Traditionella fällknivar - Buck Creek Doctor's Knife

"Doctor's Knife" eller "Physician's Knife" är ett mönster med intressant bakgrund i 1800-talets amerika och den utrustning en landsbygdsläkare på den tiden var tvungen att medföra när de åkte på husbesök. I arsenalen ingick bland annat en kniv. Knivarna förekommer i olika storlekar men det är alltid en slank kniv med ett eller två blad. De ursprungliga tvåbladarna hade ofta en spatula som andra blad istället för ett pennblad. Det stora knivbladet var tänkt främst tänkt att dela tabletter med även om det hände att de till nöds användes vid enklare operationer som en back-up till en skalpell. Baksidan på kniven är helt platt för att kunna användas att mortla tabletter till pulver med. Av det skälet går knivmönstret även under namnet "Pill Buster".

Buck Creek Doctor's Knife

Den här kniven är en klassisk enbladare från tyska "Buck Creek" och mäter nio och en halv centimeter hopfälld med ett blad på strax över sju centimeter.

Bladet är en  spearpoint i ej angivet stål

Knivtypen är slank och tämligen elegant

Fit & Finish

- Bolster, Formen på bolstren är karaktäristiska för mönstret. Knivtypen har så kallade "Squared Ends" vilket innebär närmast kantiga ändar även om de som här brukar ha fasad framkant och aningen rundade hörn för ökad bärkomfort. Särskilt påtaglig är formen på det bakre bolstret som är helt platt eftersom det är gjort för att kunna pulverisera tabletter med. 

- Skollorna är i det här fallet av grönfärgat ben och mönstrade, "jigged" eller i det här fallet "picked", båda termerna används om tekniken. Det handlade från början om att få enklare ben, vanligtvis taget från skenbenet från en ko, att se ut som horn - på engelska stag/antler. 

- Ramen på den här kniven är en enkel och välgjord historia i mässing och därmed inte så mycket att orda om. 

- Passning, Ryggsidan är helt slät utan nivåskillnader i övergången mellan skollor, ram och fjäder och uppvisar toppkvalitet. Insidan på mässingsramen är slipad och tangen lätt rundad för att inte bli vass i fickan. Även skiftet mellan bolster och skollor får väl godkänt. De flesta av nitskallarna är rundade och känns inte vid beröring men två av dem sticker ut för mycket vilket drar ned helhetsintrycket på handtaget en aning.

- Slipningen var när kniven anlände i stort sett obefintlig. Eggen var riktigt slö och slipfasen mot spetsen ojämn med stor slagsida åt höger. Efter omslipning fick jag kniven vass men den mycket specialiserade formen på bladet gör att den trots det inte är lämpad för alla skäruppgifter. Stålet är inte närmare angivet mer än "stainless" vilket antyder att det är hämtat från 440- eller till och med 420-serien dessvärre. Med tanke på det tyska ursprunget kan det möjligen röra sig om enklare 1.4116 eller liknande.

Walk & Talk

- Pull, Bladet är tämligen lätt att fälla ut, runt en trea. 

- Walk and Talk, Bladet löpte inledningsvis inte helt lätt utan kändes "grusigt" och särskilt tydligt var det halvvägs genom rörelsen. En rejäl smörjning avhjälpte det mesta av problemet och bladet löper nu lätt men det finns tendenser till att det återkommer. Sen kan väl tilläggas att traditionella knivar inte har moderna påfund som lager och glidbussningar och därför känns på ett annat vis. Kniven har ett halvvägsstopp men det är inte särskilt distinkt och kunde enligt mig vara tydligare. 

Stay & Play

- Stay, Snäppet är adekvat givet storleken på kniven och bladet men först efter att jag oljade kniven. Innan dess kändes den aning seg.

- Spel, I utfällt läge har kniven en tendens till glapp i bladet. Det är inte mycket men det känns om det provoceras fram. Delvis kan det nog förklaras av den långa slanka profilen hos kniven vilket ger en mycket liten anläggningsyta mellan blad och ram. Vid normal användning känns det inte.

Ett tunt blad som inte lämpar sig för alla arbetsuppgifter då profilen är tämligen trekantig

Byggkvalitén är god som synes här. Bakändan är platt för att kunna tjäna som mortelstöt vid behov

Handgjord i Tyskland enligt stämplarna

Sammanfattning

Det här är en rolig kniv att ha i samlingen främst med tanke på den historiska bakgrunden. Ur praktisk synvinkel är den inte speciellt användbar förutom som brevkniv och torde därför vara utmärkt i kontorsmiljö. Särskilt som kniven inte ser särskilt aggressiv ut och en eventuell spatula troligen är utmärkt att röra om i kaffe med om man nyttjar mjölk och socker. Bladformen gör att även om den är aldrig så vass så skär den inte särskilt bra. På grund av bladets form blir det en tämligen låg slipfas och därmed rätt mycket stål bakom eggen.

Det här var min första kniv från Buck Creek och intrycken är blandade. Kvalitén är inte dålig även om vissa små detaljer missats. På bladet och den information som finns tillgänglig står det att de är gjorda i Tyskland. Men det finns anledning att inte godta den informationen utan viss skepsis. Det finns det som tyder på att knivarna möjligen är monterade där men att komponenterna kommer från Kina. Inte minst det faktum att Buck Creek som märke numera ägs av Frost Cutlery. Men det hävdas att knivarna trots allt fortfarande tillverkas av Friedrich Obertz i Solingen vilket var fallet innan Frosts övertagande av varumärket.

Specifikation:

Märke: Buck Creek

Mönster: Doctor's Knife
Referensnummer: BC876GPB
Längd hopfälld: 95 mm, 3 3/4"
Bladstål: rostfritt, ej angivet
Huvudblad: 73 mm 2 7/8". Spearpoint
Sekundärblad:  inget
Etsning blad: ingen
Text tang: Buck Creek hornlogo/German stainless Hand made
Skollor: Green Picked Bone
Bolster: nickelsilver
Ram: mässing
Nitar: nickelsilver
Sköld: Buck Creek

Tillverkningsland: Tyskland


/ J - på husbesök

Klassiska knivmönster

- En introduktion

Knivar har som bekant funnits sen hedenhös och under vägs gång kom man på att det ibland var praktiskt att fälla ihop dem. Därefter har en lång rad varianter av fällknivar utvecklats för att passa särskilda uppgifter och inte minst olika tycke och smak. 

Alla länder har sina egna mönster och variationer och inte sällan finns det lokala varianter av dem. Om detta ämne har det skrivits mängder med artiklar och böcker och jag har därför inte för avsikt att fördjupa mig i det här. Men jag ämnar presentera några få traditionella fällknivar som råkar befinna sig i min ägo. 

Av hävd finns det starka center för knivtillverkning som Eskilstuna i Sverige, Solingen i Tyskland, Maniago i Italien, Toledo i Spanien, Sheffield i England och så vidare. Men även utanför dessa orter har det funnits och finns i vissa fall knivtillverkning. 

Allra längst har den utvecklingen nog drivits i Frankrike där nästan varje region och ibland stad har sitt eget mönster*.

En meter knivar, några klassiska mönster på parad

Här visas några exempel på amerikanska traditionella knivmönster. De flesta är förstås av europeiskt ursprung vilket inte minst blir påtagligt eftersom den ursprungliga klassiska fällkniven Jack Knife är döpt efter den franske knivmakaren Jaque de Liege. Han sägs vara den första som använt sig av en konstruktion med fjäder i ryggen på handtaget.

Jack Knife

Den klassiska fällkniven med stort F. Namnet avser oftast varianter med ett eller två blad som öppnas på samma sida. Ibland används termen även om något större knivar med blad i båda ändar och med en storlek över 3,5 tum. Sen används begreppet förvirrande nog även som samlingsnamn för fällknivar som inte har någon beteckning alls och benämns då inte sällan Regular Jacks. 

En variant av en Jack Knife är Coke Bottle. Namnet är inte särskilt svårt att härleda då det kommer från formen på skaftet. Det är för övrigt ett vanligt förfarande när det gäller klassiska knivar - mönstren är ofta döpta efter utseende. Den här versionen är en large Coke Bottle som ibland även kallas Hunter för att förvilla ytterligare.

Large Coke Bottle med skollor i vitt ben

Barlow  

Klassiskt mönster med engelskt ursprung**. Utmärkande för den här knivtypen är ett förstärkt och förlängt bolster för ökad styrka kring bladfästet. Det andra bolstret försvann efterhand för att minska produktionskostnaden. Kniven har ofta ett eller två blad och kan förses med lås även om det är ovanligare och ett modernt tillägg. Handtaget är droppformat. 

Klassisk Barlowform, här med två blad där huvudbladet är en Clippoint och det mindre bladet ett pennblad. 

Storleken kan variera avsevärt exemplifierat med en "Granddady" Barlow som mäter 5" hopfälld

Stockman 

Knivmönstret har med tiden blivit en amerikansk fällknivsikon. Den är i grunden en förfinad och mindre klumpig version av den ursprungliga Cattleknife och började dyka upp runt 1890. De har alltid minst två fjädrar i ryggen och har traditionellt tre blad  där huvudbladet är en Clippoint som vanligen kompletteras med ett Sheepfoot-blad och ett Spey-blad för att kunna hantera allehanda arbetsuppgifter däribland att kastrera ungdjur. Men det finns förstås variationer både vad beträffar antalet blad och hur de är utformade. Ofta är handtaget svängt men det är inte nödvändigt.

Mönstret finns i olika storlekar. Här en medium Bark Bone Gunstock

Och en Stockman från Case med modern touch - skollor i G10

Och en mini med pärlemor i handtaget

Whittler 

En Whittler är i princip samma typ av kniv som en Stockman. Ursprungligen utrustad med ett mindre blad för småjobb i trä och namnet utlästes från början Carpenters Whittler. Det som utmärker knivmönstret är att det har en delad fjäder för de mindre bladen och att det större nyttjar båda. Därför är även tangen på huvudbladet grövre för att matcha de två mindre bladens tjocklek. Huvudbladet är en Clippoint och de två andra vanligen en mindre Clippoint och ett pennblad.

Men eftersom det är en dyrare att tillverka delade fjädrar är de flesta modernare Whittlers varianter på Stockmankonfigurationer där endast bladbestyckningen skiljer dem åt. Som exempel kan den här Western Boulder "6504" från 60-talet tjäna.

Gammal trebladig Whittler av märke Western som dock inte har den annars typiska delade fjädern

Mer traditionell Whittler med kraftigt huvudblad och två blad på delad bakfjäder

Sunfish, Elephant Toenail

Kärt barn har många namn. Ibland kallas även mönstret för English Ropeknife. Idén med det breda bladet var att man kunde knacka det igenom tjockt hamprep med lämpligt tillhygge. Kniven är i grunden en Double End Jack där huvudbladet är en Spearpoint och sekundärbladet ett pennblad. De finns i tre handtagsvarianter: Standard, Swell-center och Teardrop/Sleeveboard. Här exempel på både Standard och Teardrop.

Mönstret benämns ibland även English Ropeknives

RR Large Sunfish med standardgrepp och skollor i "Jigged Bone"

RR Large Elephant Toenail med syntetskollor

Canoe

Det enkelt att se varifrån mönstret fått sitt namn. Kniven har ett 'kanotformat' handtag med blad i båda ändar och av det skälet är det egentligen en symmetrisk Double End Jack. Handtagsformen möjliggör ett kraftigare blad i en slankare förpackning vilket närmast gör dem till en Pen Knife på stereoider. Knivtypen har två eller tre blad. Huvudbladet är oftast en Droppoint och sekundärbladet ett pennblad.

Kanoter

Ytterligare Canoe ur RRs Arrowheadserie

Trapper

Tvåbladig knivmodell där de två bladen sitter i samma ända. Bladen är en Clippoint med uttalad spets och ett Spey-blad med trubbigare spets för bland annat flåarbeten. Båda bladen har full längd.

Trapper är ett av mina favoritmönster

"Fatboy" är en grövre dimensionerad  Trapper från Rough Rider. Dessvärre är huvudbladet en riktig nagelbrytare 

En variant där sekundärbladet är ett rakknivsblad

"Trapperlock" - moderniserad Trapper där ett av bladen försetts med lås

Muskrat eller Double End Trapper

Muskrat är precis som namnet antyder från början formgiven av dem som gillar att jaga och flå små håriga djur. I det här fallet bisamråttor. Kniven har nästan alltid två blad med samma form och de är monterade i varsin ände av handtaget.

En 'blingversion' av RR Large Muskrat från Stoneworx. Äkta pärlemor och abalone och syntetisk sten i skollorna

Copperlock 

Copperlock är ett modernt knivmönster med gamla anor. Kniven har drag av flera äldre modeller och är försedd med lås. Den kan sägas vara en fusion av mönster som Trapper, Copperhead och Hunter och introducerades av Case så sent som 1997. Den görs i två storlekar, en mindre och en större. 

Här en Mini Copperlock med handtag i "Blue Jigged Bone"

Peanut

En som namnet antyder mycket liten kniv utrustad med ett eller två blad och svängt handtag med rundade bolster. Huvudbladet är nästan alltid en Clip point.

Peanut i klassisk tvåbladig konfiguration

Doctor's Knife eller Physicians's Knife

Lång slank kniv med ett eller två knivblad. Ursprungligen ofta med en spatula istället för det andra bladet och spatulan användses för att räkna piller med samt som omrörare i tinkturer. Knivens bakre del är platt och utformat så att det går att mortla tabletter med.

En mindre enbladig modell av doktorskniv från tyska Buck Creek

Pen Knife

Frekvent använt namn på små knivar som vanligen har två blad, ett i varje ände. Det behövs inget snille för att lista ut det ursprungliga användningsområdet - gåspennvässare.

Enkel Pen Knife av okänt fabrikat med plastskollor

Pruner's Knife

Pruner's Knife är ett exempel på en kniv utrustad med Hawkbill-blad. Knivbladets karaktäristiska form kommer sig av att den från början var avsedd för att trimma fruktträd och buskar med. Idag används bladformen ofta till knivar som anpassats till att skära takpapp, mattor etc. 

Modellen "Halfhawk" från RR i deras "Coalminer Series". Som namnet antyder är bladformen inte helt en Hawkbill

Copperhead

En Jack Knife med två blad där det största är en Clippoint och det andra ett pennblad. Karaktäristiskt för knivmönstret är att handtaget har två bolster och att de är formade för att dölja den vassa kanten på tangen.

En Coppperhead från tyska Böker

Toothpick/Texas Toothpick 

Liten slank enbladare med karaktäristisk form.

Ytterligare en kniv från RRs Stoneworx-serie i form av en Small Toothpick

Congress

Fyrbladig kniv med två blad i varje ände. Ofta konkavt formad rygg på handtaget.

Congress från Buck Creek

Knivtypen har oftast två blad i varje ände

Sen finns det förstås betydligt fler kända mönster som jag inte är innehavare av som till exempel:

Sodbuster
Amerikanskt namn för gammalt europeiskt mönster, möjligen av tysk härkomst. Enkel enbladig kniv utan bolster.

Riggers Knife/Marlin Knife

Kniv med Wharncliffe-blad och försedd med märlspik. Att användas för att bland annat lösa upp trilskande knopar och schackel.

Och det finns fler som jag inte kommer på i skrivande stund. Men någonting säger mig att jag kommer att få anledning att återkomma i ämnet.

/ J - den som lägger på hög samlar

* Vill man surfa på och kanske investera i en fransk kniv kan det göras t ex här. En kunnig herre på området knivar i allmänhet och fanska diton i synnerhet är Stefan Schmallhaus och hans Youtubekanal hittar du här! 

** Troligen döpt efter Obediah Barlow som började producera den här knivtypen runt 1670-talet. Den blev så småningom mycket populär i USA och är omnämnd i litteratur och skrift bland annat i Mark Twains Tom Sawyer.