Traditionella fällknivar - RR Halfhawk

Egentligen är namnet på den här kniven, "Halfhawk", inte det minsta rättvisande då det faktiskt inte alls handlar om ett hawkbillblad, inte ens till hälften, utan om en regelrätt sheepfoot. Därmed avlägsnar sig kniven från det som brukar betecknas som "Pruning knives" och blir snarare en "Cotton sampler" eller "Rope knife" till sin karaktär. Det förstnämnda är annars klassiska trädgårdsknivar vars särpräglade bladform är särskilt anpassad för att trimma buskar och träd med.

Ramen har däremot de kännetecken som brukar åtfölja en "Hawkbill" med sitt "Swayback"-utseende och droppform och faktum är att det är exakt samma ram som Rough Rider använder till sin äkta Hawkbill.

Rough Rider Halfhawk

Den karaktäristiska raka eggen på ett sheepfoot-blad namnet till trots

"Halfhawk" ingår i Rough Riders "Coal Miner"-serie som är tänkt som en hyllning till de amerikanska kolindustriarbetarna. Serien kännetecknas av svarta bolster för att matcha kol-temat och att de har texten "Coal Miner" stämplat* på bladet. Även askarna som medföljer knivarna avviker från övriga serier. 

Sekundärbladet är ett tämligen kraftigt pennblad

Fit & Finish

- Bolstret är tillverkad i vit mässing/nickelsilver och har en dekorationsrand vilken känns igen från flera knivserier från Rough Rider.

- Skollor, "Coal Miner"-serien har alla svarta skollor i "jigged bone". På den här kniven är de tjocka samt väl och jämnt färgade. 

- Ram, Kniven är försedd med en ram och distans av mässing och den är helt genomgående så att de två bladen är åtskilda vilket eliminerar risken för att bladen skall repa varandra. Båda bladen är någorlunda centrerade men drar konsekvent en smula åt höger.

- Passning, Kniven är överlag välbyggd men det finns några skönhetsfläckar. Om kniven hålls upp mot ljus skiner det igenom mellan bolster och ram på något ställe. Ryggsidan är heller inte alltigenom jämn. Däremot är övergången mellan skollor och bolster ovanligt bra och nitarna fint polerade. 

- Slipning, Båda bladen är vassa men något grovt slipade och huvudbladets slipfas på höger sida är något bredare mot spetsen. Efter en omgång med strigel blev eggen betydligt bättre. Särskilt tydlig blev effekten på det stora bladet. Eftersom stålet är mjukt och grundslipningen godkänd svarar kniven snabbt på behandling med läder och slippasta.  

Walk & Talk

- Pull, Det breda huvudbladet är lätt att greppa med nypan så egentligen är nagekskåran nästan överflödig här. Själva motståndet är rätt stort men hävstången och greppet på det större bladet gör att det är lättöppnat. Själva fjädern är nog annars en sjua. Det blir inte minst tydligt på pennbladet som är riktigt besvärligt att få ut. Samma motstånd från fjädern som på det stora bladet men mycket mindre hävstång.

- Walk and Talk, Den här kniven har utmärkt gång och känns smidig och mjuk och båda bladen har ett tydligt halvvägsstopp. De smäller till högst tillfredsställande såväl i öppet som i stängt läge.

Stay & Play
- Stay, Bladen hålls väl på plats av de kraftiga fjädrarna och de är ovanligt stabila.

- Glapp och spel, Det finns inget spel i bladen i öppet läge utan bladen känns som de skall. Däremot kan som på så många klassiska slipjoints med ramar i mässing ett flex tvingas fram om man bänder kniven kraftigt i sidled. Inte många av de här anrika konstruktionerna klarar samma misshandel som moderna stål- eller titanramar gör. Det är ingen invändning mot den här kniven per se utan mer en reflektion över konstruktionen och att vissa saker faktiskt har utvecklats.   

"Coal Miner"-serien är utgiven som en hyllning till gruvarbetare

Sammanfattning

Bladkonfigurationen på den här kniven är egentligen genial. Rough Rider har valt att sätta ett sheepfoot-blad i en hawbill-ram vilket ger ett mindre fotavtryck än vad kniven skulle haft annars även om det fortfarande är tämligen substantiellt. Sen har de kompletterat det med ett överdimensionerat pennblad vilket är utmärkt om behovet att penetrera något känns överhängande. Enda nackdelen med det förfarandet är att handtaget blir något tjockare än en enbladig kniv men det är nästan försumbart i sammanhanget eftersom kniven ändå är rätt stor.

Sen har den här typen av handtag något rakare sidor än vad jag föredrar. Det gör att kniven känns fyrkantig i handen på något vis trots droppformen. Med det sagt så är handtaget stort nog för att ge ett rejält grepp och bladet kraftigt nog för att orka med även lite tyngre arbetsuppgifter. En duglig brukskniv helt enkelt. Sheepfoot-blad har den styrkan att de är utmärkta till långa raka snitt. Den raka eggen biter då extra bra i materialet. 

Specifikation:

Märke: Rough Rider 

Mönster: Hawkbill
Referensnummer: RR12840
Längd hopfälld: 101 mm, 4"
Bladstål: 440A, 56-58HRC
Huvudblad:  70 mm, 2 3/4", Sheepfoot
Sekundärblad: 57 mm, 2 1/4", Spear
Etsning blad: Coal Miner
Text tang: RR hästsko/RR1284 china
Skollor: Coal black jigged bone
Bolster: nickelsilver/vit mässing
Ram: mässing
Nitar: mässing
Sköld: RR 'bomb'

Tillverkningsland: Kina


/ J - går under jord

* Med någon form av "PAD-skrift" vilket innebär att färgen är sammanfogad kemiskt med metallen och inte bara stämplad på ytan

Traditionella fällknivar - RR Gunstock

Under rubriken "Traditionella fällknivar" tänkte jag fortsätta på det tema som presenterades i inlägget om klassiska knivmönster härförleden. Inspirerad av ett antal frågor och några önskemål om bilder som inkommit är tanken att beskriva knivar och mönster i lite närmare detalj.

För att kunna göra det kommer jag även att introducera ett antal engelska begrepp och termer som används i sammanhanget och som ibland är lite svåröversatta och därmed i huvudsak får stå i sin ursprungliga form.

Först ut är en förträfflig liten kniv som blivit något av en fickfavorit på senare tid - Rough Riders "Bark Bone Gunstock, RR1386"

För att krångla till saker och ting redan inledningsvis är namnet på den här modellen aningen missledande och tarvar sin förklaring. Första ledet "Bark Bone" är enkel och hänvisar till skollorna som är av färgat ben som behandlats för att få en grov barkliknande yta. Det som orsaker förvirringen är att det andra ledet "Gunstock" i knivsammanhang oftast syftar till ett rutmönster på skollorna som påminner om det du hittar på ett pistolgrepp eller en gevärskolv men som alltså inte är aktuellt här. Men det används även för att beskriva en handtagsform som i det här fallet och benämns då inte sällan "Reverse Gunstock".

Annars är kniven ett typiskt exempel på ett stockman-mönster med sina två fjädrar i ryggen och sina tre blad. Bladen fördelar sig på ett huvudblad som är en clippoint som sig bör och bredvid det ett mindre spey-blad och på andra sidan hittar man en variant av sheepfot-blad. Den här sorten kallas ibland även för coping sheepfoot eller bara coping-blade. Om de är små kan de även gå under namnet "Cut off penblade".  

Rough Rider Bark Bone Gunstock

Huvudbladet är som sig bör en clippoint som är försedd med "long pull/french nailnick"

Klassisk stockmankonfiguration på bladen med  spey- och  sheepfoot-blad som sekundärblad. 

Fit & Finish

"F&F" är ett bekant begrepp för de flesta och därmed enklast att förklara. Med det menas i det här fallet den övergripande kvalitén på kniven med avseende på materialval, passningen dem emellan, ytbehandling och allmän precision i tillverkning och sammansättning samt slipning av bladen. 

- Bolster, Det här är en så kallad "Squared End Knife" vilket innebär att bolstren är kantiga istället för rundade i formen. Skälet är rent estetiskt och lyckat visuellt men gör att kniven känns mer i fickan och dessvärre även i handen trots att hörnen är avfasade och slipade. Det är en av få nackdelar med den här kniven. Materialet är som så ofta i fickknivar nickelsilver/vit mässing som även går under namn som tyskt silver eller nysilver. 

- Skollorna är gjorda av färgat ben som är slipat till ett mönster som kallas "bark bone". Det är en behandling jag inte sett på så många knivar och här är den riktigt bra gjord. Det ger en intressant yta som både är snygg att se på och skön att greppa. Skollorna ser svarta ut men är egentligen mycket mörkt bruna.  

- Ramen är tradtionellt gjord av mässing och i tre lager. Det mittersta är inte genomgående och separerar därmed inte bladen utan skiljer bara ryggens fjädrar åt. 

- Passningen mellan materialen är överlag bra. Särskilt väl utfört är övergången mellan bolster och skollor och slipningen av nitarna som inte sticker ut alls. Undantaget är mittendelen av ramen som på ryggsidan sticker ut tillräckligt mycket för att kännas. Det är särskilt tydligt när kniven befinner sig i stängt läge vilket gör att ryggen inte känns helt slät. En liten miss på en annars välbyggd kniv.  

- Slipning, Knivbladen på det är exemplaret är ovanligt väl slipade. Alla tre bladen har godkänt jämna eggar och var vassa direkt från tillverkaren. Stålet är 440A med en för sammanhanget bra härdning. Knivarna håller väl eggen ungefär som kan vänta sig av ett tämligen mjukt rostfritt stål eller kanske något bättre faktiskt. Det tyder på bra värmebehandlimg. Fördelen med stålvalet förutom priset är att det är lätt underhålla och det är inte svårt att återställa skärpan. 

Walk & Talk

Är ett ovanligare och mer specifikt begrepp som beskriver hur kniven känns att öppna och hur väl den stänger. Hur rörelsen upplevs är en direkt följd av hur väl sammansatt kniven är kring pivotskruven, motståndet i fjädern och storleken på bladet vilket påverkar hävstången. Är inte ramen helt korrekt putsad och slipad kan kniven till exempel upplevas grusig eller trög.

"Pull" är en term som beskriver hur mycket kraft som krävs för att övervinna motståndet när bladet skall öppnas och brukar graderas i en skala 1-10 där tio är vad som brukar kallas en "nagelbrytare" vilken nästan är omöjlig att fälla ut. Det är för övrigt orsaken till att det faktiskt säljs "knivöppnare" som tillbehör till traditionella fällknivar.

- Pull, Den här kniven har en mycket kraftig ryggfjäder vilket tillsammans med det relativt korta bladet gör att den bjuder på visst motstånd när den öppnas. Den ligger runt en femma på huvudbladet och runt en sjua på de mindre bladen. Där blir det tydligt att det finns mindre hävstång i relation till den starka fjädern. Det stora bladet räddas också till viss del av att den har en så kallad "french nailnick" eller lång skåra för naglarna. Kniven har ett ytterst tydligt nittiograders stopp på samtliga blad vilket är tacknämligt då det kan rädda fingertopparna från att åka av när kniven stänger.

- Walk and Talk, När bladen väl fälls ut är gången mycket mjuk. Kniven känns förtroendeingivande och extremt välbyggd med sina kraftiga snäpp i både halvt utfällt läge och när bladen fälls in. 

Stay & Play

"Stay & Play" handlar om hur kniven känns i utfällt läge. Ofta beskrivet med ord som spel, glapp och fjäderstyrka för att beskriva hur stabilt bladet känns eftersom den här sortens knivar med få undantag saknar lås.

- Stay, Samtliga blad stannar med ett distinkt ljud i utfällt läge och hålls på plats så hårt det går utan att ha ett lås på kniven. Det blir inte mycket bättre än så här.

- Spel och glapp, Av de skäl som nämnts ovan så saknar bladen helt spel i sidled vilket jag är glad för eftersom det är något jag generellt avskyr hos knivar. Sen kan vissa knivar som är slanka och smäckert byggda ha ett inbyggt flex i själva ramen vilket kan upplevas på samma vis men inte är detsamma. Den här kniven är kort och stabil och lider inte av det. 

Kniven är ett exempel på en "Squared End Stockman" 

Finishen är genomgående mycket god på den här kniven

Sammanfattning

I sin "Barkbone Gunstock" har RR lyckats få till en bra liten kniv med några intressanta detaljer som det ovanliga mönstret i skollorna, de kantiga bolstren och det avklippta pennbladet som sekundärblad. Den distinkta gången och halvvägsstoppen gör att kniven inger förtroende och känns välbyggd. Några små detaljer hade kunnat vara bättre. Passningen i mässingramen är inte hundraprocentig till exempel. Sen ligger i mönstrets natur att baksidan på tangen är blottad och den är vass vilket jag inte helt uppskattar. 

Annars kan sägas att kniven skär mycket bra. Rough Rider använder sig av blad som är helt konkavt formade men inte skålslipade märkligt nog. Det vill säga bladen har mycket hög skålformad radie vilket gör att de vid första anblick ser helt flatslipade ut. Bladformen, det tunna godset och godkända eggar gör att de i allmänhet skär mycket bra. Den här kniven är inget undantag. 

Överlag är det här en mycket snygg och praktisk fickkniv som jag är mycket nöjd med och därför rekommenderar. 

Specifikation:

Märke: Rough Rider

Mönster: Gunstock Stockman
Referensnummer: RR1386
Längd hopfälld: 89 mm, 3 1/2"
Bladstål: 440A
Huvudblad:  67 mm, 2 5/8", Clippoint
Sekundärblad:  44 mm, 1 3/4", Spey
Sekundärblad;  50 mm, 2", Sheepfoot/Coping Sheepfoot
Etsning blad: ingen/440 razor sharp steel
Text tang: RR hästsko/RR1386 china
Skollor: Bark bone, ben
Bolster: nickelsilver
Ram: mässing
Nitar: mässing
Sköld: RR 'bomb'

Tillverkningsland: Kina


/ J - känner sig traditionell