- kniven från norr
Mer nordiskt än så här blir det inte. Karesuandokniven brukar ibland hävda att de troligen är världens mest nordliga knivtillverkare. Och långt norrut hittas de då den lilla byn Karesuando ligger norr om polcirkeln. Men den nordligaste tillverkaren är de faktiskt inte då norska Knivsmed Strömeng AS hittas i Karasjok vilket är beläget ytterligare ett tjugotal mil i rakt nordlig riktning från Karesuando sett. Men även de gör bra knivar i samma anda och tradition kan väl tilläggas.
Med tanke på det är kanske typen av knivar som kommer från Karesuando inte heller förvånande. Det är bruksknivar för jakt, fiske och friluftsliv med rötter i svensk och samisk tradition. Men de har på senare tid breddat sitt modellprogram till att vara mycket omfattande och inkludera de flesta typer av eggverktyg inklusive fällknivar och yxor.
 |
| Karesuandokniven Galten |
En sak är extra glädjande med
Karesuandokniven och det är att de tillverkar sina knivar i Sverige. Det finns som bekant inte många som gör det vid sidan av enskilda knivsmeder och knivmakare. I mångt och mycket sker deras tillverkning dessutom för hand.
Den här modellen kallas för Galten och det är särskilt roligt för mig att testa den här kniven just nu då jag skaffade min första kniv från Karesuandokniven, "Järven", för exakt trettio år sedan.
Galten presenteras på Karesuandoknivens hemsida som en jaktkniv. Men eftersom den är en typisk nordisk allroundbetonad friluftskniv så ligger den även till grund för Karesuandoknivens överlevnadsknivspaket. Den förses då med tändstål och vassare rygg för att kunna användas ihop med det.
 |
Galten är en kniv som lämpar sig utmärkt för allehanda friluftsliv
|
Twitterversion: Karesuandokniven Galten, svensk knivdesign när den är som bäst!
Blad
Galten är en mediumstor fastbladad kniv med för sorten rätt typiska proportioner på knivbladet. Det innebär en längd på runt en decimeter, närmare bestämt 95 mm, en höjd på 23 mm och bladets tjocklek är 3,2 mm.
Finishen är polerad vilket medför vissa fördelar som att korrosion har svårare att få fäste. Den enda nackdelen är väl egentligen att den är svårfotograferad för oss som skall skriva något om den. I övrigt gillar jag utförandet. På bladet återfinns företagsnamn och logga men inget mer. Ryggen är mjukt rundad vilket gör att man inte kan använda tändstål mot den i originalutförande. Men i gengäld är den väsentligt mer täljvänlig utan skarpa kanter eftersom det går att placera tummen på bladryggen nära spetsen och trycka till utan att det gör ont.
 |
Ett blad med klassiska proportioner
|
Stålet man använder sig av är Sandvik 12C27. Måhända inte det mest exklusiva på marknaden men i gengäld ett av de stål som använts mest både av Morakniv och många andra stora europeiska tillverkare, inte minst franska sådana under många år. Det innebär att man vid det här laget vet hur man skall härda och värmebehandla det här stålet för att få ut det mesta av det. Av vad jag kan bedöma behärskar även Karesuandokniven tekniken då Galten håller skärpan väl för att vara gjord av ett relativt mjukt stål.
Slipningen är en traditionell "Scandi grind" som det numera kallas vilket innebär en v-formad slipfas utan sekundäregg. Ibland även kallat "0-egg". Vinkeln på slipningen ligger på 20 grader.
Och på tal om skärpa så var Galten riktigt välslipad när den anlände. Dessutom svarar stålet väl på att striglas vilket gör det lätt att hålla skärpan på bladet. Själv använder jag mig främst av riktstål eller ett gammalt läderbälte och Autosol för att underhålla mina knivar.
 |
Stålet är Sandvik 12C27 och slipningen "skandinavisk"
|
Jag har förvisso inte tagit ur någon älg med kniven trots epitetet jaktkniv men väl ägnat mig åt allehanda hushållsbestyr både hemma och i skogen, tagit hand om återvinning och trädgårdsavfall och inte minst täljt en hel del. Sådant som den här typen av knivar ofta används till.
Sysslor i och kring hemmet inkluderar att skära i material som tunnare papp, flyttkartong, förpackningsplast, snöre, rep, buntband, tejp, tyg och i det här fallet även golvmatta i plast. Sen testar jag alltid mina knivar även på hårdplast (dunkar eller PET-flaskor), packband i plast samt gummislang. Det senare för att ge geometrin och eggen något att bita i både bokstavligt och bildligt. Det är ett extremt material att skära.
Att Galten är bra att skära kött och stycka fågel med kommer kanske inte som någon överraskning. Men att den klarar tomater, lök och morötter riktigt dugligt också är mer en välkommen bonus. Särskilt när det är sådant som dyker upp vid utomhusmatlagning. Den kan förstås inte konkurrera med för uppgifterna dedikerade köksknivar men gör verkligen inte bort sig. Galten är trots allt en kniv med scandi grind.
Ett specialfall av av camping och friluftsliv eller vad som ofta går under samlingsnamnet "bushcraft" nuförtiden är eldförberedelser. Till det är Galten tämligen bra men förstås inte helt perfekt. Den rundade ryggen gör att man får använda något annat till tändstålet, själv nyttjar jag ofta baksidan av sågen på en kompletterande Victorinox. Eller så får man ta en fil/slip och skärpa till en sektion av ryggen om så önskas. Av samma skäl kan man inte använda ryggen som skrapa. Men att splinta ved och hyvla spån är kniven ruskigt bra till. Bladgeometrin biter oerhört bra i trä och eggen är lätt att kontrollera. Inte minst på grund av det välgjorda handtaget. Spetsen är stark nog för att man inte skall behöva oroa sig för den när den behöver avlägsnas ur ett trästycke eller om man skall bända loss en bit trä.
 |
Eggen biter utmärkt i det mesta och är riktigt bra för träbearbetning
|
Detsamma gäller kniven som helhet. Jag har endast ägnat mig åt mycket lätt "batoning" det vill säga att spräcka ved genom att hamra på bladet med hjälp av en annan träbit. Kniven är för fin för det i mitt tycke men hållbarheten behöver man inte frukta för. Det trots att den inte har det som så många ofta kräver nuförtiden, en fulltångekonstruktion. Istället har Galten en "lång tånge" vilket innebär att den mäter nästan hela handtagets längd. Det ger styrka så det räcker till och blir över för all normal knivanvändning.
Handtag
Ett bra blad tarvar förstås ett bra handtag för att kunna nyttjas till fullo. Det får man verkligen här. Åtminstone för mina händer kanske skall tilläggas. Handtaget är gjort av mörklaserad masurbjörk. Det ger ett handtag som både är bekvämt, hållbart och inte minst snyggt! Sen för trähandtag det goda med sig att de snabbt blir varma i kallt klimat när man använder kniven i kylig väderlek. Något som ständigt är en närvarande faktor på våra breddgrader. Är det inte minusgrader så är det regn och fukt som dominerar.
 |
Handtaget av björk kröker sig svagt vilket följer handen väl
|
Mot bladet återfinns ett fingerskydd i 2,5 mm tjock mässing. Ett enkelt tillskott som kanske inte är helt traditionellt. Men det fyller sin funktion och dess blygsamma format gör att det inte är i vägen när man brukar kniven.
 |
| Sett ovanifrån avslöjas att handtaget sväller på mitten |
Galten har ett mycket "kurvigt" handtag vilket tar extra tid i produktionsledet misstänker jag. Det sväller på mitten både sett uppifrån och i längsled. Därtill är det högre på mitten för att fylla handen bättre samt vidgar sig in en klassisk "anknäbb" mot bakänden till för att hindra att kniven glider ur handen. Även bakänden på handtaget är tredimensionellt format.
 |
| Ett mycket välformat handtag som tillåter alla tänkbara grepp och ger ett gott flöde mellan dem |
För just mig formligen smälter den här kniven ihop med handen. Den är riktigt bekväm att båda hålla i en kort stund och arbeta med längre perioder. Kort sagt, ett riktigt bra handtag med god ergonomi.
Fodral
Galten har fått en kostym av två millimeter tjockt nötläder. Den bruna nyansen matchar handtaget och är därtill välsytt. På framsidan har man pressat in Karesuandoknivens logga. I överkant hittas en förstärkning som hjälper till att hålla kniven på plats. I det här fallet sker med hjälp av friktion, fodralet saknar spänne eller liknande fästandordning. Galten har inget "snäpp" som vissa sameknivar men sitter ändå säkert på plats. Det är inga problem att vända upp och ned på fodralet och skaka lätt utan att kniven faller ur. Jag har aldrig känt att det skulle föreligga någon risk att tappa kniven när man rör sig i skog och mark.
 |
| Ett enkelt men välsytt fodral |
Invändigt hittas ett plastskydd som skyddar bladet och gör att fodralet bättre håller formen. Både plast och läder har ett dräningshål i botten som låter vatten rinna ut.
 |
| Upphängningen sköts av en läderögla fäst med två nitar |
Läderöglan som fungerar som bälteshängare sväljer bälten med upp till 45 mm bredd. Själva öglan är 30 mm bred och är fastsatt med två nitar.
En detalj jag uppskattar är att kniven inte sitter för högt på bältet. En del modernare fodral med fästen av Tek lock -typ har en tendens att sitta så att handtaget träffar bäraren i sidan med jämna mellanrum. I sådana fall blir det särkilt påtagligt då jag har lite extra sida att träffa. Med en löst hängande kniv är det också lättare att sätta sig ned då den kan slinka undan.
Slutsats
Jag hade en tämligen god uppfattning om vilken typ av kniv det här var redan från början då jag faktiskt äger några modeller från Karesuandokniven sedan tidigare*. Men trots det blev jag positivt överraskad. Bladet var precis så bra som jag hoppats på, sunda proportioner, vasst och med bra bett i det mesta men framförallt trä. Därtill är det lättunderhållet.
Handtaget däremot överträffade mina förväntningar. Mycket för att det förutom att vara snyggt passade min hand mycket bra. Det är alltid lite av ett vågspel att forma handtag då det skall passa många typer av händer. Av det skälet är det alltid bra om man kan känna och klämma på en kniv innan köp. Men som ni vet är det ofta inte möjligt.
 |
| Handgjord i Norrland. Det inte bara låter rustikt och välgjort, det är det också! |
Och trots att risken att halka inte är så stor med det här handtaget kompletteras det med ett fingerskydd. Det är gjort i mässing vilket inte bara är smakfullt och praktiskt utan för även med sig fördelen att det skyddar mot onda andar om man får tro Samisk tradition.
Det fjärde materialet i det här paketet är läder och det återfinns i fodralet. Det är enkelt men väl fungerande och snyggt. Läder har också den trevliga egenskapen att det ser bättre ut med tiden när det utvecklat lite patina. Det femte materialet är tacknämligt gömt inne i slidan och det är plast. Men det fyller sin funktion och gör att fodralet håller bättre.
Tillverkningskvalitén är riktigt god på den här kniven och det är även passformen genomgående. Den enda invändningen jag har är att det är något litet avstånd mellan blad och fingerskyddet på en sida. Det ser ut som en glipa men är inte det tack och lov och det är inget som påverkar funktionen alls utan är en rent visuell detalj. Jag har fått förklarat för mig att det kan uppstå vid stansning av blad under vissa omständigheter.
 |
Karesuandokniven Galten, din följeslagare i skog och mark
|
Sammantaget får man i Karesuandokniven Galten en riktigt bra kniv i klassisk skandinavisk stil för blandat friluftsliv vare sig det handlar om jakt, fiske, camping, svampturer cykelsemester, vandring eller paddling. Sen kanske ni har noterat att jag vid flera tillfällen återkommer till "ser bra ut". Förutom att vara praktisk är Galten nämligen en kniv som lockar ögat. Det är något som faktiskt spelar roll i mitt tycke.
Därmed rekommenderar jag den här kniven varmt både för den som vill ha en brukskniv med lyxig känsla eller en kniv att pryda samlingen med. Eller varför inte som 40-årspresent till den inbitne jägaren? För den gåvan får man i så fall betala från 1400 SEK och uppåt.**
Specifikation:- Totallängd: 210 mm
- Bladlängd: 95 mm
- Godstjocklek: 3,2 mm
- Stål: Sandvik 12C27, HRC 58
- Vikt: 94 g enbart kniv, 161 g med fodral (vägd av mig)
- Handtag: Björkmasur, betsad + mässing
- Fodral: Läder
Producerad av
Karesuandokniven, tillverkad i Sverige
/ J - med smak för det norrländska
* Närmare bestämt Järven, Haren och Uraka.
** Enligt Prisjakt i skrivande stund i slutet av november 2020
