söndag 11 januari 2015

Traditionella fällknivar - RR Peanut


Är det dags att slimma formen och tappa lite vikt efter helgerna? Överväg då en fickkniv av mindre format som till exempel en "Peanut" så ramlar åtminstone några gram ur fickan.

Den här versionen av mönstret kommer från Rough Rider och är så traditionell den kan bli med en hopfälld längd på strax över sju centimeter och en bladkonfiguration bestående av ett clippointblad och ett litet pennblad. Namnet till trots påminner inte utseendet alls om jordnötter utan avser i det här fallet de diminutiva måtten.

Rough Rider Peanut

Det  svängda handtaget ger ett relativt bra grepp trots att kniven är mycket liten. Storleken gör att den lätt glider ned i fickan utan att vara till besvär och fungerar utmärkt som komplement till en större kniv. 

Ett litet format som avspeglar sig i namnet


Ytterst traditionell uppsättning blad. Huvudbladet är en 5 cm lång clippoint som kompletteras med ett pennblad


Fit & Finish
- Bolster, Kniven har traditionellt dubbelsidiga bolster i nickelsilver. De är rundade och försedda med en dekorationsrand. Passningen mot ramen och skollorna är riktigt bra. 

- Skollorna är av ben och färgade orange. Tonen som drar åt det bruna hållet är jämn, djup och fyllig. Detta förstärks av att de är välpolerade vilket ger en attraktiv finish. Presentationssidan har en sköld i nickelsilver infälld.

- Passning, På det här området briljerar verkligen den här lilla kniven. Nithuvudena är slipade till perfektion och kan inte kännas i bolstren. Skölden är väl inlagd och passningen mellan benmaterialet och bolstren är nära perfekt. De är för övrigt väl polerade och jämna. Det finns inga glipor i ryggen som släpper igenom ljus. Fjädrarnas avslut mot bakänden på kniven är snyggt skurna. Bladen är välslipade och slipfaserna jämna. Angående blad så kan jag passa på att påpeka att de här bladen liksom alla RR jag stött på har rundade ryggar. Det är en lyxig detalj på en så pass lågt prissatt kniv. 

- Slipning, det är en konst att slipa så här små blad så de faktiskt blir vassa. Båda bladen rakar dock hår med lätthet och har nåluddsvassa spetsar. Ett riktigt imponerande arbete faktiskt. Särskilt med tanke på hur lätt det är att "bränna" så här små blad. Sen förväntar jag mig inte att eggarna håller så vidare värst länge. Men på den punkten skiljer de här knivarna sig inte mot t ex Victorinox. 


Walk & Talk
- Pull, Det är inte särskilt mycket motstånd i den här lilla pjäsen. Men förvånansvärt mycket i relation till knivens storlek. Den är dock väl avvägd och får en tvåa.

- Walk and Talk, Den lilla nöten är riktigt bra på det här området. Bladen löper smidigt och motståndslöst och klickar på plats med auktoritativ om än ljus röst. 


Stay & Play
- Spel och glapp, Bladen sitter som gjutna och har inget glapp eller spel alls. Det som ger sig först och flexar något om man bryter hårdare är bladet eftersom det är såpass delikat.

Större än sitt format och inte småpotatis - Peanut


Sammanfattning



Det här är en ytterst smidig liten kniv med utmärkt byggkvalitet. Det kanske är en av de finaste Rough Riders jag har med avseende på fit & finish utöver de som ingår i Stoneworx-serien.  

Av de två bladen används i praktiken bara det större som ändå inte är direkt skräckinjande med sina drygt femtio millimeter. Fördelen med att ha två blad är att man kan hålla det mindre rent och vasst att användas som skalpell för små kirurgiska ingrepp som att pilla ut spetor och dylikt. Det adderar också extra bredd till handtaget vilket gör kniven lättare att greppa trots det ringa formatet. 

Ett extra omnämnande förtjänar eggarna på kniven som är riktigt bra. Jämnt slipade, vassa och med riktigt dugliga spetsar. 


Specifikation:

Märke: Rough Rider 

Mönster: Peanut
Referensnummer: RR111
Längd hopfälld: 73 mm, 2 7/8"
Bladstål: 440A, 56-58HRC
Huvudblad: 51 mm, 2", clippoint
Sekundärblad:  38 mm, 1,5", pennblad
Etsning, blad: 440 razor sharp steel
Text tang: hästskologo/RR111 china, häskologo
Skollor: ben, orangefärgat
Bolster: vit mässing/nickelsilver
Ram: mässing
Nitar: mässing
Sköld: RR 'bomb'

Tillverkningsland: Kina


/ J - ett riktigt nöt

torsdag 8 januari 2015

Traditionella fällknivar - Böker Copperhead


Copperhead är ett mönster som sägs ha fått sitt namn från likheten mellan bolstret och den stiliserade bilden av huvudet på ormen med samma namn. Jag vet inte om jag ser den likheten - men det är i alla fall en fantasieggande förklaring. Utformningen för emellertid det positiva med sig att det främre bolstret har en utstickande del som täcker bladtangen när bladet är hopfällt. Det gör kniven strömlinjeformat mjuk i fickan och även bekväm att använda. Bolsterformen gör att mönstret ibland även refereras till som "Half-Canoe".

Knivmönstret kännetecknas av att de alltid har två bolster och ett eller två blad där huvudbladet är en clippoint.

Knivarna varierar kraftigt i storlek vilket är ovanligt för de flesta traditionella mönster. Copperheads finns från mycket små till riktigt stora även om de vanligaste måtten återfinns i trakterna av den aktuella kniven som mäter nio och en halv centimeter hopfälld. Ett ytterst fickvänligt format för övrigt. 

Böker Copperhead


Huvudbladet är en clippoint med "long pull"

Den här tolkningen av en Copperhead kommer från Tyska Böker och är tillverkad i Solingen. Kniven är på många vis ytterst representativ för mönstret. Materialen är så traditionella de kan bli med ram i mässing, bolster i nickelsilver och skollor i rödfärgat mönstrat ben. Kniven är tvåbladig med en kraftigare clippoint som huvudblad och ett slankare "Skinner"-blad som sekundärblad. Stålet är polerat C75 kolstål vilket även det är korrekt ur historisk synvinkel. 

Bladen är i kolstål och välpolerade


Fit & Finish
- Bolstren är av kraftigt dimensionerat nickelsilver och är elegant rundade och polerade. De sitter tight och snyggt mot ramen som sig bör.

- Skollorna är gjorda av rödfärgat ben och är av mycket god kvalitet. Något som Böker för övrigt gjord sig kända för. Mönstersågningen är bra utförd, kanterna rundade och märkesskölden snyggt infälld. Nitarna är väl arbetade och slipade. Allt ger ett ytterst gediget intryck.

- Ram,  Här återfinns en av de få kvalitetsmissar jag hittat på kniven. Det skiner ljus genom den glipa som finns mellan ramen och fjädern på höger ryggsida. Det är inte Grand-Canyon det handlar om men är ändå förtretligt. Mellanrummet beror på att ramdelen inte är helt rak. 

- Passningen på den här kniven är annars superb. Alla delar är väl hopfogade och det finns inga kanter mellan bolster och skollor. Inte ens i hörnorna vilket annars brukar vara en akilleshäl hos många knivar. Dessutom är ryggfjädrarna snyggt skurna och rundande i bakänden av handtaget vilket brukar vara en annan avslöjande detalj. 

- Slipningen är fullt godkänd även om den inte är perfekt. Huvudbladet var dugligt men definitivt inte så vasst som jag önskat. Sekundärbladet däremot var riktigt skarpt redan från början. Jag har ingen erfarenhet av att slipa det här stålet än. Men givet att det är ett kolstål och inte så hårt härdat torde det vara lättarbetat. 


Walk & Talk
- Pull, Både draget för att få ut kniven liksom kraften som krävs för fortsätta rörelsen är mycket liten.  och ligger runt en fyra.

- Walk and talk. Det är inte mycket av den varan på den här kniven måste tillstås. För att vara en något finare fickkniv så är den ovanligt tystlåten, närmast försynt. Inget högljutt klick här inte när den stannar i utfällt läge. Vägen dit är dock exceptionellt mjuk. På vägen in är snäppet mer påtagligt och distinkt. På det hela taget kunde nog ryggfjädern vara aningen starkare i mitt tycke. Gången däremot är så smidig den kan bli.  

Stay & Play
- Spel och glapp, Kniven andas kvalitet och båda bladen är riktigt säkra i utfällt läge även om fjädern inte tillhör de starkaste som sagt. Något glapp i sidled finns överhuvud taget inte och kniven är mycket stabilt byggd inte minst kring främre bolstret vilket inger förtroende och lockar till användning.

Ett nästan perfekt ryggsida. Om det inte vore för glipan som syns i nederkant


En ibland avslöjande detalj är hur fjädrarna avslutas. Här utmärkt


Sekundärbladet är en slankare "skinner" som är kraftigare vinklat i relation till handtaget än huvudbladet


Sammanfattning



Det här är en typ av mångsidig  kniv som är rackarns bra som fickkniv. Storleken och en inte alltför tilltagen vikt gör den bekväm att bära i fickan vilket för övrigt är en av styrkorna hos traditionella knivar jämfört med moderna dito även utan uppfinningar som clip och liknande. Den är också stor nog för att ha en ett rejält blad vilket jag ibland kan sakna hos en del mönster som exempelvis Congress eller Peanut. Bladen av kolstål är för övrigt helt flatslipade från en godstjocklek på två millimeter vilket gör att de är excellenta skärredskap. 

Ytterligare en fördel med Copperheads är det svängda handtaget som ligger skönt i handen och påminner en del om Sowbelly Trappers fast med färre blad vilket gör dem mjukare att greppa. Särskilt tydligt blir det när huvudbladet används eftersom sekundärbladet nästan försvinner i skaftet. 

Därutöver är Copperheads estetiskt tilltalande enligt mig - jag gillar det strömlinjeformade utseendet. Om designen är annars inte mycket att orda om. När det handlar om traditionella knivar är ju själva mönstret designen! Däremot är utförandet av yttersta vikt och Böker har lyckats på den punkten. Det här är en välbyggd kniv med bra materialval och genomgående hög finish bortsett från den mindre missen i ryggen som nämnts.

En förträfflig fickkniv

Överlag är det här en mycket tilltalande fällkniv som fungerar utmärkt som brukskniv om så önskas. Annars skäms den inte för sig på hyllan som dammsamlare heller.



Specifikation:

Märke: Böker, Tree Brand

Mönster: Copperhead
Referensnummer: BO2626JRBI
Längd hopfälld:  95 mm, 3 3/4"
Bladstål: C75 kolstål
Huvudblad:  70 mm
Sekundärblad:  70 mm
Etsning blad: ingen
Text tang: H Böker & Co, Solingen
Skollor: nickelsilver
Bolster: Red jigged bone
Ram: mässing
Nitar: mässing
Sköld: nickelsilver stämplat med Bökers träd och "Solingen"

Tillverkningsland: Tyskland


/ J - tjusad av en orm