"Det är visst någon som är tillbaka" sjön Winnerbäck en gång. I samma text tror jag även formuleringen "inte varmt men nästan vår" återfinns. Det är nu inte med sanningen överensstämmande. Tvärtom är det förbaskad soligt och tämligen varmt för årstiden och har så varit en längre tid som ni kanske noterat. Tyvärr har jag fått njuta av det i små doser då såväl jag som min sambo legat däckade i Covid ett tag.
Jag trodde jag klarat mig från pandemin men tji fick jag. Trots försiktighet och upprepade vaccinationer åkte jag dit efter att ha delat en buss i ett uppdrag för någon vecka sedan då jag hjälpte till att iordningställa en flyktingboende. Tre av oss som befann sig i den lilla bussen fick Covid. Dessutom hann jag smitta min far och sambo. Så var det med det. Men muskelvärken och febern från helvetet är i alla fall över. Men pigg är man inte.
"Post Corona" |
Dock orkade jag vara ute en stund igår så det blev några timmar stilla knivkastande. Det kastades några knivar, sedan en stunds vila, sen några kast till. Men att sitta på ett kasttavleämne, smutta på medhavt kaffe och blicka ut över en sjö är inte så dumt det heller.
Stilla knivkastning för att få lite frisk luft |
Dagens "EDC" fick bli ett par gamla klassiker. Spyderco Sage i sin femte iteration, den med ett compression lock och så en Victorinox Army 7. Den har en extra sympatisk detalj i och med avsaknad av nyckelringsfäste. Det gör kniven bekvämare i både hand och ficka än t ex Farmer som den annars påminner om.
/ J - försöker återhämta sig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar