Den här kniven är verkligen en "riktig" Spyderco med rätt egenskaper, material och känsla. Detsamma sade jag om den härförleden recenserade Kapara och det gäller för den här modellen, Lil' Native, också trots att de på intets sätt är lika. Den inkorporerar mycket av det som gjort Spyderco framgångsrika som öppningshålet, det lövformade bladet och en för storleken förvånansvärt god ergonomi.
Spyderco C230MBGP Lil' Native
Om det är något Spyderco behärskar vid det här laget så här det att göra riktigt små knivar som faktiskt fungerar. Den som inte tror mig kan ta en närmare titt på knivar som Dragonfly, Meerkat, Manbug eller de något större Lil' Temperance, Ambitious, Dodo eller Techno.
De sist uppräknade är exempel på modeller som dessutom hanterar uppgifter som normalt är förbehållna större knivar. Faktum är att Spyderco utvecklat den genren så mycket att de har myntat uttrycket "Little Big Knives" för att beskriva dem. Knivar som helt enkelt presterar mer än vad de ser ut för världen. Lil' Native hör definitivt till den kategorin.
Den finns dessutom i två versioner som sinsemellan faktiskt är rätt olika. Det här råkar vara back lock-versionen som saknar intern ram. Det andra utförandet har ram och är försett med ett compression lock, wireclip och saknar fånglinehål. Den versionen kan också fås i nattsvart om så önskas. Som ofta är fallet med Spyderco kan båda typerna dessutom erhållas med sågtandat blad.
Lil' Native - en "Little Big Knife"
Twitterversion: Lil' Native - kniven som krympte på alla ledder utom vad gäller kapacitet
Blad
Bladformen på den här kniven överraskar inte det minsta. I alla fall inte dem som någon gång hört talas om eller sett en Spyderco. Formen är klassisk för märket och framförallt är den trogen sin förlaga. Därmed ståtar Lil' Native med ett lövformat blad vilket egentligen är en drop point om vi skall vara ärliga. Bladet mäter 6 centimeter på längden varav 5 cm är egglängd. På höjden är det 2,8 cm och godstjockleken är den för storleken väl tilltagna 3,2 millimeter. Det som emellertid utmärket hela Native-serien är att de saknar den "knöl" som Spydercohålet brukar ge upphov till på bladets ryggsida.
En för märket klassisk bladform även om Native-serien saknar den knöl som brukar känneteckna knivarna från Spyderco
Något som fick mig att haja till direkt när jag packade upp den lilla gynnaren var den grå färgen på bladet. Den kommer sig av att Spyderco på just den här kniven frångått sin sedvanliga satinfinish och istället valt en stentumlad variant på ytbehandling. Omväxling är måhända uppfriskande men jag föredrar faktiskt deras vanliga utförande. Den här påminner tyvärr en del om Kershawas billigaste knivar med blästrade blad och det är ingen komplimang.
Stålet är emellertid väsentligt bättre än vad som brukar återfinnas i de knivarna. Här är det CPM S30V från Crucible som är aktuellt. Det är ett pulverstål och tillika ett av Spydercos mest använda ståltyper. Dess egenskaper har stötts och blötts vid det här laget men överlag är det ett mycket bra knivstål. Det rostar inte med lätthet och tar en god egg och håller den länge. Inte lika länge som en del extremstål måhända men de brukar också vara ett litet h-e att slipa. Det här stålet är lättare att komma till tals med på det området.
Appropå att slipa så är bladet på Lil' Native fullt flatslipat som så ofta med Spydercoknivar. Fabrikseggen gör inget besviken och kniven är riktigt duglig direkt från låda till hand.
Bladet i S30V är som så ofta fullt flatslipat
Tjockleken på bladet är något överraskande fast ändå inte. Visst, en så här liten kniv kunde kommit undan med samma godstjocklek som säg en Chaparall och på köpet fått bättre skäregenskaper i vissa ämnen. Men det är inte för inte som Spyderco kallar klassen Little Big Knives. Kombinationen stabilt lås, bra grepp och ett något mer tilltaget blad gör att man inte är rätt för att ta i om så behövs. Chaparallblad kan brytas vet jag av egen erfarenhet. Att bryta av det här bladet skulle kräva rejäl misshandel.
Resultatet av ansträngningarna är ett blad som är litet men ruskigt kompetent. Det som överraskade mig mest var att det fungerar så väl att skära i trä med. Till vardags är kanske inte det den mest dominerande uppgiften men det breddar den här knivens användningsområde från ren "EDC". Under skogspromenaden, campingen, vandringen, kanotturen etc så är det nästan ofrånkomligt att skära i trä på våra breddgrader. Men även rep och liknande hanteras väl givet begränsningarna. Främst är det bladlängden som sätter gränserna. Det är ett kort blad helt enkelt.
Det gör också Lil' Native mindre lämplig som kökshjälpreda. Men jag vill återigen betona att 99% av alla fällknivar är usla i köket och att jag bara testar dem där för att få mer tid att utvärdera dem. Således kom det inte som någon överraskning.
Handtag
Den här versionen av Lil' Native följer inte riktigt mallen när det gäller moderna fällknivsbyggen. I syfte att hålla ned vikten har Spyderco valt att frångå intern ram helt och hållet. Istället är kniven byggd kring två massiva bitar G10. Dessa är förstärkta genom den stadiga ryggen i stål. Konstruktionen är skruvad och kan därför plockas isär för rengöring om man så vill. Att demontera back locks är dock en smula mer komplicerat än att göra detsamma med knivar utrustade med ramlås då de innehåller fler komponenter. En liten varning riktat till den ovane är därför på sin plats.
Handtaget på Lil' Native kräver att man använder det 50/50 "choil" som finns för att räcka till
G10-materialet är mediumgrovt, det vill säga skänker bra grepp utan att kännas som en rasp i handen. Finishen är överlag mycket hög på den här kniven. Förutom att klara de vanliga kvalitetskontrollerna som centrering av blad, bladets gång och dylikt så kan noteras att ryggfjädern är helt i nivå med sidorna och skruvar väl försänkta. Lil' Native ger därmed ett solitt och välbyggt intryck.
Låset ger en hel rygg vilket ökar anläggningsytan mot handen. Därtill är det här snyggt utfört
Sedan kommer vi till själva poängen med den här kniven. Det faktum att handtaget rymmer hela handen trots att kniven mäter så lite som 15 cm på längden utfälld. Det trolleritricket åstadkoms genom att förse kniven med ett så kallat "
forward, 50/50 choil". Man låter främre delen av handtaget tillsammans med en del av bladet utgöra en fördjupning för pekfingret när kniven är utfälld. Lösningen är inte unik för Spyderco men de var bland de första att använda sig av det. Det skapar extra utrymmet för handen men sker på bekostnad av faktisk egglängd.
Det stabila greppet förstärks sedan ytterligare av det relativt tjocka handtaget, Lil' mäter elva millimeteröver ryggen. Sedan tillkommer clipet till det måttet. I det här fallet hjälper det nämligen till att fylla ut handen vilket är positivt.
Sabelgrepp är det som prioriterats
Trots formatet får alla fingrar plats...
...vilket gör att kniven fungerar även i hammargrepp
En annan aspekt som visar på lyckad design är handtaget tillåter att man byter grepp utan för mycket besvär. Särskilt väl fungerar sabelgrepp med en tumme på bladryggen. Men nästan lika bra är hammargrepp vilket är tacknämligt eftersom det är där man får mest kraft. Och hävdar man nu att det är en "liten stor kniv" och som av det skälet fått ett tjockare blad än nödvändigt så är det bäst att man lever upp till det.
Öppning och lås
Oddsen för att bladet skall fällas ut via ett hål i bladet är ännu mindre än för att formen skall påminna om ett löv när det handlar om Spyderco. Storleken på just det här hålet är 11,2 millimeter. Eftersom Lil' Native är en back lock bjuder bladet på lite mer motstånd än vad compression locks gör. Därför kan inte bladet skickas ut med pekfingret i en så kallad "spyderflick". Men det går utmärkt att göra detsamma med tummen för den som vill öppna sin kniv kvickt. Det underlättas av att bladet löper på bronsbussningar. Vill man öppna sin kniv stilla och lugnt så går det minst lika bra och hålet är utmärkt placerat för rörelsen. Förutom att farten kan varieras är en annan fördel med öppningsvarianten att det kan användas lika väl med vänster som med höger hand. På några modeller är hålet delvis skymt från vänstersidan men inte på den här kniven. Det gör kniven till ett gott alternativ även för den vänsterhänte.
Öppning och lås är ingen överraskning det heller. Öppningshålet är lätt att komma åt
och för säkerheten står en back lock eller kanske snarare "mid lock"
Lil' Native kan fås i två versioner, dels den här med en klassisk back lock och dels en med Spydercos eget compression-lås. På den här kniven föredrar jag helt klart den förstnämnda tvärtemot många andra. Visst för den som gillar att leka med sina knivar är compression-versionen troligen "roligare". Men den gör också att det blir en fördjupning på ryggen precis där min hand vill husera på en så här liten kniv. Lägg därtill att jag har en gnagande känsla av att ett dylikt lås i det här lilla formatet blir en smula fippligt för i alla fall mina händer. Det är i alla fall min erfarenhet av andra knivar utrustade med den låstypen. En tredje aspekt kan vara att det här är mer "äkta" då de första Native-knivarna även de var back locks.
Låset är för övrigt oklanderligt utfört. Finishen är hög vilket bland annat kan ses på avslutningen på låsarmen och övergången mellan den och bladet. Men föramförallt märks det på funktionen. Maken till stabilt lås får man leta efter. En av få lock backs där jag trots provokation av bladet inte kan uppfatta något glapp alls. Inte heller efter användning har den utvecklat något spel, så här långt kanske skall tilläggas.
Att bära
Lil' Native är en "Little Big Knife" även på det här området. Det är en liten kniv som mäter under nio centimeter hopfälld och den är inte någon tungviktare med sina 68 gram. Lägg därtill en harmonisk lövform även när den är hopfälld vilket gör den snäll i fickan. Den mjuka och hela ryggen attackerar inte händer på besök och det finns inga aggressiva flipperfenor som sticker ut. En civiliserad liten best på det hela taget.
Clipet är Spydercos standard sked-clip vilket på den här kniven ser stort ut
Men så var det formatet. Det betyder bland annat att kniven är aningen tjockare än vad är vanligt med knivar i den här storleken. Sen är clipet även det i tilltaget format. Det är egentligen inget jag har något emot. Det av den enkla anledningen att det fungerar! Om man krymper clip i samma takt som yttermått på knivar riskerar man att få clip som inte håller kniven på plats. Men storleken och finishen på det här gör att det syns väl när kniven sitter i fickan. Särskilt som en rätt bra bit handtag sticker upp.
Önskas en något mer diskret uppenbarelse väljs därför med fördel compressionlåsversionen av Lil' Native. Dess wireclip är mer diskret från början och placeringen gör att en mindre del av handtaget är synligt när kniven inte används.
Men en fördel är att längden på det här clipet gör att det känns mindre i handen när man använder kniven. Som det är nu hamnar "läppen" och den tjockaste delen av clipet inuti i min hand där det inte stör alls utom möjligen om jag kramar kniven riktigt hårt. Det är något som just wire-clip och andra "deep carry" brukar ha emot sig. Eftersom de sitter långt bak på handtaget brukar kröken på dem ha en tendens att vilja gnaga på handloven. Det slipper man med den här varianten.
Noterbart är att clipet kan flyttas till alla fyra "hörn" av handtaget trots att kniven är så liten. Det möjliggör att bära kniven både med spets uppåt, nedåt och på vänster respektive höger sida. Det i kombination med den ambidextrösa öppningsmetoden och låstypen gör den här kniven mycket lämplig även för vänsterhänta. Något som inte är att ta för givet i knivvärlden.
Sammanfattningsvis
Intressant att notera är att Spyderco släppte Lil' Native ungefär samtidigt som
Shaman som i mångt och mycket är en biffigare version av en standard Native. Stor och liten i kombination således. Allt för att tillfredsställa olika smaker och behov.
Orsaken till att Shamanen utvecklades är lätt att se då den är en betydligt kraftigare kniv byggd på den redan populära Native-plattformen. Det grövre och framförallt mer rundade handtaget gör att det är en kniv som verkligen går att ta i med, särskilt när det parats med ett brutalt blad. En av Spydercos bästa överhuvudtaget på det området. Den matchar storheter som Bradley-knivarna till exempel.
Frågan är om behovet av en Lil'-brorsa var lika påkallat?
Native familjen minus nykomligen Chief som är ännu större eller åtminstone längre än Shaman
Jag tycker nog det. Intresset för mindre men ändå välgjorda knivar ökar ständigt. En orsak är förstås diverse lagar som kringgärdar bärandet av eggredskap världen över. I Sverige är den juridiska situationen som bekant mer komplicerad. Knivar är helt förbjudna alternativt tämligen tillåtna beroende på situation och vad som gjorts med dem. Men i vilket fall är det ibland bäst med en liten diskret kniv för att inte skrämma någon i onödan. Dessutom klarar en kniv i den här storleken majoriteten av de uppgifter som man behöver kniv till i vardagen. Lite beroende på hur just din vardag ser ut förstås.
Ett annat skäl är naturligtvis bekvämlighet. Många vill inte bära omkring på knivar för att det är roligt utan för att ha tillgång till ett verktyg när så behövs. I det fallet är storlek och vikt kontra effektivitet inte ett oväsentligt argument. Det är då klassen "Little Big Knives" blir särskilt aktuella.
Lil' Native gör bra som EDC-kniv men skämmer inte heller bort sig utomhus
Lil' Native var en kniv jag omedelbart föll för. Särskilt den här versionen som tilltalar min "retro-ådra" även om jag tror att wire-clipet på alternativet kan göra att de går på ett ut. För den som föredrar det som på engelska brukar kallas "fidget factor", alltså hur sympatisk en kniv är att leka med väljer med fördel compressionlås-versionen.
Kniven har en för för Spyderco något udda bladfinish. En som jag inte är etthundra procent förtjust i. Det är dock en smaksak och det måste medges den är väl utförd, jämn och med bra polering. Men den gör att kniven ser något mindre exklusiv ut i mina ögon. Men i gengäld kan sägas att samma finish hitta på t ex Benchmade 943 också.
Det märks för övrigt att det här är en USA-tillverkad Spyderco. En detalj som avslöjar den är att stålkanterna är mer slipade och rundade än vad knivar från Taichung och Japan vanligtvis är. Till exempel har hålets kanter fått sig en duvning och är mjukare än vanligt och detsamma gäller bladryggen. Överlag är byggkvaliteten mycket god.
Lil' Native överraskade mig positivt med att vara mer kapabel än väntat
Lil' Native är en utmärkt EDC-kniv för den som av olika orsaker föredrar ett något mindre knivblad. Kanske befinner du dig i miljöer där det inte är accepterat att hala fram en stor kniv men ändå känner att du vill ha ett kompetent skärverktyg på din person. Eller så tarvar din vardag inget större men du vill ändå ha något med bra grepp och solid känsla. I båda fall är den här kniven från Spyderco ett utmärkt alternativ. Särskilt som den kan fås i två olika utföranden. Vilken du föredrar beror nog på din inställning till nymodigheter som compression-lock och wire-clip visavi sked-clip och en traditionell back lock.
Vill du ha just det här utförandet får du nog slå till inom en inte allt för avlägsen framtid misstänker jag. I min kristallkula förutspår jag nämligen att den här kniven inte blir allt för långvarig i Spydercos omfattande katalog. Anledningen tror jag är att "marknaden" gillar det senaste och mest "lekvänliga" och back locks tillhör sannerligen inte den kategorin.
Köper den gör du exempelvis hos Knivshop, Knivbutik eller Lamnia och priset ligger i skrivande stund kring 1600 riksdaler.
Specifikation:
Längd utfälld: 150 mm
Längd hopfälld: 88 mm
Vikt: 68 g
Bladlängd: 61 mm
Godstjocklek: 3,2 mm
Bladstål: CPM S30V
Handtag: G10
Lås: Back Lock
Producerad av: Spyderco, tillverkad i USA
/ J - överraskad
