Recension Throwingzone Pathfinder

 

Inledning

Redan i presentationen av Pathfinder så skrev jag något om att man som knivkastare ofta är på väg mot något nytt. Med det avsågs att jag endast tränat knivkastning fyra år och därmed inte hunnit pröva tillräckligt många modeller för att vara helt säker på vad som passar mig bäst. Särskilt inte som jag ägnar mig åt alla discipliner och varianter jag kommer i kontakt med. 

Men att de här skapelserna från franska Throwingzone ligger bra till råder det ingen tvekan om vid det här laget. Särskilt inte som jag nått viss framgång med dem. Några små invändningar har jag men de skall jag redogöra för senare. Men de blev snabbt tävlingsmodellen för No Spin. Det kanske ger en fingervisning om vad jag tycker om dem. 

Utseende och mått

Pathfinder ser inte riktigt ut som alla andra men är inte helt unika då det finns fler modeller på marknaden som har lättats på olika vis. Mer ovanligt är det emellertid på kvalitetsknivar. Ofta hittas de detaljerna på rätt billiga kastknivar som säljs via Amazon och liknande. Där handlar det bara om utseende och därför borras det några hål här och var för att någon tycker att det adderar till coolhetsfaktorn. Det sker ofta utan större finess och resultatet blir därefter. De försvagar mest kniven.

På Pathfionder finns det en helt annan eftertanke bakom designen. Hålen i bladet respektive handtaget är förstås till för att lätta kniven men även för balansens skull. 

Throwingzone Pathfinder

Utseendet är tämligen aggressivt med en spets som lovar mycket. Den effekten förstärks inte minst av det urholkade bladet vilket i sin tur gör att  man riktigt ser tjockleken på godset. I det här fallet är det 8 mm. Knivarna finns även att få i en lättviktsversion för den som föredrar det. De är endast 6 mm tjocka. De väger enligt uppgift 180 gram. Det vill säga något mindre än vad jag vanligen föredrar.

En spets med synnerligen god penetrationsförmåga

Den här kraftigare kniven får vågen att stanna på 240 g. En i mitt tycke optimal vikt för No Spin. Längden är densamma för båda och är 245 mm. Bredden på bladet är som mest 30 mm och på handtaget 28,5 mm. 

Sedan har knivens handtag en distinkt skillnad mellan ovansidan som är närmast rak och undersidan som har en buk. Det gör att man som kastare kan välja hur mycket "kick" du vill ha mot pekfingret när du kastar no spin. 

Material

Flera franska tillverkare har fastnat för svenskt stål kan konstateras. Throwingzone använder sig av Hardox 450. Hardox tillhör en grupp som ibland kallas "slitstål". Typiska användningsområden är schaktblad, tänder till grävskopor, dumperflak och liknande. Det vill säga uppgifter som kräver ett mycket segt och robust material. Således även väl lämpat till kastknivar. 

Materialet är Hardox 450 och tjockleken 8 mm i det här utförandet

Generellt är det mycket hållbart och resten beor förstås på härdning och värmebehandling. Sedan kan väl tilläggas att i det här specifika fallet tillkommer ytterligare ett par faktorer. En är faktiskt tillskärningen då den sker med laser och här finns det några extra snitt att ta hänsyn till i och med hålet ibladet. Hur varmt materialet blir och hur det påverkar hållbarheten på sikt kan man fundera kring. Risken för att stålet blir sprött finns alltid när det hettas upp. Särskilt när det inte är särskilt mycket gods kvar närmast spetsen. 

Skulle olyckan kan vara framme och kniven av det skälet spricker eller till och med går av kan det vara tryggt att veta att Throwingzone lämnar livstids garanti på sina produkter. 

Att kasta

Som många andra började jag kasta no spin med knivar som är baktunga. De har fördelar som att de till en viss del hjälper till att stabilisera sig själv i luften. Men samtidigt kan jag nu efter några år uppleva att de inte känns lika dynamiska som en mer neutralt balanserad kniv. Det är bland annat av det skälet jag utforskar alternativ.

Pathfinder är emellertid inte de första knivar som drar åt det hållet som jag kastat med. Jag har tidigare använt bland andra Biting Metal Bug Osetr, Acejet Appache och Excalibur och modeller från Zitoon som No reload och The Devil's Claw. De är alla rätt neutralt balanserade. 

Pathfinder är riktigt bra för precisionskastning

Det här här ytterligare ett steg i utforskningen av den typen av knivar. Pathfinder är lika tjocka som djävulsklorna men rätt mycket lättare. Precis de egenskaper jag var på jakt efter. Särskilt efter att ha fått panik på SM förra året då ett antal knivar ramlade ur tavlan under uppvärmningen för att kombinationen lite hårdare tavla/tyngre knivar inte var helt lyckad. Det fick mig att byta modell i sista sekund och det är inte ett framgångsrecept rent generellt. 

Några av mina första kast och intryck av Throwingzone Pathfinder för snart ett år sedan

Till det skall läggas att spetsen på Pathfinder är aggressiv så penetrationsförmågan är mycket god. Det trots att den tillhör det tjockare gardet. Det gör att man kan använda den här kniven även mot plankmål, det vill säga den typ som ofta återfinns i långdistans- och siluettkastning. Vis av erfarenheten har jag dessutom vässat dem något.  

- Rotationskast

Pathfinder är comme si comme ca på det här området skulle kanske en fransman säga. Med det menar jag att det förstås går, särskilt som kniven har god balans men det är ändå en rätt kort kniv och spetsens utformning gör att den inte är särskilt väl lämpad för att greppa där. Den är för spetsig helt enkelt. 

Men vill du som kastare ändå kasta några kast då och då med rotationstekniker så sätter inte den här modellen några käppar i hjulet men det märks tydligt att den inte är gjord för det. 

- Half Spin

För att vara en no spin-kniv är Pathfinder inte särskilt bra till halvrotationstekniker i mitt tycke. Kontrasten blir tydlig då den här typen av knivar annars brukar vara det. Särskilt gäller det knivar med tyngdpunkten förskjuten mot handtaget till som Arrow-liknande modeller. De och dolkar är vanligen extra väl lämpade för uppgiften. Särskilt om de har smala blad som är lätta att greppa. 

Men Pathfinder är för det första neutralt balanserad samt i sammanhanget relativt kort. Redan där blir förutsättningarna mindre optimala för den här sortens teknik även om det sistnämnda mest spelar in på lite längre distanser. Särskilt gäller det underhandskast. 

Det som emellertid gör att jag inte gärna kastar half spin med den här modellen är förstås hålet i bladet. Det återfinns precis där jag vill placera tummen från flera avstånd. Det tvingar mig att antingen hålla mycket långt ut på spetsen alternativt flytta handen långt upp, nästan in på handtaget. Det ger inte de valmöjligheter jag söker. Hålet gör dessutom att "släppet" känns konstigt då de distinkta insidorna av bladhålet glider mot fingrarna. 

Därmed passar inte Pathfinder mig för den här typen av kastning. Det går förstås då ytterst få föremål med en spets är omöjliga att kasta men min rekommendation är att låta bli då det inte är särskilt roligt. 

- No Spin

Men allt Pathfinder inte är när det handlar om varierande rotationstekniker tar de igen när det skall kastas no spin. Det är naturligtvis det som kniven är designad för. För att vara den i Henrys mening optimala kniven för just det ändamålet. 

Jag kan inte säga att de är den ultimata kniven då jag inte testat alla men jag kan intyga att den är mycket mycket bra. Vad som kan anses vara bäst är dessutom något som i högsta grad varierar beroende på din personliga teknik. Där finns inte en modell som passar alla exakt lika väl. Det är också därför det finns rätt mycket olika utseenden på kastknivar. 

Detaljer som påverkar är exempelvis ditt grepp, hur mycket side-arm respektive över axeln du kastar, hur högt eller lågt ditt "släpp" är och hur mycket kraft du använder. Men även om du kastar med mycket pekfingerkick eller mer med en slide-teknik och så vidare. Det finns många  faktorer att ta hänsyn till. 

Sedan spelar även avståndet roll. Skall kniven nyttjas mest för precisionskastning på kortare avstånd alternativt användas för att försöka slå rekord i långdistanskastning? Eller tänker du dig en allroundkniv god för det mesta? 

Några av de tidigaste kasten med Throwingzone Pathfinder. Jag har sedan dess slipat på tekniken

Med det i bakhuvudet skulle jag säga att Pathfinder är bra till de flesta typer av no spin-kastning men att den inte passar mig helt optimalt när det gäller långdistans. Nu kan det låta lite paradoxalt när jag faktiskt vann SM i den disciplinen i år med just den här modellen. Men det hänger mer på att jag är  relativt säker på Walk Back-distanser (3 till 7m) och att avståndet för att vinna i år inte var så mycket mer. 

Men just i den disciplinen vill jag nog ha en något längre kniv och kanske baktung ändå. Jag är inte helt färdig med den processen och lär återkomma till ämnet. 

Men för precisionskastning är Pathfinder riktigt häftig. Känslan att ha en kniv som känns kraftfull men ändå lätt är påtaglig när man testar den första gången. Jag uppskattar att ha en rejäl yta för pekfingret att vila emot när jag skall trycka till och det hittar du här. Behärskar du tekniken flyger den här modellen mycket rakt på korta avstånd och är lätt att beräkna parabel på längre distanser. Sedan missar man ändå men det är en annan fråga och inte knivens fel. 

Sedan är spetsen precis så effektiv som den ser ut. Det är inte många tavlor som den här kniven inte sätter sig i. Till och med "Plankan" vilken kanske är den svåraste av grenar när det kommer till den biten. Men jag har vässat mina knivar en smula. Inte mycket men jag har smalnat av den del som utgör eggen i relation till hur de ursprunglingen är slipade. Det ger en lite klenare spets men ännu bättre penetration om inte tavlorna är perfekta. Som kastare vill man inte missa poäng för att knivar och yxor ramlar ur måltavlan. 

Sammanfattning

Min personliga utveckling inom no spin har lett mig in på en spännande resa. Den startade med att jag nyttjade främst baktunga knivar till att röra mig mot mer neutralt balanserade diton. Jag har även kastknivar i olika dimensioner från tre till tio millimeters tjocklek men föredrar fortfarande att kasta med no spin-knivar som är 8 mm tjocka. Även om jag måste erkänna att det finns utmanare som endast mäter 6 mm.

I det hänseendet är förstås Pathfinder perfekt. Det jag söker är nämligen den tilltagna yta som finns för pekfingret att ta spjärn emot samtidigt som jag inte vill dras med den vikt som ofta är förknippat med den grovleken. Som sagt, knivar över 260 g tillhör inte favoriterna. Särskilt inte när man skall träna. Ett kast går bra och även hundra brukar jag säga, däremot inte tusen kast. Då ramlar armen av till slut. Risken för tennisarmbåge och andra skador ökar markant. 

Pathfinder är kniven som är regerande svensk mästare

Men även några VM-medaljer inklusive ett guld bärgades i år med Pathfinder

Jag talade lite inledningsvis om framgångar och med det avsåg jag bland annat att jag precis avslutat ett SM i sportkastning där Pathfinder hjälpte mig att försvara titeln som svensk mästare i no spin med ett guld i Walk Back. Det kompletterades med ytterligare två guld i Siluett respektive Långdistanskastning. Tidigare i sommar bärgades ett silver och ett guld från U.K.A.T. VM i Tjeckien med samma knivar. 

Med andra ord har jag lärt mig att hantera dem tämligen väl även om jag är långt ifrån färdig eller fullärd. 

Throwingzone Pathfinder rekommenderas till den som vill ha en av de bästa kastknivar som finns för no spin

Därmed torde det vara bevisat att det här är riktigt bra kastknivar. Det är snarare hos kastaren begränsningarna återfinns. Därmed kan jag bara säga att Pathfinder är bland de bästa no spin-knivar jag prövat. Sedan är frågan om jag skulle rekommendera dem till en nybörjare eller ej. Den är svår då viss bias föreligger. Kanske inte då det inte är den mest lättkastade modellen är det ärliga svaret. Å andra sidan är det bra att ha något riktigt bra att börja med eftersom det gör processen enklare. Så jag ändrar mig, köp dem!

Priset direkt från Throwingzone är för närvarande 140€ för ett set om tre knivar alternativt 50€ om du vill köpa till en reservkniv. 

Throwingzone

Specifikation:

Stål: Hardox 450

Längd: 240 mm

Bredd: 30 mm

Tjocklek: 8 mm

Vikt: 240 g

Balanspunkt: 14/10 cm från spets/handtag

/ J - Flerfaldig Svensk mästare och U.K.A.T.-guldmedaljör i no spin

#knivesandbikes #knivigtvarre

New Axes - Throwingzone Ceratops Custom

Now that I have reviewed my competition knives in no-spin throwing, it is time to present the axes I already use. They arrived two weeks before the World Championships, so I have only been throwing with them for a couple of months at this point. However, it was given sparingly, as it was knife throwing, I invested in both in that competition and the recently completed Swedish Championships. 

But for those who follow the blog, you know that the axes already have some Swedish merits in the form of a silver in long-distance throwing and a bronze in Walk Back.

But the custom Ceratops from Throwingzone are still new in that I haven't featured them here on the blog until now. Those who follow me on Instagram have probably seen them before.

Throwingzone Ceratops Custom 

So these are throwing axes we're talking about. These happen to be forged in Italy by Rinaldi, and the model is an interpretation of a francisca. But then they've undergone a transformation. These axes are customized by Guillaume Henry from French Throwingzone, who also sells the original. 

What he has done primarily is that he has lightened the axe, which also changes the balance. This has been done by, among other things, changing the profile, mainly adding a rear curve to the head itself. The original axe is almost straight there. Then the axe head is thinned and the edge sharpened. Even though the latter has been destroyed by throwing.

Furthermore, a hole has been drilled through the head for a through bolt whose function is understood to be to hold it in place. Some axe models have the property that you have to tap the head firmly between each throw to prevent it from coming loose. It is, of course, both a strength and a potential weakness of the shaft itself to do it this way. The future will tell how it will turn out. 

I have heard from hearsay that it is possible to break axe shafts of this type, but I have seen how hard some people throw. They probably break most things!

It started out as a regular Rinaldi Fransisca. The axe heads are lightened and re-profiled.

The original weighs around 760 g. In this version, the axe weighs 594 grams. The height of the head is around 185 mm, and the thickness behind the edge is around 3 mm. The edge length is, of course, 120 mm because the rules stipulate that they cannot be longer. One edge was even 3 mm too long, so I had to grind it down at the weigh-in at the World Championships.

The hickory handles are as long as you make them. In this case, the axe is 33.5 cm long. Incidentally, the handles have already been replaced once when there was a lot of play in the axes after the handles dried over the winter in France, and were then taken out and used in full summer heat. The wood shrank considerably, and after that, the fit was not great.

I like the axes initially, but I don't have a lot to compare them to. In the collection, there is a set of Norse Hawks. These feel completely different from them, I can say.

A proper evaluation will follow, but I need to throw these out for a while to lay the foundation for one. 

Throwingzone

/ J - becoming an axethrower
#knivesandbikes #knivigtvarre

New Knives - Throwingzone Pathfinder

As a knife thrower, you are often on your way to the next knife, to put it figuratively. Not because your material is necessarily bad, but because there might be something even better. Sometimes that feeling is just a nagging suspicion, but it can also be a knowing. In my case, the truth lies somewhere in between. I have won championships three years in a row with three different models. So some elements may not depend on the knives. However, with lessons learned from the previous competitions, there is possibly something better around the corner.

This time, French Throwingzone released a new model called the Pathfinder that piqued my interest. The Pathfinder looks somewhat reminiscent of the competition knives I have, with some significant differences. One has to do with the design of the tip, but the main one is probably that this model is lighter!

Throwingzone Pathfinder

The Pathfinder has the special ratio of being a full 8 mm wide while keeping the weight down to a relatively low 242 g at a length of about the same in millimeters, namely 245 mm. The length is quite normal for a No Spin knife. The thickness varies on this type of throwing tool, but the thinnest ones are around 5 mm and then there are knives up to a full 1 cm! I don't believe in the latter for various reasons. The most common is six or eight millimeters. For that reason, this model is also available in both dimensions. Six millimeters gives a weight of around 180 g. It is too little for my personal throwing style and in addition, it is not allowed in most competitions that require a minimum weight of 195 g. That version is therefore for home use only.

Eight millimeters of thickness has the advantage that there is a lot to grip around but above all to rest a finger against. That is the whole finesse of a wider back in this case.

But it tends to get heavy. A problem that is solved in a simple but ingenious way. Henry Guillaume who designed Pathfinder has simply removed large pieces of metal in the blade as well as in the handle.

When doing so, it is important to do it the right way. Otherwise, of course, the strength is compromised. The first impression is that it is done correctly here. This dimension can withstand a lot of abuse without breaking. Swedish Hardox steel is used, which is extremely tough and impact-resistant. You will otherwise find it in various types of excavator and bulldozer applications, for example. In addition, these knives are mostly handmade, which means that they are literally inspected by someone, and bad apples are probably rare. Apparently, Throwingzone thinks so too as they offer a lifetime guarantee against the knife breaking. 

Pathfinder is designed by Guillaume Henry

I must also comment on how the tip is designed. Here you have what might be among the most aggressive blade shape that can be accomplished without making it fragile. The next step is to sharpen the blade to an actual live edge, but if you do, it won't hold up for knife throwing.

It will be very interesting to test the Pathfinder. If they feel like I think they do, these are my future competition knives. I have my suspicions about how it might behave. For example, I have noticed that there is an upper and lower side on the handle for use at different distances. A feature I had on an older set and appreciated. Likewise, I have thoughts about how the holes might feel and what the penetration might be like.

These questions and thoughts will all get their answers shortly and you will get to share them!

Throwingzone

/ J - prepares to throw

#knivesandbikes #knivigtvarre

Ny(a) Kniv(ar) - Throwingzone Pathfinder

Som knivkastare är man ofta på väg mot nästa kniv för att uttrycka det bildligt. Inte för att det material man har nödvändigtvis är dåligt utan för att det kanske finns något ännu bättre. Ibland är den känslan bara en gnagande misstanke men det kan också vara en vetskap. I mitt fall ligger sanningen någonstans mittemellan. Jag har nu vunnit mästerskap tre år i följd med tre olika modeller. Så allt kanske inte hänger på knivarna. Men med lärdomar i bagaget från de föregående tävlingarna tror jag att det möjligen finns något ännu bättre bakom hörnet. 

Den här gången är det franska Throwingzone som släppt en ny modell kallad Pathfinder som väckte mitt intresse. Pathfinder ser nämligen ut att påminna en del om de tävlingsknivar jag har fast med vissa markanta skillnader. En har med spetsens utformning att göra men den främsta är nog att den här modellen är lättare!

Throwingzone Pathfinder

Pathfinder har mått med det speciella förhållandet att den är hela 8 mm bred samtidigt som vikten hålls ned till i sammanhanget låga 242 g vid en längd av ungefär detsamma i millimeter, nämligen 245 mm. Längden är rätt normal för att tillhöra en No Spin-kniv. Tjockleken varierar på den typen av kastredskap men de tunnaste är kring 5 mm och sedan finns det knivar upp till hela 1 cm! Det senare tror jag inte på av olika anledningar. Vanligast är sex eller åtta millimeter. Av det skälet finns även den här modellen att tillgå i båda de dimensionerna. Sex millimeter ger en vikt av kring 180 g. Det är för lite för min personliga kaststil och därtill är det inte tillåtet på de flesta tävlingar som kräver en minimivikt på 195g. Den versionen är därför endast för hemmabruk. 

Åtta millimeters grovlek har den fördelen att det finns mycket att greppa kring men framförallt att vila ett finger mot. Det är det som är hela finessen med tjockare gods i det här fallet.

Men det tenderar att bli tungt. Ett problem som här är löst på ett enkelt men genialt vis som synes. Henry Guillaume som är mannen bakom Pathfinder har helt enkelt avlägsnat stora bitar metall i både spets och handtag. 

När man gör så gäller det emellertid att göra det på rätt sätt. Annars kompromissas det förstås med styrkan. Det första intrycket är att det är definitivt inte gjort här. Den här dimensionen lär tåla en hel del. Sedan används ett svenskt Hardox-stål vilket är extremt tufft och slagtåligt. Du hittar det annars i olika typer av gräv- och schaktmaskinsapplikationer till exempel. Därtill är de här knivarna till största delen handgjorda vilket innebär att de bokstavligen är inspekterade av någon varpå måndagsexemplar lär vara sällsynta. Uppenbarligen anser Throwingzone det också eftersom de ger livtidsgaranti mot att kniven går av. 

Pathfinder är designade av Guillaume Henry

Sedan var det detaljen med spetsens utformning. Här har du vad som troligen är bland det mest aggressiva som kan åstakommas i den vägen utan att göra den bräcklig. Nästa steg är att slipa en kniv så den får en skarp egg men då håller den heller inte för att kasta med. 

Det skall bli mycket intressant att testa kniven framledes. Om den känns som jag tror är det här mina blivande tävlingsknivar. Jag har mina misstankar om hur den kan tänkas uppträda. Till exempel har jag noterat att det finns en över- och undersida att nyttja vid olika distanser om man känner för det. En egenskap jag hade på ett äldre set och uppskattade. Det finns även funderingar kring hur hålen kan tänkas känna vid kast och hur penetrationsförmågan är. 

Frågor och funderingar som alla kommer att få sina svar inom kort och ni lär få ta del av dem!

Throwingzone

/ J - förbereder kastandet

#knivesandbikes #knivigtvarre

Review Throwingzone The Scalpel

 "And now for something completely different" as Monty Python used to say. In this case Guillaume Henry's "Babies" as he calls them or The Scalpel. They are made by French Throwingzone and are throwing knives with a rather unique appearance. In addition to the name, they have borrowed their shape from surgeons' tools. The question that immediately arises is how do such visually unique knives feel to throw?

Throwingzone Scalpel

Appearance and measurements

The shape of these knives differs from most other throwing knives. They are longer, narrower, and lighter than many others. But those who are familiar with the world of throwing knives and know their history quickly make associations with other throwing objects such as classic bo shuriken. Japanese throwing weapons that look a bit like an overgrown nail.

One characteristic these knives do not share with their namesake is thickness. These are sturdy, made out of 6 mm Hardox 550

They vary in length but if you take one of the longer ones and then add the appearance of a scalpel you get the Throwingzone Scalpel. The length is 29.5 cm and the height is at most just over two cm combined with a thickness of 6 mm which gives a weight as low as 205 g. Normally I would have said that it is too little weight for my taste but that might not be the case here?

Guillaume Henry or Abeille Métallique as he is known in the knife-throwing community and on Youtube was obviously aiming for a long and slim design. With such a specific look comes a unique feeling when thrown.

Material

The steel used in these knives is recognizable from other knives made by Throwingzone and some other French manufacturers and is Hardox. In this case with the number 550. This group of steel from Swedish SSAB is high-strength steel and is found in rather extreme applications otherwise. They are used for, among other things, dumper flatbeds, rip hooks for bulldozers, and the teeth of excavator buckets and the like.

In other words, it is an extremely durable material, which is a good basis for a throwing knife. The fact that they are also 6 mm thick means that they do not break easily. 

The finish is available in two variants, "Classic" which is a matte gray, or a slightly lighter brushed version. Regardless of the version, the buyer should be aware that Hardox is far from stainless. So certain maintenance in the form of oiling and the like is required at regular intervals. Otherwise, not only patina but rust will be a feature on your knives. 

To Throw

That these knives are intended for No spin throwing may not come as a surprise to anyone after looking at them. Perhaps more surprising is that they are actually quite good to use even with rotation techniques!

Despite their rather extreme shape, these knives rotate predictably

There are two things that contribute to that they despite their extreme appearance also can be used for other throwing techniques. Firstly, Scalpels are fairly long knives and secondly, they are rather neutrally balanced. In that regard they differ from many no spin knives which are often back heavy. Or rather there are two main categories. One where the blades are slight to very back heavy and one where they are slightly back heavy to neutral. In the first, you find knives of "Arrow" type and the other are "Osetr"-style knives.

- Rotational Throwing

It was when I first tried throwing the Scalpel with rotation that I was really surprised. As they are neutrally balanced, the balance point and also the center of rotation are found in the middle of the knife. It makes it very easy to calculate the spins. Or simply put, the Scalpel spins a revolution of about three meters like most knives and you don't have to think too much about how fast or late the rotation should be initiated.

However, it should be pointed out that the light weight means that the blades rotate very quickly. Therefore, no extra power is needed. From four meters it becomes extra clear. When you hold the knives in the blade, it is important to throw without using too much force because the rotation is nevertheless very quick, which still gives  a good punch when they stick. 

Chisel-type tips penetrate very well

There I can point out that a distinguishing feature of this model, regardless of throwing technique, is that they hit the target hard. Very hard even and the penetration is really extreme.

In fact, these knives work with rotation techniques right up to the maximum competition distance for "Walk back" which is seven meters if you feel like it. And since Eurothrower's rules are not nearly as strict for knives used in rotational disciplines as for those used for no-spin, it's perfectly fine to use these if you feel like it. But it's not something I recommend as the knives are so light. The strength of these knives is found elsewhere. 

 

- Half Spin

Half-spin techniques are also no problem with Scalpel. It would be strange otherwise considering that almost anything can be thrown that way. But here it is the length that helps by making them calmer during flight than they would otherwise be. It is the other big factor besides weight that affects knives in flight.

Military half-spin is easy to throw with these knives. But it mainly applies to shorter distances. At least I want more weight when distances approach or exceed five meters for half-spin throws. However, they work just as well for backhand, side throws, and underhand throws as for regular overhand throws. They are therefore more flexible than one might initially be led to believe.

- No Spin

If you are a novice in the field, these knives are not entirely easy to handle. It can be a bit frustrating to start with them as first knives I suspect as they require a certain understanding of different techniques.

The back ends are softly rounded and have some grooves for the best effect during the actual "release"

Or rather, they can be used with two different basic styles of no spin. On the one hand, it is possible to use "slide" as intended by the creator and which is his basic technique. It involves throwing with a soft wrist, a kind of whip-like movement where the thrower lets the finger slide along the back of the knife to control the knife. This is why transverse grooves are found on this knife at the end of the handle. They index the grip and provide friction against the index finger for better pressure at the actual release. For those who do not like that detail, the knives can be had without them after contacting the manufacturer.

The second style is somewhat similar, but here you don't let your finger slide in the same way. At least not consciously. The grip is fixed and even if the index finger slides here too, it is not actively used to push the knife in the same way. 

Either way, Scalpel works great. But the flight is not calm in the same way as with a heavy knife. This, in turn, makes any attempt to use power instead of technique very difficult, if not impossible. It is also easy for the knife to flutter in the air in the event of a miss in the actual moment of release and then it will not stick.

This is also when you discover another peculiarity of these knives. They bounce! And not a little either, they are probably the knives I have tested that have the worst recoil of all. If you throw from five meters, after a miss you can find them behind you after you (hopefully) ducked! The combination of little weight, slim shape, and steel make them veritable springs. In return, they are forgiving when it comes to angle into the target. They stick easily even if they are slightly over- or under-rotated or come in somewhat sideways towards the target. 

A tip is not to hold long sharp knives with the point upwards if you intend to throw technically correct with a nice follow through. Scalpel punches a neat and tidy almost square hole

Another peculiarity is that they are very sharp even though the point is of chisel type. It is noticeable if, for example, you follow through a throw properly and at the same time hold the other two knives in the other hand. Then it may happen that you stab them in the throwing arm! We can also call it clumsiness on the part of the undersigned.

If you are more experienced and have gotten used to these knives, they are, like their namesake, veritable precision instruments.

Conclusion

Scalpels are not only quirky in appearance but also provide a rather unique but very satisfying experience when throwing them. Once you master the technique, it's hard to stop throwing. There is something about the feeling itself that is pedagogical. The knives provide instant response to the thrower by not working at all if you make a mistake. In return, they are easy to stick in the target once the technique is in place. 

The shape of the tip also means that they penetrate very hard despite their modest weight. Since they don't require much force to throw, the precision can also be very high.

Scalpels are truly precision tools

Unfortunately, I have to briefly mention that even though the designer, Guillaume Henry, has won both national and international competitions with these knives, they may be banned. Yes, only in the context of competitions and the clashes that fall under the Eurothrower umbrella, of course.

Namely, they belong to a category of knives which, together with a long line of others, will become persona non grata at competitions if Eurothrower's new proposal for no spin rules is implemented. Thankfully, no sign of it yet. 

Scalpel certainly meets the distinction of a "clearly marked handle" being one of the requirements but otherwise they violate most parameters. The "blade" definitely does not make up a third of the length of the knife and the width is far too small among other things. But I think the proposed regulation is a bit bizarre because there are no clear definitions of what they mean by a knife and that makes the regulations too narrow.

In any case, this is not a knife according to them. Although I would counter that NO professional throwing knives count as knives in that case. Namely, they lack a cutting edge and therefore fall completely outside the definition of what a "knife" is.

So if you know that you will be competing internationally (or in Europe rather), you might have to wait and see what happens on this front. It would be rather sad to train really hard and then not be able to use the tools you got used to.

I like the Throwingzone Scalpel so much that I made a sheath for them

But for those who do not compete and are looking for a unique set of knives that not only offers a personal design but also a special and sympathetic throwing experience, The Scalpel is a really good choice!

They are knives that help you develop your no-spin technique and once you achieve it, they are real precision instruments made to operate a bullseye. For those who are sold on this type of knife throwing, they are almost a must!

Specification:

Steel: Hardox 550

Length: 29,5 cm

Height: 13-21 mm

Thickness: 6 mm

Weight: 205 g

Point of balance: slightly back heavy, the point of balance is found 13/16,5 cm from back/front

/ J - humming "like a surgeon, cut for the very first time..."

#knivesandbikes #knivigtvarre

Recension - Throwingzone Scalpel

 

Inledning

"Och nu till något helt annat" som Monty Python brukade säga. I det här fallet Guillaume Henry's "Babies" som han kallar dem eller The Scalpel. De görs av franska Throwingzone och är kastknivar med ett tämligen unikt utseende. De har förutom namnet lånat sin form från just kirurgverktyg. Frågan som genast infinner sig är hur så utseendemässigt unika knivar känns att kasta med?

Throwingzone Scalpel

Utseende och mått

Formen på de här knivarna skiljer sig från det mesta i kastknivsväg kan snabbt konstateras. De är längre, smalare och lättare än många andra. Men den som är insatt i kastknivsvärlden och kan sin historia gör snabbt associationer med andra föremål som klassiska bo shuriken, eller raka kaststjärnor som den motsägelsefulla namnet blir på svenska. Det handlar om klassiska japanska kastvapen som ofta är mycket lika en förvuxen spik eller nagel. 

En egenskap de här knivarna inte delar med sin namne är grovleken. Här är det 6 mm Hardox 550 som är aktuellt

De varierar i längd men om man tar en av de längre och sedan adderar utseendet från en skalpell så får man Throwingzone Scalpel. Längden är 29,5 cm och höjden som mest är strax över två cm kombinerat med en tjocklek på 6 mm vilket ger en så låg vikt som 205 g. Vanligen hade jag sagt att det är för låg vikt för min smak men det kanske inte gäller i det här fallet?

Guillaume Henry eller Abeille Métallique som han kallas i knivkastarkretsar och på Youtube strävade uppenbarligen efter en lång och slank design. Med ett så specifikt utseende följer även en unik känsla när de kastas. 

Material

Stålet som används i de här knivarna känns igen från andra knivar tillverkade av Throwingzone och för övrigt även några andra franska tillverkare och det är Hardox. I det  här fallet med tillägget 550. Gruppen av stål från svenska SSAB är höghållfasthetsstål och återfinns i tämligen extrema applikationer annars. De används till bland annat dumperflak, schaktblad och rivkrokar till bulldozers och tänderna på grävskopor och liknande. 

Det är med andra ord ett synnerligen hållbart material vilket utgör en god grund för en kastkniv. Att de är därtill är 6 mm tjocka gör att de inte går av i första taget. 

Finishen kan fås i två varianter, "Classic" som är en matt grå eller en något ljusare borstad version. Oavsett version bör köparen vara medveten om att Hardox är långt ifrån rostfritt. Så en viss "vapenvård" i form av inoljning och liknande tarvas med jämna mellanrum. Annars kommer inte bara patina utan rost som ett brev på posten. Förlåt, som ett email. 

Att kasta

Att de här knivarna är avsedda för No spin-kastning kanske inte kommer som någon överraskning för någon efter att ha tittat på dem. Mer förvånande är kanske att de faktiskt är tämligen bra att nyttja även vid rotationstekniker!

Trots sin tämligen extrema form roterar de här knivarna förutsägbart

Det är två saker som gör att de trots det extrema utseendet går att använda även till andra kasttekniker. För det första är Scalpel tämligen långa knivar och för det andra är de tämligen neutralt balanserade. Där skiljer de sig från många No spin-knivar som ofta är baktunga. Eller rättare sagt det finns två skolor. En där knivarna är lite till mycket baktunga och en där de är lätt baktunga till neutrala. Till de första hör knivar av "Arrow"-typ och till den senare skolan kan "Osetr"-knivar räknas. 

- Rotationskast

Det var när jag testade att kasta Scalpel med rotation som jag blev riktigt förvånad. I och med att de är neutralt balanserade återfinns balanspunkten och tillika rotationscentrum nära mitten av kniven. Det gör det mycket lätt att beräkna rotationerna. Eller enkelt uttryckt, Scalpel snurrar ett varv på ca tre meter som de flesta knivar och man behöver inte fundera så mycket på hur snabbt eller sent rotationen skall initieras. 

Dock bör det påpekas att den ringa vikten gör att knivarna roterar mycket snabbt. Därför behövs ingen extra kraft. Från fyra meter blir det extra tydligt. När man håller knivarna i bladet så gäller det att kasta tämligen löst eftersom rotationen trots det blir mycket kvick vilket ger bra kraft i anslaget ändå. 

Spetsar av mejseltyp penetrerar mycket bra

Där kan jag påpeka att ett utmärkande drag för den här modellen oavsett kastteknik är att de träffar måltavlan hårt. Mycket hårt till och med och penetrationsförmågan är riktigt extrem.

Faktum är att de här knivarna fungerar med rotationsteknik ända upp till maximalt tävlingsavstånd för "Walk back" som är sju meter ifall man känner för det. Och eftersom Eurothrowers regler inte alls är lika hårda för rotationsknivar som för de som användas till no-spin så går det utmärkt att använda de här till det ifall andan faller på. Men det är inget jag rekommenderar då knivarna är så pass lätta. De här knivarnas styrka återfinns på annat håll.  

 

- Half Spin

Halvrotationstekniker är heller inget problem med Scalpel. Konstigt vore det annars med tanke på att nästan vad som helst kan kastas på det viset. Men här är det längden som hjälper till genom att göra dem mer stabila i luften än vad de varit annars. Det är den andra stora faktorn utöver vikt som "lugnar ner" knivar under flykten. 

Military half spin är lätt att kasta med de här knivarna. Men det gäller framförallt på kortare avstånd. Åtminstone jag vill ha mer tyngd när avstånden närmar sig eller överstiger fem meter för halvsnurrskast. Däremot fungerar de lika bra för back-hand, sidokast och underhandskast som för vanliga överhandskast. De är därmed mer flexibla än man inledningvis kan lockas att tro. 

- No Spin

Är man novis på området är de här knivarna inte helt lätta att handskas med. Det kan vara lite frustrerande att börja med dem som förstaknivar misstänker jag då de kräver en viss insikt i olika tekniker och grepp. 

Bakändarna är mjukt rundade och försedda med några räfflor för bästa effekt vid själva "släppet"

Eller rättare sagt de går att använda med två olika grundtekniker av no spin. Dels går det att som upphovsmakaren tänkt och som är hans grundteknik använda "slide". Det innebär kast med mjuk handled, en slags piskliknande rörerelse där kastaren låter fingret glida längs med knivryggen för kontroll av kniven. Det är därför det hittas tvärgående räfflor på den här kniven vid handtagsslutet. De indexerar greppet och ger friktion mot pekfingret för bättre tryck vid själva släppet. För den som inte gillar den detaljen kan knivarna levereras utan dem efter kontakt med tillverkaren. 

Den andra grundfattningen är egentligen densamma men här låter man inte fingret glida på samma vis. I alla fall inte medvetet. Greppet är fixerat och även om pekfingret även här glider mot kniven så används det inte aktivt för att trycka till kniven. 

I båda fall fungerar Scalpel utmärkt. Men flykten är inte lugn på det viset som med en tyngre kniv. Det gör i sin tur att alla försök att kasta på kraft istället för teknik är om inte omöjligt så i alla fall mycket svårt. Det är även lätt att kniven vid en "felträff" i själva "släppet" fladdrar i luften och då lär den inte sätta sig. 

Det är också då man upptäcker en annan egenhet hos de här knivarna. De studsar! Och inte lite heller, de är troligen de knivar jag varit med om som har värst rekyl av alla. Kastar du från fem meter kan du efter en miss hitta dem bakom dig efter att du (förhoppningsvis) duckat! Kombinationen av låg vikt, slankt format och stålet gör dem till veritabla fjädrar. I gengäld är de förlåtande när det gäller vinkel in i tavlan. De sätter sig lätt även om de är något över- eller underroterade eller kommer något sidledes in mot tavlan. 

Ett tips är att inte hålla långa vassa knivar med spetsen uppåt om du ämnar kasta tekniskt korrekt. Scalpel stansar ett snyggt och prydligt närmast kvadratiskt hål

En annan egenhet är att de är mycket vassa även om spetsen är av mejseltyp. Det märks om man till exempel följer igenom ett kast ordentligt och samtidigt håller de två andra knivarna i den andra handen. Då kan det hända att man sticker dem i kastarmen! Vi kan också kalla det klantighet från undertecknad. 

Är du mer erfaren och har vant dig vid de här knivarna är de likt sin namne veritabla precisionsinstrument. 

Sammanfattning

Scalpel är inte bara udda sett till utseende utan ger även en tämligen unik men mycket tillfredställande upplevelse när man kastar med dem. När du behärskar tekniken är det svårt att sluta kasta. Det är något med själva känslan som är pedagogisk. Knivarna ger omedelbar respons till kastaren genom att inte alls fungera om du gör fel. I gengäld är de lätta att sätta i tavlan när tekniken väl är på plats. Formen på spetsen gör dessutom att de penetrerar mycket hårt trots den blygsamma vikten. Eftersom det inte krävs mycket kraft att kasta dem kan även precisionen bli mycket hög. 

Scalpel är verkligen precisionsverktyg

Tyvärr måste jag kort nämna att trots att upphovsmannen vunnit både nationella och internationella tävlingar med de här knivarna så kan de komma att bli förbjudna. Ja, bara i tävlingssammanhang och de drabbningar som sorterar under Eurothrowers paraply förstås. 

De tillhör nämligen en kategori knivar som tillsammans med en lång rad andra kommer att bli persona non grata på tävlingar om Eurothrowers nya förslag på no spin-regler får genomslag. Tack och lov syns inga spår av det ännu. 

Scalpel uppfyller förvisso distinktionen om ett "tydligt markerat handtag" som är ett av kraven men i övrigt bryter de mot de flesta parametrar. "Bladet" utgör definitivt inte en tredjedel av knivens längd och bredden är alldeles för liten bland annat. Men jag anser att regelförslaget är smått bisarrt eftersom det inte finns några klara definitioner om vad de menar att en kniv är och det gör att regelverket blir för snävt. 

I vilket fall så är det här inte en kniv enligt dem. Fast jag skulle vilja kontra med att INGA professionella kastknivar är att räkna som knivar i så fall. De saknar nämligen skärande egg och faller därför helt utanför definitionen av vad en "kniv" är.

Så vet du med dig att du skall tävla internationellt så kanske du får avvakta och se vad som händer på den här fronten. Det vore nämligen tämligen surt att träna riktigt mycket för att sedan inte få använda de redskap du vant dig vid. 

Jag gillar Throwingzone Scalpel så mycket att jag sydde ett fodral till dem

Men för den som inte tävlar och söker en unik uppsättning knivar som inte bara bjuder på personlig design utan även på en speciell och sympatisk kastupplevelse är The Scalpel ett riktigt bra val! 

Det är knivar som hjälper dig att utveckla  din no spin-teknik och när du väl uppnått den är de riktiga precisionsinstrument som gjorda för att operera ett bullseye med. För den som är såld på den här typen av knivkastning är de nästan ett måste!

Specifikation:

Stål: Hardox 550

Längd: 29,5 cm

Höjd: 13-21 mm

Tjocklek: 6 mm

Vikt: 205 g

Balanspunkt: lätt baktung, 13/16,5 cm från bakände/framände

/ J - gnolar på "like a surgeon, cut for the very first time..."

#knivesandbikes #knivigtvarre