Visar inlägg med etikett sköld. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett sköld. Visa alla inlägg

torsdag 8 januari 2015

Traditionella fällknivar - Böker Copperhead


Copperhead är ett mönster som sägs ha fått sitt namn från likheten mellan bolstret och den stiliserade bilden av huvudet på ormen med samma namn. Jag vet inte om jag ser den likheten - men det är i alla fall en fantasieggande förklaring. Utformningen för emellertid det positiva med sig att det främre bolstret har en utstickande del som täcker bladtangen när bladet är hopfällt. Det gör kniven strömlinjeformat mjuk i fickan och även bekväm att använda. Bolsterformen gör att mönstret ibland även refereras till som "Half-Canoe".

Knivmönstret kännetecknas av att de alltid har två bolster och ett eller två blad där huvudbladet är en clippoint.

Knivarna varierar kraftigt i storlek vilket är ovanligt för de flesta traditionella mönster. Copperheads finns från mycket små till riktigt stora även om de vanligaste måtten återfinns i trakterna av den aktuella kniven som mäter nio och en halv centimeter hopfälld. Ett ytterst fickvänligt format för övrigt. 

Böker Copperhead


Huvudbladet är en clippoint med "long pull"

Den här tolkningen av en Copperhead kommer från Tyska Böker och är tillverkad i Solingen. Kniven är på många vis ytterst representativ för mönstret. Materialen är så traditionella de kan bli med ram i mässing, bolster i nickelsilver och skollor i rödfärgat mönstrat ben. Kniven är tvåbladig med en kraftigare clippoint som huvudblad och ett slankare "Skinner"-blad som sekundärblad. Stålet är polerat C75 kolstål vilket även det är korrekt ur historisk synvinkel. 

Bladen är i kolstål och välpolerade


Fit & Finish
- Bolstren är av kraftigt dimensionerat nickelsilver och är elegant rundade och polerade. De sitter tight och snyggt mot ramen som sig bör.

- Skollorna är gjorda av rödfärgat ben och är av mycket god kvalitet. Något som Böker för övrigt gjord sig kända för. Mönstersågningen är bra utförd, kanterna rundade och märkesskölden snyggt infälld. Nitarna är väl arbetade och slipade. Allt ger ett ytterst gediget intryck.

- Ram,  Här återfinns en av de få kvalitetsmissar jag hittat på kniven. Det skiner ljus genom den glipa som finns mellan ramen och fjädern på höger ryggsida. Det är inte Grand-Canyon det handlar om men är ändå förtretligt. Mellanrummet beror på att ramdelen inte är helt rak. 

- Passningen på den här kniven är annars superb. Alla delar är väl hopfogade och det finns inga kanter mellan bolster och skollor. Inte ens i hörnorna vilket annars brukar vara en akilleshäl hos många knivar. Dessutom är ryggfjädrarna snyggt skurna och rundande i bakänden av handtaget vilket brukar vara en annan avslöjande detalj. 

- Slipningen är fullt godkänd även om den inte är perfekt. Huvudbladet var dugligt men definitivt inte så vasst som jag önskat. Sekundärbladet däremot var riktigt skarpt redan från början. Jag har ingen erfarenhet av att slipa det här stålet än. Men givet att det är ett kolstål och inte så hårt härdat torde det vara lättarbetat. 


Walk & Talk
- Pull, Både draget för att få ut kniven liksom kraften som krävs för fortsätta rörelsen är mycket liten.  och ligger runt en fyra.

- Walk and talk. Det är inte mycket av den varan på den här kniven måste tillstås. För att vara en något finare fickkniv så är den ovanligt tystlåten, närmast försynt. Inget högljutt klick här inte när den stannar i utfällt läge. Vägen dit är dock exceptionellt mjuk. På vägen in är snäppet mer påtagligt och distinkt. På det hela taget kunde nog ryggfjädern vara aningen starkare i mitt tycke. Gången däremot är så smidig den kan bli.  

Stay & Play
- Spel och glapp, Kniven andas kvalitet och båda bladen är riktigt säkra i utfällt läge även om fjädern inte tillhör de starkaste som sagt. Något glapp i sidled finns överhuvud taget inte och kniven är mycket stabilt byggd inte minst kring främre bolstret vilket inger förtroende och lockar till användning.

Ett nästan perfekt ryggsida. Om det inte vore för glipan som syns i nederkant


En ibland avslöjande detalj är hur fjädrarna avslutas. Här utmärkt


Sekundärbladet är en slankare "skinner" som är kraftigare vinklat i relation till handtaget än huvudbladet


Sammanfattning



Det här är en typ av mångsidig  kniv som är rackarns bra som fickkniv. Storleken och en inte alltför tilltagen vikt gör den bekväm att bära i fickan vilket för övrigt är en av styrkorna hos traditionella knivar jämfört med moderna dito även utan uppfinningar som clip och liknande. Den är också stor nog för att ha en ett rejält blad vilket jag ibland kan sakna hos en del mönster som exempelvis Congress eller Peanut. Bladen av kolstål är för övrigt helt flatslipade från en godstjocklek på två millimeter vilket gör att de är excellenta skärredskap. 

Ytterligare en fördel med Copperheads är det svängda handtaget som ligger skönt i handen och påminner en del om Sowbelly Trappers fast med färre blad vilket gör dem mjukare att greppa. Särskilt tydligt blir det när huvudbladet används eftersom sekundärbladet nästan försvinner i skaftet. 

Därutöver är Copperheads estetiskt tilltalande enligt mig - jag gillar det strömlinjeformade utseendet. Om designen är annars inte mycket att orda om. När det handlar om traditionella knivar är ju själva mönstret designen! Däremot är utförandet av yttersta vikt och Böker har lyckats på den punkten. Det här är en välbyggd kniv med bra materialval och genomgående hög finish bortsett från den mindre missen i ryggen som nämnts.

En förträfflig fickkniv

Överlag är det här en mycket tilltalande fällkniv som fungerar utmärkt som brukskniv om så önskas. Annars skäms den inte för sig på hyllan som dammsamlare heller.



Specifikation:

Märke: Böker, Tree Brand

Mönster: Copperhead
Referensnummer: BO2626JRBI
Längd hopfälld:  95 mm, 3 3/4"
Bladstål: C75 kolstål
Huvudblad:  70 mm
Sekundärblad:  70 mm
Etsning blad: ingen
Text tang: H Böker & Co, Solingen
Skollor: nickelsilver
Bolster: Red jigged bone
Ram: mässing
Nitar: mässing
Sköld: nickelsilver stämplat med Bökers träd och "Solingen"

Tillverkningsland: Tyskland


/ J - tjusad av en orm

måndag 1 december 2014

Traditionella fällknivar - RR Barlow


När det talas om äldre fickknivar är det ofta en Barlow som avses även om många förstås inte vet om det. Mönstret har odödliggjorts inte minst genom litteratur som Mark Twains Tom Sawyer där det i flera passager talas om en "riktig Barlow" och knivtypen faktiskt spelar en central roll i flera scener.

Ursprunget är som så ofta med klassiska knivmönster höljt i dunkel men att ursprunget är engelskt står klart och ofta hänvisas till en Obadiah Barlow som var verksam i Sheffield runt 1670. 

Knivarna var från början tänkta att vara hållbara och billiga. För att få ned priset på knivarna hölls de så enkla som möjligt med kolstålsblad, lättillgängligt ben i handtaget och endast ett blad även om det numera oftast är två. Finishen var av samma skäl enkel och något grov. Utmärkande för knivtypen är att de har ett droppformat handtag där bladet/bladen är fästa i den smalare delen och ett förlängt och förstärkt bolster för ökad hållbarhet. Att de bara är försedda med ett bolster i framkant gör dem till så kallade "Bare Heads".

Rough Rider Barlow

Rough Rider tillverkar Barlows i många varianter vilket inkluderar flera storlekar, olika bladkonfigurationer och många sorters skollor i allsköns färger. Det finns även några versioner med bladlås. Det här exemplaret är en av de mer klassiska versionerna med sitt tobaksbruna handtag och sina två blad. Kniven mäter runt åtta och en halv centimeter hopfälld. 

Stålet är som ofta hos RR 440A men väl härdat och försedd med riktigt vass egg vilket gör att stålet inte känns allt för pjåkigt i sammanhanget

Så tradtionell den kan bli. Droppformat handtag med förlängt bolster och två blad varav en clippoint som huvudblad och ett pennblad som sekundärblad


Fit & Finish
- Bolstret på den här kniven är förlängt som sig bör och gjort i massivt nickelsilver. Det är väl rundat och polerat. På presentationssidan är RRs hästskologo stämplad och bolstret har en dekorationsrand.

- Skollorna är av ben och polerade. Den här färgen kallas "Tobacco" och är en brun nyans med bra djup och mycket lyster. En riktigt attraktiv variant som passar väl till en kniv av den här typen. Den ger en "gammaldags" känsla. På en sida är RRs propellersköld infälld och det arbetet är mycket väl utfört. 

- Ram, Mässingsramens tre lager separerar de två bladen som därmed löper i var sin kanal. Den är välgjord och slipad på insidan vilket ger ett arbetat intryck. Det större bladet är nästan perfekt centrerat medan det mindre pennbladet drar något till höger men skaver som väl är inte mot ramen. 

- Passningen på den här kniven är överlag riktigt god och bland den bästa jag sett på en RR. De välvda skollorna är bra arbetade och så välpolerade att nitarna i skaftet inte känns. Övergången mellan bolster och skollor är mjuk och behaglig och ryggen är jämn. Enda minuset är att det "nedre" hörnet mellan bensida och bolster som inte är helt väl utförd. Där finns en liten kant som kan kännas med fingertopparna. Det är för övrigt där småmissar oftast återfinns på dylika knivar och det är därför ett bra ställe att leta på om man vill avgöra kvaliteten på en traditionell fickkniv. En annan liten miss är att det kan ses en liten glipa mellan ramen och bolstret på en sida om kniven hålls upp mot ljus. 

- Slipningen på kniven är godkänd. Huvudbladet är riktigt vasst och har jämna slipfaser ända ut mot spetsen. Pennbladet är även det skarpt men där har det slarvats när bladen har polerats tror jag. Spetsen är nämligen aningen rundad. Samma problem har jag för övrigt på min Case mini Copperlock vars spets är mindre bra av det skälet. 


Walk & Talk
- Pull, Själva "draget" bjuder inte på särskilt stort motstånd på den här kniven utan ligger på en runt en femma. Men konstruktionen gör att den här Barlowkniven är något av en "nagelbrytare" ändå. Den försvårande faktorn är att åtkomsten av huvudbladet störs av det mindre bladet som delvis skuggar nagelskåran. Det gör att den första delen av öppningsrörelsen upplevs tyngre eftersom det är svårt att få grepp. En inte helt lyckad konstruktion. 

- Walk and Talk, Gången är annars extremt mjuk och ger en exklusiv känsla utan grusighet eller motstånd. Kniven har inget halvvägsstopp vilket jag annars uppskattar. Snäppet såväl vid hopfällande som öppnande är fullt tillfredsställande. 


Stay & Play
- Stay, Båda bladen upplevs nästan som om de har bladlås. En relativt längden på bladen kraftig fjäder och bra passning samverkar till det. 

- Spel och glapp är någonting som helt saknas på den här kniven. Ett exempel på en väl utförd slipjoint.

Nagelskåran är av "matchstick"-typ vilket innebär att halvmånen har försetts med räfflor

Finishen på den här kniven är utmärkt och för prisklassen extraordinär


Skölden som är inlagd i benskollorna är Rough Riders 'propeller'


Sammanfattning



Av alla varianter som Rough Rider gör av Barlowknivar kan det här nog räknas som en av de för mönstret mer representativa varianterna. Jag uppskattar formatet som är litet, fickvänligt och klassiskt men ändå dugligt som skärredskap. Tidigare hade jag även en mindre enbladig Barlow med lås som dessvärre försvann. Den hade "Bark bone"-finish som är ett riktigt trevligt alternativ och förlusten ger mig anledning att återanskaffa en dylik i annan storlek när tillfälle ges.

Något jag emellertid inte uppskattar med den här kniven är att bladen är svåra att komma åt. Det drar ned helhetsintrycket något.

Annars kan sägas att för den som söker en traditionell Barlow med bra känsla och lågt pris så är det här ett utmärkt alternativ. Sen vore det förstås inte så dumt med en dylik kniv med stämpeln "Made in Sheffield" som en del av samlingen.


Specifikation:

Märke: Rough Rider

Mönster: Barlow
Referensnummer: RR846
Längd hopfälld:  86 mm, 3 3/8"
Bladstål: rostfritt 440A
Huvudblad:  63 mm, 2 1/2" Clippoint-blad
Sekundärblad:  45 mm, 1 3/4" pennblad
Etsning blad: ingen/440 razor sharp steel
Text tang: RR hästsko/RR846 china
Skollor: tobacco bone
Bolster: nickelsilver
Ram: mässing
Nitar: mässing
Sköld: RR 'propeller'

Tillverkningsland: Kina


/ J - följer i Tom Sawyers fotspår