Recension Viper Keeper

Viper Keeper är en originell kniv framförallt vad gäller utseendet. En Italiensk kniv från Maniago som bjuder på ett Bowie-knivsliknande blad. Eller egentligen är det väl tvärtom. Bowieknivar baseras på gamla jaktknivar tillverkade på olika ställen i Europa. I det här fallet betyder det ett slående clip point-blad och ett handtag försett med dubbla parerskydd vilket förstärker det generella formspråket. Ett utseende som är retrosnyggt i mina ögon. 

Viper Keeper

Keeper är en kniv som är formgiven av Silvestrelli, en designer som ofta förekommer i Vipers katalog . Det här var ett rätt tidigt samarbete dem emellan  och kniven har funnits med ett längre tag. Den finns även i ett flertal olika utföranden både vad gäller handtagsamterial och knivstål. Vill du ha ett mer robust utförande väljer du någon av Micarta-knivarna med D2 stål annars gör du som jag och går in för en mer elegant kniv med träskollor. Då kan man välja mellan ziricote eller som här pau santo. Med det valet följer även ett blad i rostfritt stål. Utöver de valen finns kniven även med några olika utförandnen på bladen såsom PVD-beläggning, satin eller stentumling. 

Viper Keeper bjuder på klassisk tidlös design 

Twitterversion: Viper Keeper, italiensk elegans parat med rustik känsla och ett praktiskt blad. Gott så!

Blad

Det Bowieknivsinspirerade bladet finns som sagt i två olika grundutförande. Knivarna med Micarta-handtag har fått ett blad i D2 stål samtidigt som den här och de andra versionerna med trähandtag har rostfria blad av N690-stål. Det är ett stål i mellanklassen som bjuder på ungefär samma egenskaper som VG-10. Det innebär att det är lättunderhållet, enkelt att slipa och svarar snabbt på strigel eller skärpstål. Det är även tämligen rostfritt. På minuskontot återfinns att det kan vara lite sprött och att det inte håller skärpan hur länge som helst. 

På clip point-bladet hittas Maniagos kvalitetsstämpel samt designern Silvestrellis logotyp

Bladet är 96 mm långt och godstjockleken är 3,5 mm. Höjden är 31 mm. Harmoniska proportioner med andra ord. Den "klippta" delen av bladet är tydlig utan att vara extrem. Utseendet är dock förstärkt med en distinkt falskegg. 

Finishen i det här utförandet är en svart mycket fin stentumling som har en tämligen homogen färgskala. Som så ofta med knivar från Viper så är ryggen mjukt rundad. Kniven är märkt med Vipers logotyp, namn, ståltyp, designer samt Maniagos kvalitetsstämpel. Det låter som mycket text men det är diskret och smakfullt utfört. 

Fabrikseggen på det här exemplaret är bra, vass, jämn och symmetrisk. Dock kunde den fått vara ytterligare ett snäpp skarpare för min del. Sedan har bladet inget "sharpening choil" vilket gör att det redan från början finns en antydan till "kälkbacke" vid ricasson. Den är dock extremt liten men risken finns att den blir större desto mer kniven slipas om. 

Keeper bjudet på ett föredömligt välslipat stycke N690 stål

Att bruka Viper Keeper är en riktigt trevlig upplevelse. Det här är en av de där fällknivarna som skär mycket bra. Förutom slipningen och ett godkänt stål så bidrar geometrin till det. I praktiken är bladet fullt flatslipat. Godstjockleken på 3,5mm återfinns i princip bara vid ricasson sedan smalnar bladet av kraftigt vilket även ger en mycket tunn och effektiv spets. Jag skulle inte säga att den är delikat men det är definitivt inget du bryter eller bänder med heller. Då lär den gå av. Men i gengäld är kniven sympatisk att arbeta med. Det gäller även när man skär i kött. Nu jagar jag inte så att benskära en karré och strimla benfri kotlett är vad kniven gjort i den vägen. Men till det är den mycket bra även om jag som alltid hävdar att köksknivar är bättre. Men hur den känns gör trots allt att jag skulle kunna tänka mig den här kniven som jaktkniv så länge du håller dig borta från att skära i ben. 

Till mer vardagliga sysslor är Keeper utmärkt. Kartong är den som gjord för att skära och den adekvata spetsen penetrerar allsköns plastskräp med lätthet. Tyvärr består en hel del av vardagssysslor för knivar av förpackningsöppnande och avlägsnande av desamma. Fram för en mer plastfri värld! 

Eftersom man kommer nära eggens början med handen och handtaget är rejält går det även att ta i ordenligt med den här kniven när så behövs. Det är en bra början när man skall tälja sig en vandringsstav eller bara en grillpinne till korven. På samma vis biter eggen väl i såväl nylonsnören som hamprep. Men det tillägget att det krävs att man striglar eller stålar kniven med jämna mellanrum. N690-stålet klarar inte den sortens tuffare material utan lite hjälp. 

Handtag

Viper Keeper är enkelt och konventionellt konstruerad. Möjligen med undantaget att kniven har både en liten "back spacer" i vilken clipet för övrigt är fäst samt en distans som förstärkning. I övrigt är kniven öppen i ryggen. Det gör att det är enklare att "hålla kniven ren" som en del hävdar. Jag sätter det inom citationstecken då konstruktionen i det hänseendet inte spelar någon roll enligt mig. Viktigare är i så fall att kniven är helt slät på insidan vilket Keeper är. Det innebär att stålramen inte är lättad. I det här fallet gör det inte så mycket då den är så pass tunn som 1,5 mm vilket bidrar till låg vikt i vilket fall som helst. 

Keeper bjuder på ett rymligt handtag med skollor skruvade utanpå en stålram som är huvudsakligen öppen i ryggen

Utanpå ramen hittas skollor som kan fås i lite olika material. I det här utförandet i ädelträ som sedan polerats. Det ger en lyster och ett djup som förstärker träets ådring på ett snyggt sätt. Dessutom är det behagligt att hålla i. Men visst, det ger inte samma grepp som en ruggad Micartayta. Men det finns som sagt som alternativ. Skruvarna är värda att nämna då Viper har gjort det smarta att av utseendemässiga skäl hålla sig till små T6or för träsidorna. De är dessutom helt platta och därmed i nivå med sidorna vilket är snyggt utfört. När det gäller pivotskruven har de däremt kostat på sig en bastant T10. Det var det jag avsåg med "smart". Fina skruvar där det räcker och en grov där det behövs. 

De kraftigt formade sidorna har fått utmärkta skruvar som passar för ändamålet

I övrigt kan sägas att handtaget håller samma fina finish som jag är van vid från andra knivar från Viper. De kan det där med att runda av hörn och kanter. De är också en av få tillverkare som på sin hemsida uppger vilken stålkvalitet de använder i skruvar och ram. 

När jag undersöker hur kniven känns i hand framkommer vissa egenheter. En av dem är att det går att placera såväl pekfingret som tummen ovanpå bladet för extra stöd genom att sträcka sig över fingerskyddet som inte är så stort. Det är dock inte helt idealt. 

Kniven går att hålla i alla fattningar men är definitivt bäst i ett hammargrepp

Men med det sagt är det här utan tvekan ett av de bättre handtagen jag stött på i fällknivsvärlden. Så länge kniven hålls i ett hammargrepp vill säga. Handtaget är rymligt och materialet snällt mot handen. Särskilt som sidorna är mjukt rundade och rätt tjocka. Dessutom är även ramen fint rundad och slipad, något som är typiskt för Vipers sätt att tillverka knivar. Den detaljen återkommer på många modeller. 

Fingerskydden fyller sin funktion även om det räckt med ett ut rent praktisk synpunkt och den lilla "näbben" på handtaget gör att hande inte glider bakåt när man brukar kniven. Att kniven är hela 14 mm tjock bidrar till att handtaget fyller handen väl men är inget som syns tack vare de rundade formerna. Det enda som känns i handen är clipet och det bakre hörnet om man placerar en tumme bakom parerskyddet i en fattning för att sticka med. Annars är det här handtaget extremt bra.  

Öppning och lås

Viper Keeper är en av de där knivarna som har ett intressant öppningssystem. Egenligen är den inte tänkt som en flipper utan ett "slags" flipper där man delvis fäller ut bladet med pekfingret mot det övre fingerskyddet för att sedan slutföra rörelsen med tummen mot det nedre fingerskyddet. Ja, det går förstås även att greppa bladet med nypan och fälla ut bladet med två händer om så önskas. 

Det är emellertid bara ett sätt att göra det på. Troligen har det med laglighet i vissa jurisdiktioner att göra. Möjigen kan man på så vis hävda att kniven inte är enhandsöppnad eller åtminstone inte snabböppnad. Men efter att ha använt kniven ett tag och släppt pivotskruven en smula samt försett den med en droppe olja så flippar den dugligt. Inte den snabbaste på marknaden men stabilt och säkert. 

En "flipperfena" som bara delvis är tänkt som det men ändå fungerar

För att åstadkomma det så är inte de två fingerskydden helt symmetriska. Den övre, "flipperfenan", är mer tillbakalutad vilket ger bättre vinkel och därmed effekt på bladet. Den kan upplevas som lite hal mot fingret men det är en ren vanesak. 

Utöver det så agerar det undre fingerskyddet även "wave-funktion". Det innebär att om kniven bärs långt bak i fickan samtidigt som den dras en smula bakåt då den avlägsnas från densamma så hakar fingerskyddet fast i tyget och bladet fälls ut automatiskt. 

Således finns det tre olika metoder att öppna Viper Keeper på. 

Här bjuder Viper på ett mycket bra liner lock

Att Viper är mycket duktiga på att slipa och polera saker nämnde jag tidigare. På någon modell har de rundat av saker för mycket vilket gett ett klent lås med en tendens till att låsarmen glider. Men det gäller sannerligen inte den här kniven. 

Låset är en liner lock som är mycket stabil. Inte i själva konstruktionen då godstjockleken endast är 1,5 mm. Men i gengäld är den desto högre och inte lättad på något vis. Det är ett mått som inte sällan glöms bort men är lika viktigt för hur starkt ett lås av den här typen blir. Oftast ses bara till hur tjocka låsarmarna är och övriga dimensioner och geometri vilka också bidrar till slutresultatet missas i diskussionen.

Själva funktionen är mycket god och låset faller på plats varje gång kniven öppnas. Något synbart eller kännbart glapp finns inte heller i bladet, inte ens när bladet provoceras. Inte heller glider låsarmen när bladryggen utsätts för negativ press. Ett välbyggt lås som gör vad det skall med andra ord. 

Däremot kunde möjligen låsarmen vara något mer lättåtkomlig. Men i gengäld ger en sådan här placering av låsarmen ett säkrare lås vid vridande rörelser. Det finns alltid en teoretisk möjlighet att släppa ett liner-lås vid en sådan rörelse även om jag de facto aldrig upplevt det. På den här kniven är det definitivt ingen risk att så sker. 

Att bära

Somliga detaljer gör Keeper excellent i fickan andra drar ned helhetsbetyget något. Men överlag är det en kniv som är lättburen. På pluskontot återfinns låg vikt, rundade hantagssidor med polerad yta och ett deep ride loop over clip. 

Vikten är blygsamma 119 g enligt min våg och det är inte mycket med tanke på yttermåtten, det tämligen stora bladet och att ramen inte är lättad. 

Vipers tolkning av ett wire clip som fått en elegant infästning

Sedan bidrar förstås de mjuka handtagssidorna att kniven lätt glider på plats och är enkel att dra. Polerat trä ger inte mycket friktion och sliter inte på tyget i fickorna heller. 

Clipet låter kniven sitta mycket djupt i fickan. Så långt ned att inget sticker upp som synes på bilden nedan. Clipet är av wire-typ vilket ger ett diskret utseendet som tilltalar en del men inte andra. Däremot kan påpekas att materialet är klent vilket ger ett flexigt clip som lätt böjer sig ur position om det skulle få en smäll. Det kunde gott fått vara snäppet grövre enligt mig. 

Det sitter dessutom fast på höger sida och kan inte flyttas på något vis vilket förstås inge gagnar vänsterhänta. 

Ett loop over wire clip som låter kniven sitta djupt i fickan

På minuskontot hittas att handtaget trots allt mäter 116 mm på längden samtidigt som det är försett med en "näbb". Den och själva ryggsidan har rätt distinkta hörn vilka kan kännas när man stoppar ned handen i fickan. Där hittas även en annan detalj som kan störa något och det är förstås de dubbla parerskydden. De sticker ut och gör kniven bred precis där de återfinns. Rekommendationen är därför att kniven får sin egen ficka att husera i. Den kräver en smula plats särskilt som volymen ökas av att handtaget är 15 mm tjockt. 

Sammanfattningsvis

Viper Keeper är en knivmodell som varit med ett tag nu. Jag tror att det handlar om sju-åtta år när det här skrivs. Det innebär att den bevisat sin livskraft i dagens klimat där knivkataloger ändras från säsong till säsong och givna favoriter byts ut och försvinner i allt snabbare takt även hos de stora tillverkarna. Jag tror det kan förklaras med två saker. Den första är att Keeper har ett mycket tidlöst utseende som dessutom inte är helt vanligt hos fällknivar. Något som förstärks av att den nu också finns i en fastbladad version kallad Fate. Bladet sneglar som sagt åt Bowieknivshållet och de dubbla parerskydden förstärker det intrycket. 

Den andra förklaringen hittas i att det i grund och botten är en bra fällkniv. Den är välbyggd samtidigt som den skär bra. Men löken på laxen är i det här fallet att handtaget är så förbaskat bra. Ett riktigt bekvämt handtag som passar de flesta händer med lätthet. Det enda som skulle gjort det perfekt är om det passat till alla grepp och där är fingerskydden aningen i vägen. Men i övrigt har jag inte mycket att invända på den punkten. 

Keeper kan nyttjas som större EDC-kniv

När jag ändå är inne på små saker som kunde förbättras kan nämnas att clipet kunde fått vara kraftigare. Det fungerar väl men det rör sig vilket repar träet och skulle det få den minsta smäll i sidled så är risken stor att det böjer sig ur position. En förbättring hade varit ett clip av samma typ men något grövre. 

Viper Keeper bjuder på tidlös design och ett vasst blad

I övrigt har jag mest gott att säga om Viper Keeper. Den är snygg, lätt, går smidigt att stoppa ned i fickan (nåja) samtidigt som bladet är effektivt och handtaget bekvämt. Den är dock inget för den som vill ha en flipperleksak på kullager. Den är inte byggd för det men det är inget jag saknar på den här modellen. Den är byggd för att vara en bra kniv som är sympatisk att se på och det är den!

Specifikation:

Längd utfälld: 212  mm

Längd hopfälld: 116 mm

Vikt: 119 g (vägd av mig, uppgiven 117-125)

Bladlängd: 96 mm

Godstjocklek: 3,5 mm

Bladstål: N690    

Handtag: Trä, pau santos

Lås: Liner lock

Producerad av: Viper by Tecnocut, tillverkad i Italien

/ J -

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Knife Review Viper Italo

 

- as curvy as an Italian race car

Viper Italo is a knife I have looked at more than once and the reason is simple. It is a very striking knife with its undulating lines.

Interesting to note is that Viper themselves have a bit of a hard time categorizing this knife. If you search on their website, it can be found under the heading "Gentleman & Collection" but also under "Outdoor & Hunting" and "Tactical". That's probably how this knife should be viewed, perhaps somewhat depending on which version you look at. It is a very elegant knife with roots in Italian knife tradition. But it is also a large and sturdy knife with good ergonomics useful for most things.

Viper V5948GO Italo 

Italo is designed by the famous Fabrizio Silvestrelli who is the man behind several knives in Viper's catalog. With this model, he has created a modern knife where the blade shape exudes Italian knife-making. The appearance thus becomes quite unique with the leaf-shaped blade combined with a thumb disc which at the same time forms a thumb ramp.

This model is available, as is often the case with knives from this brand, in several versions. The top model or perhaps rather the collector's version comes with a stainless damask steel blade and a handle made in either titanium or carbon fiber.

Then there is a version with M390-steel and an all ti-handle. To this can be added three models of different colors of G10, black/green/orange where each knife is available in both frame and liner lock version. The same applies to the carbon fiber alternative by the way. It gives a total of eleven knives to choose from.

Italo is a very pleasant acquaintance, as original as it looks

Twitter version: Viper Italo, Italian design at its best. Both elegant and powerful at the same time, finesse, and function in the same object.

Blade

At the more serious end of Italo, a drop point blade is found. Nothing out of the ordinary if it weren't for the fact that the back of this blade arches so much that in relation to a horizontal plane it curves slightly downwards before it changes direction to meet the handle. It gives the blade a distinct leaf shape. It's sometimes found in older Italian knife-making and thus is a quiet flirtation with history.

But otherwise, the lines are more modern. Especially since the knife opens the way it does. Because of that, a disc is found at the blade base. The back is, as often on Viper's knives, elegantly rounded and soft. Nothing to use with fire steel, but a detail that enhances the overall impression. The finish is otherwise a polished transverse satin and the marking is also Viper's usual. Their logo and steel type can be found on the presentation side and on the opposite side, Silvestrelli's discreet marking can be found.

A leaf-shaped drop point blade of almost ten centimeters

Like most things on this knife, the blade is of the highest quality. The steel is M390 which has been hardened to 60-61 HRC, which is optimal for this kind of steel. 

The blade is then completely flat ground, which says something since the blade measures almost three centimeters in height. It is also relatively thin behind the edge (around 0.6 mm). When it's combined with an even, centered, and somewhat sharp factory edge, you get a knife that cuts well straight out of the box. But it could actually have been a bit sharper.

The fully flat ground blade is made of Böhler M390

Something that distinguishes this knife is that it feels nimble and quick despite a large blade. This comes from a good balance. Personally, I wonder how the other versions feel as a metal side adds more mass to the handle. As it is now, the balance point is found in the middle of the finger groove.

Italo is really nice to work with

Then Italo cuts exemplary well. The flat-ground blade works excellently in all everyday chores that it may be exposed to. It is especially good at handling cardboard. But the knife doesn't shy away from heavier jobs either. Cutting nylon straps and cable ties go very smoothly. Rubber hosing poses a bigger challenge. But it is an infamous tricky material and in return, the ergonomics are tested and they are very good. It is also noticeable when cutting and carving wood with this knife. Something that is also a surprisingly pleasant experience.

Handle

Like the blade, the handle on this knife is special. Mostly because in this embodiment it lacks a frame. The material is solid G10. A construction method I appreciate as it is strong enough, as it turns out.* What the lack of frame gives is a very light knife. Italo weighs 120 grams in this version and it is not much for such a large knife.

A grip area of more than eleven centimeters is sufficient even for large hands

The sides are smooth on the inside, which gives less surface for dirt to attach to. Or rather, one side is. The other houses the lock that extends along the inside and attaches to the backspacer. The exteriors have been 3D-shaped for better comfort. To increase the traction, they have been given a pattern that reminds me of sound waves. They provide high friction and there is really no risk of this knife slipping out of your hand. Especially not as the handle has a finger guard, a marked depression for the index finger, and a ducktail towards the end.

The shape hides that the handle is rather thick.
A partial backspacer in titanium is found at the back 

The sides have then been assembled with three screws in addition to the pivot screw. Unfortunately, the size is small T6s and the adjustable pivot is a T8. With that said, Viper uses good quality screws and is one of very few manufacturers who even state the material in the hardware on their website.

The sides are screwed into a titanium back-spacer. Like the back of the blade, it has an elegant roundness and is not sharp anywhere.

The knife is neutrally balanced and most grips work except for that the index finger
cannot be placed on the back of the blade due to the thumb ramp

The ample length means that it is no problem for a hand to fit almost regardless of size. The grip area itself measures more than eleven centimeters. Also, this is a deceptively thick handle, even if it does not look like it at first glance. Over the back or rather where the handle is widest, Italo measures a full 15 mm. The handle is also over three centimeters high, which combined means that it also fills my paws fairly well. It provides good comfort when working with the knife.

Opening and Lock

If the blade has an unusual shape and the handle a not that common construction, the opening of this knife is completely unique. No less than five different opening methods can be used, which must be some kind of record. Whether it is conscious or not, I leave unsaid.

Firstly, Italo can be opened calmly with two hands. A sufficient amount of blade is sticking out so it can be grabbed easily. 

Method number two is more obvious as a flipper tab protrudes from the top of the handle. It is small, equipped with som grooves for traction, and exemplarily rounded. What is even better is that it also works well. It accelerates the blade to a decent speed and it makes it reliably. It is possible to fail, but only after some effort. The big blade runs on ball bearings.

The flipper tab is just one of the opening methods on this knife

The reason why you can fail after all is that the resistance from the detent ball is quite weak. Not so absent that the blade opens accidentally. The knife is by no means dangerous but does not have that resistance that appeals to flipper fetishists.

But that entails a third opening method. The combination of a lot of mass in the blade and less resistance from the detent means that a wrist flick sends out the blade with authority. It is thus possible to "gravity open" the knife as well.

The fourth and more conscious alternative is of course the thumb disc that was mentioned initially. It is correctly placed insofar as it is both easy to find and use. It sits a bit out on the blade but not so much that it gets in the way when cutting.

The thumb plate also doubles as a "wave function"

The way the thumb disc is shaped and how it is attached to the blade gives method number five, a "wave function". The small lip effectively grabs the edge of the trousers if the knife is placed far enough back in the pocket, whereupon the blade folds out automatically when the knife is pulled. A feature I might have been without but which in this case is better than the original in my opinion as it is smaller. This makes it possible to avoid accidentally unfolding the knife by placing it closer to the center of the pocket.

The lock bar looks thinner than it actually is.

However, the function is exemplary

The liner lock on this knife seems to be on the weaker side judging from looks alone but not in practice.

What makes it appear slim is a combination of the fact that it is actually quite thin but also that is both beveled and rounded. But to get the correct function, it is instead quite high. It is a dimension that is sometimes missed in this context. The end result is a really good lock. The lock bar does not slip under negative pressure against the blade while the lock holds the blade in a firm grip. No play or wiggle here. Since access has been facilitated with a recess in one of the handle sides and the lock bar is provided with grooves, it is both easy to find and release.

To Carry

Big but light is the first impression of this knife and that feeling remains. Much because it sums up this version of Italo quite well. The handle is 12.5 cm long and is also 15 mm thick. Something that the overall shape hides well. At the highest point, the knife measures over four centimeters folded, which is also noticeable. But despite the beefy dimensions, the knife is not terrible to carry.

Much of it has to do with weight. In this G10 version, it weighs in at a meager 120 grams. Not much for a knife with a 9.5 cm long blade and a substantial handle.

Italo has been equipped with an unusually long wire clip that attaches to the backspacer

Italo has got a deep-ride clip that hides the entire knife in the pocket. As can be seen, it is a wire-clip. Compared to many other clips of this type on the market, it's slightly longer. Maybe even a little too long to be honest. This makes less sturdy laterally and it moves if pushed. If you know that detail annoys you, do not choose this knife. But in return, it makes the clip "slip away" when the knife is gripped hard and feels less when using the knife. The length of the handle also means that the loop, which is often a problem area for deep-carry clips, is kept out of the hand in normal grips and therefore causes no hot spot. 

Nothing of the handle is visible when carried in a pocket

The clip type also makes the knife very discreet where it sits and it gives no clue to that a fairly large knife hides there. However, how the clip is attached to the rear end of the knife means that it cannot be moved from the right to the left side, so left-handed do not bother.

Proper tension in the clip makes Italo very easy to both pull and put away. The coarse G10 material means that the knife sits securely without the risk of being dropped. But considering how deep the knife carries, I do not think there is a major problem with either the titanium or carbon fiber versions either.

To Conclude

Viper Italo is a knife that got "it", whatever it is. Personality, perhaps I would have argued if it were not for talking about a dead thing. But it is a knife that stands out positively among many herrings in the shoal which constitutes the knife market.

Italo offers a distinct design language that permeates the entire knife without compromising on either function or appearance. It is an elegant knife, although this bright orange variant may offer a bit less of that characteristic than, say, the titanium or carbon fiber versions. On the other hand, it feels more practical with its lightweight, good balance and the fact that it is easy to find if you happen to lose it in, for example, moss. And as I said earlier, there are choices if this particular color does not appeal to you.

With Italo, Viper has created a large EDC knife that is as elegant as a cup of black Italian coffee

This knife is simply large, original, fidget friendly, and practical. All good characteristics for a sturdy EDC-knife. The base is of course good design and here it has been paired with good and well-chosen materials. G10 is light and strong and so is the titanium found in the backspacer. The blade steel, Böhler M390, is one of the finest available. The materials have been well utilized in that the build quality is consistently very high and this also applies to the finish. The blade shape is excellent as it gives a piece of a straight edge to work with while you still have a belly for sweeping cuts and use against flat surfaces. The tip is strong and capable.

To utilize these good properties, a good handle is required and you get it in this knife. It is well-shaped and with enough space for all hands, including gloved ones when the weather so demands. But of course, there are disadvantages to that as well. Italo is noticeable in a pocket. Not in terms of weight then but in terms of volume. Italo is quite simply a substantial knife. With that said, the clip makes the carry as discreet as can be.

Then there was the "fidget factor". For those who are interested in such matters, it can be said that it is sky-high. Five opening methods combined with a lock that is both easy to access and disengage make the knife very easy to open and close. Especially as the weight of the blade in combination with ball bearings means that it closes with very little assistance.

But it is outdoors that the Viper Italo really shines!

I can just say that I understand why this model has remained in Viper's catalog for several years. Simply put, it's a damn good knife.

A knife that combines quantities as a nice exterior with great build quality and excellent practical properties. They are not always found in one and the same knife. Especially not when it stands out in the crowd.

Specification:

Length Overall: 220 mm

Length Folded: mm

Weight: 120 g

Blade Length: 95 mm

Blade Thickness: mm

Blade Steel: M390

Handle: G10

Lock: Liner lock

Produced by: Viper, made in Italy

/ J - want to go to Maniago

* Even Cold Steel uses that method from time to time.

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Dagens bild nr 223 Gör inte vågen

Häromsistens lade jag upp en bild från en utflykt till västkusten. En med stora vågor i bakgrunden. Det här är betydligt mer modesta vågor. De återfinns i den största av alla sjöar i min närhet, Helgasjön. Den mäter cirka 55 km i omkrets. Annars bor jag i en stad med ett tiotal sjöar bara inom stadsgränserna eller strax utanför. Staden gör med andra ord skäl för sitt namn, Växjö. Namnet kommer inte helt osökt av orden väg plus sjö. Ett faktum som dock gör att många än idag inte kan stava till stadens namn. Varianter som just Vägsjö eller Växsjö syns inte sällan. 

Men namnet är mycket beskrivande. Det finns gott om både vägar och sjöar i de här trakterna.

"Wave Feature"

I sjöarna finns det som sagt små vågor och en annan sorts våg kan ibland hittas på knivar. En öppningsfunktion vars tillkomst tillskrivs Ernest Emerson och hans "Wave Feature". Nu är det inte riktigt sant eftersom dylika uppfinningar funnits tidigare i historien men inte i moderna applikationer och inte i tider när man kan ta patent på dem. Det är lite som det brukar, minnet är kort. På samma vis tror folk (läs knivfolk, främst amerikaner) att Michael Walker uppfann liner lock och att Victorinox har något med multifunktionsknivarnas uppkomst att göra. De kan väl tilläggas att det finns överlevande exemplar av den varianten som är ett par tusen år gamla, från Romarriket. 

Just den här kniven saknar dock "vågmaskin", tack och lov då jag inte gillar den funktionen. Men istället har den tumknoppar för utfällande av bladet och vill man inte att använda dem går det bra att öppna kniven genom att aktivera Axis-låste och snärta ut bladet förstås. Modellen är Benchmades Bugout i utförande pansarvärnsoliv med svärtat blad. Materialen är Grivory i handtaget och S30V i bladet. 

/ J - gillar inte alla vågor

#knivesandbikes  #knivigtvarre