Dagens bild nr 130 "Det syns"

Slitage eller kanske bara patina? Föremål som används har en tendens att ändra utseende över tid. Vad gäller knivar är jag extremt varsam om mina rent generellt. Det innebär att jag ofta och gärna använder dem men att jag väljer rätt kniv till rätt uppgift. Jag bänder inte upp färgburkar med en Spyderco Nirvana vilket jag sett göras på Youtube eller skär heltäckningsmatta med min Kizer Feist. Inte heller tappar jag mina knivar på hårda underlag eller bland stenar. På så vis är jag försiktig helt enkelt. Andra anser att knivar skall tåla dylik behandling och behandlar dem därefter. 

Men eftersom de används så slits de förstås. Det blir väldigt tydligt på den här bilden föreställande tre knivar av olika ålder. Den understa är både brukad och något lätt missbrukad i både ficka och inte minst på fjäll. Den är nämligen inte helt oäven som fältmatlagningskniv. Den mellersta är även "mittemellan" gammal. Den överst kniven är helt ny och knappt brukad än. 

Tidens tand har gnagt på G10 sidorna i olika omfattning vilket framgår här!

"You can tell"

Knivarna på bilden ingår förstås i Spydercos "Military"-serie. Nederst den äldsta och tillika största "Military". Min version är rätt gammal utan att vara äldst möjligen andra eller tredje utgåvan. Kanske någon med expertkunskap vet? Ovan den återfinns "Paramilitary 2" Någon Paramilitary 1 har jag inte och är faktiskt inte helt intresserad av heller eftersom det handtaget har några detaljer som jag inte är vän med på ett teoretiskt plan. Överst hittas "Para 3". Det senaste och tillika minsta tillskottet i familjen. En kniv som konstruerades för att göra den omåttligt populära Paramilitary mer fickvänlig. Det är trots allt en rätt stor kniv. 

Para 3 kommer förstås att återkomma här på bloggen i lite olika former. Bland annat som recensionobjekt. 

/ J - sliter in, helst inte ut


PS. När jag lade upp bilden på Instagram fick jag ett tips om att G10 kan behandlas med WD40 för att återfå sin forna glans. Tror bestämt jag skall följa det rådet!

#aliaspostmortem #knivigtvarre 

Fredags-"EDC"

Trots att jag till frukost bara för skojs skull ägnade mig åt att bygga torn av kaffekoppar och knivar och dokumentera det för IG så var det ingen av de italienska knivarna på den bilden som hittade vägen till fickan idag. Det var istället en annan vid det här laget synnerligen beprövad kniv: Spyderco Paramilitary 2. En kniv som för de flesta knappast behöver någon närmare presentation. 

Just det här exemplaret är mitt första och är i "Blacked Out"-utförande vilket innebär att allt - såväl handtag, blad som skruvar och clip är svart. Anledningen till att just den här kniven köptes var inte på grund av svärtan utan för att den var på rea!

Annars är svart inte min favoritfärg på knivblad. Jag har förstås några stycken eftersom omväxling förnöjer men jag ser ingen praktisk nytta med det förutom som rostskydd på vissa stål. Jag känner däremot inga behov av ickereflexiva blad eftersom det sällan smygs omkring med mina verktyg. Det är heller inte snyggast i mitt tycke. 

Dagens skrot

Bland prylarna återfinns som alltid min telefon. Den jag knappt ringer på men istället använder till allt annat. Den är väckarklocka, anteckningsblock, kamera, kalender, uppslagsverk, tidtabell etc. Modellen råkar vara tämligen ny, en HTC10 efter det att min "One" gått sönder. Annars tillhör jag inte typen som byter modell stup i kvarten. Plånbok för dagen är som oftast en neoprenhistoria med ett mönster som kallas "Walk on Water". Den är nämligen smidig att ha i benfickan på shortsen när det cyklas. 

Minikniv för dagen är ytterligare en Spyderco, "Dog Tag", en Panchenkodesign som jag skall uttala mig mer om senare. Den bytte jag till mig mot en Kizer som förvisso var en bra kniv men som inte använts alls. 

/ J

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Dagens bild nr 15

Somligt kommer i par. De här mycket omtyckta fällknivarna till exempel. Överst min gamla trogna och vid här laget tämligen slitna Military. Underst lillebror Paramilitary i sin andra itteration, PM2. Båda bra men jag föredrar nog trots allt den mindre kniven om en måste väljas. Det extra stora handtaget på Military är särskilt utformat med tanke på användning med till exempel handskar på. Något jag mycket sällan ägnar mig åt. Men den var länge den kniv som fick följa med på campingäventyr och vandringar. Mycket beroende på att det det långa flatslipade bladet gör den till en kompetent hjälpreda vid matlagning. 

"Brother in Arms"

Ni som känner till era Spydercomodeller vet att originalMilitaryn är en kniv med en så kallad "Nested Linerlock", det vill säga låsarmen i stål är förankrad i den ena G10-sidan. Paramilitary 2 har istället en "compressionlock". Båda de här versionerna har fått CPM S30V i bladet men den mindre kniven är svärtad med det bästa som finns i den vägen - DLC.

Det måste medges att den blå Sprintrunversionen av den kniven med S110V är ytterst lockande. Eller vad säger ni?

/ J - ickemilitär

(Båda knivarna testade, resultatet kan du läsa om här och här!)

 #knivigtvarre #aliaspostmortem

Dagens bild nr 5

Julen kom även i år. Och nu är väl de flesta mitt upp i den på olika vis. Det äts, det kopplas av, det smågrälas lite nu när alla måste umgås och vara glada. Tid finns för att läsa den där boken eller varför inte surfa in på favoritsidorna en gång extra. Kort sagt de flesta lever och mår bra, hoppas jag. För att inte favoritsidorna skall vara helt tomma kommer här en bild som emellertid inte har mycket med julen att göra. 

Två knivar som sinsemellan inte är särskilt lika. I princip är hålet i bladet det enda gemensamma . Ett gott exempel på Spydercos breda utbud. 

"Yin & Yang"

Paramilitary 2 i helsvart utförande har här fått sällskap av den Art-Deco coola "Des Horn". Båda ytterst praktiska men på olika vis. Den ena robust och relativt stor den andra ytterst elegant och diskret. Yin och Yang i knivvärlden. 

/ J - gillar olikheter

(Båda knivarna finns recenserade sen tidigare. Du hittar texterna här och här!)