Ny kniv - Al Mar Rescue Assist

Utan tvekan är det här ett föremål som är helt unikt i min annars tämligen omfattande knivhög. Men dagens nyhet kompletterar samlingen på ett utmärkt vis. Vad som saknades var ett riktigt räddningsverktyg. Här kommer Al Mar Rescue Assist in i bilden. 

Visst har jag knivar som (tyvärr) är försedda med en glaskross i handtagsslutet och jag har även testat någon penna med den funktionen. Det var då jag upptäckte att karbidspetsar inte får repor men resten av föremålet, pennan i det här fallet, får det. Men det är en annan histora.

Men nu handlar det om ett renodlat verktyg med knivblad ämnat att ha i diverse nödsituationer. Att ta sig ur en kraschad bil är förstås ett scenario som faller mig in men även saker som att kvickt behöva kapa en tamp, fisknät eller rep till sjöss eller på land, att skära upp en byxa om någon skadat sig och så vidare.

Al Mar Rescue Assist

Rescue Assist är ett verktyg som centrerats kring ett knivblad ämnat för just dylika uppgifter. Det innebär ett blad med delvis sågtandad egg som är svängt för att bita bättre i exempelvis rep. Utöver det så saknar det spets så man inte av misstag sticker någon om kläder skall avlägsnas. Ofta används speciella saxar till sådant om man arbetar i räddningstjänst men det här kan vara ett alternativ i en nödsituation. 

Bladet är gjort av D2 men svärtat för att öka rostskyddet. Det fälls ut antingen med en flipperfena, med tumknoppar eller två händer. Därtill är det försett med fjäderassistans för att säkra att bladet öppnas när det skall. Det låser med ett cross bar lock som i Al Mar utförande kallas Max Lock. 

Utöver knivbladet hittas även en utfällbar bälteskapare som förvisso inte låser men ändå känns gedigen. Sedan hittas det som jag nämnde i inledningen, en glaskrossare i handtagsänden. Därtill  finns en nyckel för syrgastankar. Det är det fyrkantiga hålet i handtaget. 

Allt avslutas med en signalorange färg för att inte tappas bort samt ett format handtag med tämligen grov G10 i sidorna för att maximera greppet. När dylika verktyg behövs vill man inte slinta!

Rescue Assist bjuder på ett delvis sågtandat blad, en glaskrossare, nyckel för syrgastankar samt en bältesskärare

Sammantaget ett spännande verktyg som jag dock inte helt kommer att recensera som en vanlig fällkniv. Detaljer jag genast kommer att tänka på är att hur länge eggen håller skärpan inte är av största vikt. Bara den gör sitt jobb när den skall. Å andra sidan finns det andra aspekter som är viktigare som att bladet verkligen går att få ut under stress och att det låser stabilt. 

Svaret på de frågorna och mer därtill kommer i en framtida recension!

Al Mar

/ J - better safe than sorry

#knivesandbikes #knivigtvarre

Snabbrecension Gerber Armbar Drive Orange

-  när en god idé förstörs av dåligt utförande

Efter katastrofen härförleden med Gerbers fällkniv Paraframe hade jag tämligen lågt ställda förväntningar gällande andra produkter från dem måste medges. Därför var det med viss bävan jag packade upp det här multiverktyget kallat Gerber Armbar Drive. Men i mitt stilla sinne tänkte jag att det inte kunde bli värre i alla fall. Dessutom såg det inte allt för illa ut på bilder. Tvärtom verkade det lovande. 

Gerber Armbar Drive Orange

Armbar är gjord i stål med en tunn aluminiumsida som färgklick

Själva grundtanken med det här verktyget verkade sund. Något förenklat kan det väl sägas att det finns två typer av multiverktyg på marknaden. De som baseras kring en tång/avbitare med kompletterande verktyg och de som byggs kring ett knivblad och förses med några tillbehör utöver det. Armbar Drive tillhör den senare kategorin och därmed hamnar den i samma fack som t ex de kända korsförsedda knivarna från det lilla alplandet. 

Här handlar om ett verktyg i fickknivsstorlek som har ett till synes rejält blad som främsta merit tillsammans med en styck kraftig bits-hållare. Till det får man några extra verktyg och en färgglad aluminiumplåt vilket ger verktyget dess tilläggsnamn "Orange". I teorin ser det således bra ut. 

Handtag

Exakta mått får man ta reda på själv då Gerber inte är någon stor anhängare av att tala om sådana saker på sin hemsida. Eller ja, tre nämns men inte mer. Men Armbar är 17 mm bred, 16 mm hög, 89 mm lång och väger in på 89 g. Inte så pjåkiga mått, gott så! I gengäld finns inget clip eller fodral så den måste bäras löst i en ficka så det är tur att verktyget inte är tyngre. 

Komforten i hand är bra så länge du inte försöker hålla hårt i handtaget eller skruva något utan att ha tummen som mothåll som på bilden. Det är tvunget, annars viker sig bitshållaren

En annan sak de inte gärna talar om är vilket stål saker och ting är gjorda av varpå cynikern i mig förutsätter att det är billigast tänkbara. Det gäller såväl knivblad som handtag. Handtaget har fått sida eller skolla i aluminium som anodiserats orange. Den har fått ett mönster vilket på kartongen omnämns som "textured grip". Om det kan jag säga att det är nonsens. Det gör vare sig till eller från vad gäller grepp. Det ger en visuell effekt och inget annat. Det bådar inte gott att Gerber tycker det är värt att nämna på förpackningen. 

Den enkla formen ger annars en duglig ergonomi för att vara ett multitool men det finns framförallt en detalj som saboterar det hela och det är den vassa utfällbara kapsylöppnaren/bräckjärnet/hammaren. Dess kanter skär obönhörligen in i handen om man greppar handtaget hårt för att skära något med kniven. Likaså om verktyget vänds för att hindra att bitshållaren fälls in när något skall skruvas. Håller man löst i handtaget vid skärande slipper man obehaget och Armbar känns riktigt bra i hand. 

Knivblad

Knivbladet som får utgöra delat huvudverktyg på Gerber Armbar är en modifierad wharncliffe. Det som ändrats är att eggen svänger svagt upp mot spetsen istället för att vara helt rak. Inte heller här uppger Gerber några som helst uppgifter utöver längd. Bladet är dock 7 cm långt, 1,5 cm högt och har en godstjocklek på 2,5mm. 

Bladet är inte lätt att fälla ut men väl på plats fungerar liner lock-konstruktionen väl

Bladet är sedan sabelslipat med en så låg slipfas som 10 mm. Dessutom är bladet hela 1mm tjockt bakom eggen! Det innebär att eggen som även den mäter cirka en millimeter på höjden är extremt tvär. Det finns spräckyxor med bättre geometri när det kommer till skäregenskaper. Dessutom är den ojämnt slipad. Eggen är inte jämn i höjd och den är inte symmetrisk på båda sidor.

I sedvanlig Gerberanda vill man dessutom inte uppge vilket stål som används så det går att lista ut med ändalykten att det även här är enklast möjliga. Med tanke på egenskaperna troligen diskbänksstål som 3Cr13MoV eller liknande.  

En wharncliffe-blad i mysteriestål med eggvinkel som en yxa och skärpeuthållighet som dubbelvikt aluminiumfolie

Att knivbladet kan enhandsöppnas utan att något annat behöver fällas ut är förstås ett stort plus. Förutom då att det knappt går att få ut bladet. Kombinationen av ett tämligen smalt handtag, litet bladhål och extremt seg pivotskruv gör att det kräver ansträngning varje gång. Rörelsen är vare sig snabb, smidig eller naturlig.

I öppet läge hålls bladet på plats av en enkel liner lock som dock sköter sin uppgift med den äran. Inget glapp eller spel är kännbart i bladet. 

Till en början skar faktiskt det här bladet både kartong och plastmatta dugligt trots förutsättningarna. Men säg den glädje eller egg gjord av mjukost som varar länge. Med andra ord tappar den skärpan inom några få minuter. Det kan tilläggas att ett par minuters skärande i trä gav upphov till platta skinande delar av eggen där den vikt sig. 

Verktyg och funktioner

Som nämndes i inledningen delas "ansvaret" på att vara huvudattraktion på det här verktyget mellan knivbladet och bitshållaren. Utöver det återfinns en sax, en pryl, kapsylöppnare, hammare och bräckjärn. Det två sistnämnda kan diskuteras beroende på hur saker och ting definieras. 

Armbar räknas ha åtta funktioner fördelat på 5 verktyg

Den mest framträdande detaljen som dessutom givit namn åt det här multiverkttyget är förstås bitshållaren (drive). På asken skryter man dessutom med att den har två och en halv tums räckvidd vilket förstås låter bra. I änden hittas en dubbelsidig bits med en stjärnmejsel/Phillips och en spårmejsel. Den hålls dessutom på plats av en liten magnet vilket är en finurlig detalj som jag uppskattar.  

Det är synd bara att den här bitshållaren inte är bra alls. Den saknar nämligen varje tillstymmelse till låsning eller ens mothåll. Det finns inget lås, inget fjäderstopp som på en slip joint, inget alls. Och till skillnad från det mycket tröga knivbladet är bitshållaren mycket lätt att fälla ut. Det gör att den ofelbart viker sig om man inte försöker hålla emot med ett finger vilket till stor del tar bort fördelen med den räckvidd man ville uppnå med konstruktionen. Det går inte att pilla in både en mejsel och ett finger i ett trångt utrymme. 

I användning  är själva bitsen duglig och fäster bra i skruvhuvuden. Men själva hållaren måste man hålla emot med tummen och då är handtaget precis lagom långt för att hörnen på hammaren/bräckjärnet/kapsyl -öppnaren skall trycka rakt in i handflatan på ett otrevligt vis. 

Bitshållaren är lång och har en bra magnetlösning men så var det där med att den gärna fäller ihop sig

Verktyg nummer tre är en sax. Den är lite ovanligt konstruerad på så vis att den måste öppnas helt för att kunna fällas in i handtaget. Hade den varit vass hade den proceduren varit smått obehaglig så den lösningen rekommenderar jag att Gerber slutar med. Nu är saxen inte särskilt vass, eller åtminstone är eggarna inte det. Det är däremot den lilla vikta plåtbit som skall agera handtag. Det gör att den skär in i tummen på ett otrevligt vis om man försöker klippa det minsta lilla utöver skrivarpapper. Faktum är att den känns mot fingret om man klipper i luften. 

Saxen är närmast smärtsam att försöka använda om det klipps i något grövre än sytråd och skrivarpapper. Den lilla metallplattan i  änden, 5mm lång, är "handtaget" som dessvärre har skarpa hörn

En pryl ingår i paketet och den är dugligt vass. Men då även den helt saknar spärr eller låsning har jag sannerligen ingen lust att nyttja den för att borra i något. Åtminstone inget hårt som i trä eller dylikt varpå de flesta användningsområden faller bort.   

Den där grå saken i änden räknas som "hammare", oklart till vad den skall användas

Till sist hävdar Gerber att det som återfinns i änden av handtaget skulle vara en hammare. Jag undrar till vad? Nubb sittande på ett modellflygplan byggda i balstaträ måhända? Den kraft som 89 g bidrar med är inte imponerande och tar man i själv är träffytan så liten att du riskerar att skada handen istället för att slå i något. Dessutom dubblerar den som bräckjärn enligt dem. Och ja, som kapsylöppnare. Det sistnämnda fungerar. Det här kombiverktyget är det som syns utfällt i änden på Armbar. 

Slutsats

Själva grundtanken med Gerber Armbar Drive är god. Visst låter ett styck kraftigt och dugligt knivblad parat med en något längre bitshållare än vad som vanligtvis återfinns på små multiverktyg som något gångbart? Det tyckte jag i alla fall. Sen är den dessutom liten och smidig och utseendet inte ovävet med den orange accentfärgen. 

Gerber Armbar Drive både ser OK ut och låter förnuftig på papperet...

Där upphör tyvärr det positiva. Enligt mig är det här ett typexempel på hur man förstör en bra idé med ett slarvigt utförande och billiga material. Knivbladet som är ett av de två viktigaste verktygen är gjort i mjukt skräpstål som alla enklare Gerber-produkter. Dessutom är det för tjockt med en dålig fabriksegg. Men det är inte heller värt att slipa om då geometrin är klumpig och grov. Det här bladet kommer aldrig att skära bra. Därtill är det svårt att fälla ut.  

Dessvärre är det andra huvudredskapet lika dåligt det. Själva bitshållaren med sitt magnetfäste och den långa räckvidden är en synnerligen god idé. Men så var det avsaknaden av mothåll. De flesta tillverkare av liknande verktyg har insett att en kraftig ryggfjäder är det minsta man kan använda sig av även om ett lås vore bäst i det här fallet med den långa hävstången som uppstår. Därmed gick vinsten med att göra den längre till stor del förlorad. 

På samma vis bör ett vasst verktyg som en pryl ha i alla fall något som håller det på plats när man arbetar med den. Även det missades på Armbar Drive. 

Sedan finns fler småfel som en sax som vare sig klipper bra eller är bekväm att hantera. De borde ta sig en titt på hur en viss känd schweizisk tillverkare skrider till verket när de gör saxar. Liten behöver inte betyda usel. Den så kallade "hammaren" bidrar mest till att förstöra ergonomin när det skall skruvas. Vad den skall användas till är något av ett mysterium. 

...men är ett multitool som sänks av dåliga material och missar i utförandet och för det vill Gerber ha rätt saftigt betalt 

"Uppgrade your pocket" står att läsa på kartongen som för övrigt är helt översållad med text. Det rekommenderar jag också. Köp valfri Victorinox-produkt istället är mitt råd. Det här multiverktyget är nämligen inte ens särskilt billigt. Du får punga ut mellan 300-400kr beroende på tid och inköpsstället för att få "nöjet" att använda det. 

Mitt tips är att undvika det här verktyget tills det kommer en uppgraderad "version 1.42" där alla fel åtgärdats. Det är synd då potentialen verkligen finns där.  

Specifikation: Armbar Drive Orange

Längd: 89 mm
Höjd: 16  mm
Bredd: 17  mm
Vikt: 89 g (vägd av mig)
Handtag: Stål/aluminium
Lås: Liner lock

5 verktyg, 8 funktioner:

• Knivblad
• Bitshållare med dubbelsidig bits, Phillips/spårmejsel
• Sax
• Pryl
• Kapsylöppnare
• Hammare
• Bräckjärn

/ John

Ny kniv - Victorinox Classic Alox Limited Edition 2021

För någon dag sedan presenterade jag ett nytillskott till samlingen i form av Victorinox Pioneer X och nu är det dags för nästa årskniv. Den här gången är det minstingen med det passande namnet Classic. 

Victorinox Classic Alox Limited Edition 2021

Skillnaden från andra Classic i Alox-serien är enbart färgen så för den som letar efter nyheter därvidlag letar förgäves. Kniven bjuder på det vanliga, det vill säga ett knivblad, en sax och en nagelfil/nagelpetare där den senare även dubblerar som instrumentmejsel. Inte så många verktyg måhända men det räcker till det mesta småpill i vardagen och kniven väger inte mer än 17 gram kan väl tilläggas. 

Istället är allt koncentrerat kring den lysande färgen som på den här upplagan är en orange nyans som fått det illustra namnet "Tiger Orange". En mycket slående färg som tilltalade mig inte minst som orange ingår i klubbemblemet till Lammhultcyklisterna samt mitt favoritlag i NFL Denver Broncos. Ja, och för den som gillar hockey så är det även Växjö Lakers färg även om jag personligen inte fäster mig så mycket vid det. Men det är ju där jag bor!

Håll med om att det är en slående färg!

/ J 

#knivesandbikes #knivigtvarre

Knivrecension Victorinox Ranger Grip 78

- stor, större, störst

Ranger-serien är de näst största fällknivar som Victorinox tillverkar endast slagna av Hunter Pro-modellerna och då gäller det endast längd så egentligen är det väl dött lopp mellan dem. I vilket fall som helst handlar det om mycket rejäla verktyg snarare än små fickknivar. Det är något som bör tas i beaktande när de inskaffas. 

Utmärkande för alla "schweizerknivar" och Ranger Grip 78  i synnerhet är att det är ett multifunktions-verktyg som främst är en kniv med extra tillbehör. Det markeras extra på "78an" genom enhandsöppningen och låsmekanismen. 

Victorinox Ranger Grip 78

Att välja rätt modell i den djungel som Victorinox sortiment utgör är inte alltid det enklaste. Men om du funderar lite kring vad du söker brukar det utkristallisera sig. Det var så jag gick tillväga när den gäller den här modllen. Ranger Grip-serien erbjuder nämligen fjorton (egentligen tretton) olika modeller. 

Att det blev modell 78 beror på att jag inte ville ha en modell med tång varpå tre kandidater föll bort.* Sedan ser jag gärna enhandsöppning på den här typen av kniv och då återstår åtta modeller. Av dem är två inriktade mot jägare och är därför utrustade med buköppnare. Det behöver jag inte. Jag är heller ingen av anhängare av sågtandade blad och då kan ytterligare två knivar tas ur ekvationen. Sedan föredrar jag en rejäl stjärnskruvmejsel över en korksruv och då återstod 78an helt enkelt.  

Handtag

Inledningsvis nämndes att Ranger Grip är en stor kniv och det avspeglas förstås i handtagets mått. På längden mäter det hela 13cm. Bredden är maffig den också med 22 mm och höjden mätt över högsta punkt är 25mm. 

Materialet är Victorinox vanliga plastmaterial, "Cellidor" men här förstärkt med paneler av ett hårt gummimaterial för bättre komfort och framförallt ökat fäste. 

Ett bekvämt grepp med plats för de flesta samt gummipaneler för ökat fäste

Handtagets generösa proportioner för med sig vissa egenskaper. Den första är förstås att den fyller ut handen väl och ger stor anläggningsyta mot handen vilket är en fördel när man behöver ta i. Som när man skär i trä till exempel. Den tilltagna längden gör även att det går att använda det här handtaget även vintertid med handskar på utan problem. Storleken bidrar även till att de övriga verktygen inte inverkar på på komforten på samma vis som kan vara fallet med några mindre Victorinox-modeller. 

Paradoxalt gör det även att att "evo grip"-delen, alltså de formade skollorna som den här serien lånade från Wenger när det företaget köptes upp 2005, inte är lika effektiva som på de mindre knivarna. 

Faktum är att jag nästan föredragit dem lite slätare och istället tunnare. Det här är endast en treradig kniv men trots det mäter den över 2 cm på bredden vilket gör den klumpig i fickan. 

Knivblad

På den här versionen avviker bladets utseende något från Victorinoxstandard i och med knölen som bildas av öppningshålet i bladet. Väljs istället den tvåhandsöppnade versionen av kniven får man ett mer sedvanligt utformat blad. Men tänker du dig bort hålet är även det här en klassisk drop point som drar åt spear point-hållet. 

Annars är det storleken som är mest påtaglig då bladet är 95 mm långt. Grovleken ligger på 2,5 mm vilket innebär att de inte gått i fällan att göra bladet väsentlige mycket grövre än vad det behöver vara. 

Ett för att tillhöra en Victorinox mycket långt knivblad

Stålet är Victorinox vanliga "mysteriestål". Det vill säga det står inte utskrivet i klartext utan kräver lite sökande för att få tag i. Beteckningen är X55CrMo14 eller DIN 1.4110 och är härdat till kring 56 HRC (i genomsnitt). Det är förstås mjukt jämfört med många andra moderna rostfria stål men Victorinox har alltid valt att premiera rosttröghet och att bladen skall vara lätta att slipa framför att de skall hålla skärpan länge. Som bekant lyckas man med det och den här kniven är inget undantag. Något förvånande är att kniven håller tämligen länge när man skär i t ex trä men håller man på en stund med kartong så tappar det skärpan efter en stund. Men det är lätt att med några drag på strigeln få tillbaks skärpan igen.   

Det kan också sägas att fabrikseggen var godkänd som den plägar vara från Victorinox men att den inte hade det där sista i skärpeväg. Rosttrögt är det dock som få. Jag glömde kniven ute i snö och slask i ett par dagar efter ett fototillfälle. Det resulterade i...ingenting. 

Så länge det är ett par tre pizzakartonger som skall ned i återvinningen
är det ingen fara. Mer kartong än så tarvar ett par drag på ett skärpstål

Bladet är som sagt enhandsöppnat på den här versionen. På det här området märks det att Schweizarna har lite att lära från de som kan det här med öppningshål. Det går att öppna kniven med en hand men det är inte lätt. Hålet har en märklig form och är för halt med sina välpolerade kanter. Därtill är det inte riktigt rätt placerat. För långt fram, nära pivotpunkten ger tung gång även om det mesta av det kan tillskrivas att det på den här kniven är både en ryggfjäder och kraften från en låsarm tillhörande ett liner lock som skall övervinnas. Det gör även att den här kniven har den lilla känslan av rörelse som lock backs ofta har, ett litet glapp i relation till ryggfjädern. Det beror på att den här kniven inte har en stoppbult för bladet vilket annars är fallet med liner locks. Istället vilar bladet direkt mot ryggfjädern som bladet delar med den ryggmejseln. Men det är inget direkt glapp  utan mer en känsla och sidled är den mycket stabil. Låset känns tryggt och det är lätt att släppa eftersom det sker på ett lite udda vis. Låsarmen frigörs genom att man pressar ned logotypen som i själva verket är en knapp.  

Verktyg och funktioner

På den  här stadiga kniven är det ingen tvekan om vilket redskap som det fokuseras på. Särskilt inte när det som sagts understryks med enhandsöppning och lås. Utöver det hittas den vanligt förekommande kombinationen av öppnare och mejslar. Sen har den här modellen två ryggmonterade verktyg och även de små tillbehör som följer med alla Victorinox modeller med plasthandtag i form av en tandpetare och en pincett. 

Ranger Grip 78 har 6 verktyg och inalles 12 funktioner

De två öppnarna fungerar lika väl som de alltid gör på de röda kvalitetsknivarna från Schweiz. Men något som förvånade mig är att ryggfjädern till den stora mejseln/kapsylöppnaren är mycket klenare än på många andra modeller inklusive de mindre Pioneer och Army 2. Det gör att jag drar mig från att ta i när jag använder den vilket är ett minus särskilt som den är väl tilltagen. Motsatsen är min Victorinox Forester Wood där mejseln till och är försedd med lås. Mejselstorlekarna på Ranger Grip 78 är 3 mm för den mindre som återfinns på konservöppnaren och 5 mm för den stora. 

På kapsylöppnaren hittas även vajerskalaren. Även den är jag något konfunderad över. Vanligen sitter de på motsatt sida knivbladet för att man skall kunna öppna mejseln halvvägs och sen ta hjälp av knivbladet när man skalar vajer. Här återfinns de på samma axel vilket komplicerar det förfarandet**  och försämrar funktionen.

Kapsylöppnaren är även försedd med en 5 mm mejsel samt vajerskalare
Konservöppnaren härbergear den mindre 3 mm flatmejseln

Den ryggmonterade Phillips/stjärnmejseln är rejält tilltagen

Pryl/brotschen är ett förvånansvärt mångsidigt verktyg

De återstående redskapen är desto mer väl tilltagna. De två ryggmonterade verktygen är en rejäl Phillips/stjärn-mejsel i storlek 1 och 2 samt en kombinerad pryl/brotsch. Fördelen med att ha en mejsel där är att greppet blir mycket bekvämt och handtaget agerar hävstång. Nackdelen är att det kräver mer utrymme när den skall användas. 

Den kombinerade prylen/brotschen/nålen är något jag använder, ofta skall jag inte påstå men från stund till annan. Senast igår när jag skulle åstadkomma ett hål i ett durkslag som skulle hängas upp i ett hörn av köket. Den är även mycket effektiv för att göra runda och snygga hål i mindre träbitar när så behövs. 

Det här är troligen den mest effektiva såg du hittar på ett multiverktyg

Sågen på den här kniven är värd ett litet kapitel för sig. Jag tyckte att sågen på tidigare nämnda Forester Wood var väl tilltagen men den har inte en chans mot den här. Det är troligen den största såg du hittar på ett multiverktyg över huvudtaget och har en läng på strax över en decimeter! Det gör att den faktiskt går att använda när man vill såga av en gren eller två när man är ute och campar och vill ha mer bränsle till brasan. Särskilt när den är vass som tusan. Sen brukar jag ibland använda baksidan av den ihop med tändstål då ryggen på sågen har tämligen skarpa nittiograders kanter. Något bladet inte har, det är faktiskt rätt fint rundat istället. 

Slutsats

Ranger Grip 78 är Victorinoxmodellen för dig som tycker att allt annat med ett kors på är litet och mjäkigt. En Schweizerkniv för riktiga män....och kvinnor! 

Skämt åsido, det är en stor och rejäl kniv och kan därför lura den som tror sig veta vad en "SAK" är men inte har stiftat bekantskap med de större modellerna tidigare. Vi talar trots allt om en kniv som är mer än 22 cm lång och väger in på över 170 gram. Det placerar den i fällknivarnas lätta tungviktsklass. 

Av det skälet ser jag inte den här kniven som den optimala EDC/vardagskniven. För det har Victorinox många mycket bättre anpassade modeller. Istället är det här en kniv för den som kanske vill ha en fällkniv på jobbet som komplement till den allestädes närvarande Morakniven men kanske ännu mer för den som söker en rejäl fällkniv för skog och mark som kan lite mer än bara tälja en korvpinne. 

En storleksjämförelse mellan fyra stora knivar från Victorinox som alla har lås. Från toppen Hunter Pro M Alox, Ranger Grip 78, Forest Wood och Rucksack

Fördelen med ett stabilt multifunktionsverktyg baserat på ett rejält knivblad är tämligen uppenbar. Lossnar en skruv någonstans på ryggsäcken eller övrig utrustning på fjällturen så är det lätt ordnat. Har du glömt konservöppnare gör det inget. Behöver du förvandla några grövre grenar till ved och inte släpar med dig en yxa i packningen så kan den här kniven agera stand-in för en riktig såg. Detsamma om du behöver avlägsna några grenar på jaktpasset. Behöver du nödlaga något så kan prylen vara  behjälplig. Mejseln går förutom att använda till det uppenbara utmärkt till att pilla ut stenar ur kängsulor med för att spara knivspetsen. Och så kan vi hålla på, endast fantasin sätter gränserna. 

Ranger Grip bjuder dessutom på ett handtag för stora händer och handskbeklädda diton. Måtten gör också att du kan ta i lite mer när du skall skära vilket klart hjälper när man skär i trä och virke. Men samma egenskaper gör också att den här kniven inte är den mest lämpade för mindre händer. Då misstänker jag att den kan kännas stor eller till och med en smula klumpig. 

Med en längd på 13 cm hopfälld och den stadiga vikten är den på gränsen även för mig. Jag bär den därför hellre i fickan på en friluftsjacka än ett par jeans eller ännu hellre i en ryggsäck. 

Victorinox Ranger Grip 78 är en multifunktionskniv för dig som vill ha skarpt sällskap i friluftslivet

Med Victorinox Ranger Grip 78 följer även den sedvanliga schweiziska finishen. Inget är missat, på den här kniven heller får jag väl tillägga. Fabrikseggen är bra, allt kanter och hörn är mjuka som de skall vara och alla verktyg gör de som förväntas av dem. Konstruktionen är exemplarisk. Enkelt uttryckt, man vet vad man får när man köper en kniv med den välkända korsloggan på. Fast i det här fallet får man lite mer av det. 

Victorinox

Specifikation Victorinox Ranger Grip 78, 0.9663.MC

Längd: 130 mm

Höjd: 33 mm

Bredd: 22 mm

Vikt: 172 g

Handtag: Cellidor med gummipaneler

Lås: Liner lock med knapp

6 verktyg, 12 funktioner:

• Knivblad
• nyckelrings- fånglinefäste
• tandpetare
• pincett
• konservöppnare
• liten flatmejsel, 3 mm
• kapsylöppnare
• stor flatmejsel, 5 mm
• Vajerskalare
• Träsåg
• Pryl/Brotsch/lädernål
• Stjärnmejsel/Phillips, 1/2 

/ John

* Modellerna Ranger Grip Boatsman, Ranger Grip 174 Handyman och Ranger Grip 74 har nämligen en sådan. 

** Personligen föredrar jag att göra det med knivbladet i vilket fall som helst. 

Knivrecension Victorinox Cadet

 - när liten är stor

I min förra recension av en kniv från Victorinox tog jag mig an den numera moderna klassikern Pioneer. Då nämndes den  här modellen, Cadet Alox, endast i förbifarten. Idag skall den dock få spela huvudfiolen. För även om Cadet till formatet är mindre så tror jag faktiskt att den säljer bättre än storebror.  

Anledningen är enkel. Det finns inte något annat multiverktyg på marknaden som kan matcha den ifråga om storlek och vikt i relation till användbarhet. Särskilt inte om pris adderas till ekvationen. Då åstadkoms en liten gigant!

Victorinox Cadet Alox

Cadet är en ultratunn tvåradig Victorinox

En liten kuriosadetalj kring den är modellen är att den föregåtts av en "Cadet II" som faktiskt kom tidigare än "Cadet". Men den döptes om när den nuvarande Cadet hamnade i sortimentet. I den usprungliga kniven var nagelfilen ersatt med ett litet pennblad. Det har även funnits en mycket begränsad upplaga om femtio exemplar kallad "Cadet Plus" där man lade till ett extra lager vilket innehöll en såg. 

Utöver standardversionen som ni ser här ingår den i serien av knivar som varje år släpps i en begränsad upplaga i en utvald färg. Vad gäller nyanser kan nämnas att under åren har kniven släppts i ytterligare en rad olika färger. 

Handtag

Victorinox Cadet tillhör 84 mm modellerna vilket refererar till längden. Den mäter 8,3 mm över ryggen. Höjden mätt över där knivbladet sticker ut är 23 mm. Sidorna är gjorda i Alox, det vill säga hårdanodiserad aluminium. Den ursprungliga Cadet hade mer ribbformade mönster än det idag standardiserade rutmönstret som hittas på alla Alox-modeller. 

Handtagsformen känns igen vid det här laget. För den som vill gravera något finns en platta för ändamålet

Precis som är fallet med storebror så skänker aluminiumsidorna kniven en något mer lyxig känsla än plastversionerna. På köpet får man bättre fäste än vad motsvarande cellidor-sidor erbjuder. Dessutom är de extremt hållbara. Ytan är mycket motståndskraftig mot repor och om möjligt ger det mest en snygg patina med åren. Och vi talar år här. 

Cadet är för liten för att fylla upp handen men är trots det bekväm att arbeta med

Storleken gör förstås att den inte fyller handen lika väl som den större Pioneer men det är något som man får ta för att få till det här extremt lätta och kompakta verktyget. Trots det kan man greppa kniven med hela handen och därmed skära förvånansvärt tunga saker. Det är ett mycket enkelt handtag men med en form som överlevt tidens prövning och visat sig vara inte bara bra utan enastående. Särskilt gäller det som ytan ger ett gott grepp vid användandet av samtliga verktyg. Men det är klart, ordet "ergonomi" kanske inte kan användas i sammanhanget.  

Därtill kan sägas att den mjukt rundade formen gör den till den ultimata fickkniven. 

Knivblad

Knivbladet på Cadet är imponerande på så vis att det är så mycket blad instoppat i ett litet format och att det visar sig vara kapabelt till mer än vad man kan förledas att tro. Bladet mäter på den här modellen 63 mm varav 55 mm är egglängd. Som högst är bladet 12 mm och godstjockleken ligger på 2 mm.

Formen är förstås Victorinox vanliga drop point och den är har en lika sedvanlig v-slipning. Fabrikseggen var på det här exemplaret mycket bra. Riktigt vass och som oftast tunn och jämn. 

Ett klassiskt Victorinox-blad i något mindre utförande

I bladet hittas förstås Victorinox standardstål som brukar anges som X55Cr14 eller din 1.1410. Ett stål som främst har två positiva egenskaper. Den ena kommer sig av att härdningen ligger i det lägre spannet och hamnar mellan 54-56HRC. Det gör bladet extremt lättslipat. Du kan i princip slipa det här bladet mot vad som helst. Av samma skäl kan du behöva bryna det tämligen ofta om du skär mycket. Den andra och mer överskuggande fördelen med det här stålet är att det är riktigt riktigt rosttrögt. Har du sett många schweizerknivar med bruna blad? Nä, trodde inte det utan det kräver lång och systematisk misshandel för att uppnå. Stålets inneboende egenskaper förstärks av ett rejäl polering för att göra det så rostfritt. Samma behandlning har alla verktyg samt ryggfjädrarna fått.  

Sedan skär Cadet alldeles förträffligt. Förutom en vass egg så hjälper det fullt flaslipade bladet till, särskilt som godtjockleken är så tunn som två millimeter. Det gör att faktiskt att det här bladet skär relativt bra genom det mesta även när det inte är rakbladsvasst. Något som kraftigare knivar generellt är mycket känsligare emot. Sen är spetsen på det här exemplaret mycket bra vilket inte alltid är fallet med Victorinoxknivar. Det gör den användbar till precisionsarbete. Sticka hårt med den rekommenderar jag inte då kniven saknar lås. Den lilla buk som finns på bladet hjälper också till genom att det är lättare att vinkla handtaget och samtidigt skära mot exempelvis en skärbräda, en stock eller något annat planare underlag.  

Det tunna bladet glider genom kartong även när det inte är helt nyvässat. Notera den jämna och fina fabrikseggen

Men innan man skär skall man få ut bladet och hur man än vänder och vrider på sakfrågan så är Victorinox rätt omoderna. De är slip joints, det vill säga saknar lås samt kräver en nagelskåra för att få ut blad och verktyg. Särskilt påtagligt blir det för mig som är nagelbitare och därmed inte förfogar över något att nyttja för att öppna mitt verktyg. Tacknämligt nog sticker det ut mycket blad ändå för att jag med nypan skall kunna få ut det.

Motståndet är som vanligt med knivar från alplandet, perfekt. Förutom klockor är de här knivarna en av orsakerna till att man talar om schweizisk precision. Det är bara att öppna respektive stänga den här kniven så både känner du och hör varför det epitetet uppkommit. 

Verktyg och funktioner

Cadet tillhör det tvåradiga gardet av knivar i Victorinox sortiment. Här är de dessutom extra tunna då man valt att utgå från tunnare bladgods än i de större modellerna. Totalt hamnar man som sagt på väsentligt under en centimeter i total tjocklek. Som alla Alox-knivar saknar Cadet de tillbehör som annars återfinns i plastsidorna som tandpetare och pincett. Det ger ett rent utseende samt gör att alla verktyg fälls ut från samma sida.

Det här är hela bestyckningen redo för en bredsida

De åtta funktionerna är fördelade på fyra olika verktyg. Därtill räknas nyckelringshållaren som en funktion av Victorinox. Inalles blir det således nio funktioner räknat på det viset. Knivbladet är som på nästan alla Victorinoxknivar* själva huvudredskapet. På god andraplats hittas förstås öppnarna som även dubblerar som skruvmejslar. Den stora mejseln, som för övrigt har samma mått som på storebror, går även att använda till en rad alternativa användningsområden. De som kommer närmast till hands är till exmpel som skrapa eller ett mycket litet bräckjärn för häftklammer, möbelstift, märlor och liknande. Öppnaren som hör till den mejseln är den mycket effektiva kapsylöppnaren. Troligtvis den bästa på marknaden som sitter på ett multiverktyg.  

Den stora flatmejseln har som vanligt halvvägsstopp vilket gör att man kan vinkla handtaget för mer kraft. Den är också mycket användbar
som skrapa eller litet bräckjärn

På motsatt sida hittas fortfarande en konservöppnare. En funktion som jag tror kommer att försvinna med tiden. Dels används inte konserver i samma utsträckning längre och dels kan de flesta idag öppnas på annat vis. Men den som finns är mycket effektiv och när man behöver en dylik är oftast behovet stort. Den mindre skruvmejseln som avslutar verktyget är däremot mycket mer ofta använd av mig personligen. Den fungerar nämligen även utmärkt till stjärn/Phillips-skruvar också. 

Den mindre flatmejseln går även att använda till annat

När det visade sig att man kunde fila annat än naglarna
blev jag mer vänligt inställd till filen

Det sista verktyget Cadet är utrustad med är en kombinerad nagelfil/nagelpetare. Något som för mig närmast kan räknas som ett hån, ett uppsträckt långfinger. Men efter att ha börjat använda den här lilla rackaren till kniv så har jag upptäckt att likt alla andra verktyg på Victorinox-knivar så har de alternativa användingsområden. Det är endast fantasin som sätter gränserna. I det här fallet har jag kommit på att de kan användas för att fila till både plast och till och med G10 om så behövs. Det samt att spetsen faktiskt kan avändas på mycket små stjärnskruvar. 

Slutsats

Honnörsordet för dagen är "minimalism". Victorinox Cadet Alox är en personifikation i knivhamn av det uttrycket. Eller åtminstone bland multifunktionsverktyg. Handtaget i sig själva andas enkelhet och materialet har en självklarhet i hand. Det ger bra fäste, ser bra trevligt ut och är hållbart. Det fungerar helt enkelt. Samma sak gäller för själva bestyckningen av det här multiverktyget. Det har det mesta av det man behöver och det är inte mycket i vardagen som den här lilla kniven inte klarar av. 

Visst finns återkommande teman när det gäller invändningar mot Victorinox. Stålet är enkelt och så verkar det förbli. De kan vara något svåra att öppna utan tillgång till naglar och de flesta modeller saknar clip.  

Men i gengäld kan invändas att de är mycket prisvärda. Cadet Alox kostar i Sverige runt 375 kr. För de pengarna får du en anmärkningsvärd byggkvalitet. Ta gärna en slipjoint från ett känt märke som Spyderco eller Benchmade och placerad den sida vid sida med en Cadet och jämför. Det lär bli rätt  jämnt skägg och på vissa områden vinner Victorinox. De kan sin sak helt enkelt. Det finns en orsak till att de är världens största fällknivstillverkare. 

Och avsaknaden av clip och annat som sticker ut möjliggör det här extremt kompakta formatet och vikten på under ett halvt hekto. Det gör att det inte är några som helst problem att kasta in den här kniven i vilken ficka som helst och glömma bort att den finns där till du behöver den, som det brukar heta.    

Cadet är den stora lilla verktygslådan från Victorinox

I formatet finns ytterligare ett par styrkor inbakade. En är hur pass bra den här kniven skär i relation till yttermåtten vilket överraskar. En annan styrka är hur acceptabel en sådan här kniv är i diverse sociala sammanhang. Med sitt klassiska utseende och lilla blad skrämmer den inte folk. Tvärtom väcker logotypen ofta igenkännande leenden. 

Konkurrens finns förstås och ett avvägande som alltid måste göras är huruvida man vill utgå från ett multiverktyg byggt kring en tång eller en kniv försedd med kompletterande verktyg. I den här klassen tycker jag frågan är enklare att besvara än i de större storlekarna då en så här liten tång i praktiken inte är mycket att ha. Antalet funktioner i relation till storlek och vikt hos Cadet är svårslagen.  

Sedan finns förstås andra Victorinox-knivar. En nära släkting till Cadet är "Recruit". I den har filen ersatts av ett knivblad precis som på den ursprungliga Cadet-modellen. Därutöver har den de vanliga tilläggen som följer med cellidor-sidorna i form av tandpetare och pincett. 

Med Cadet fås istället en tunnare profil, bättre fäste, mer slitstark yta och i mitt tycke snyggare och mer klassiskt utseende. Kopplat till ordet klassisk är även att det ett möjligt samlarobjekt trots att det är ett rent verktyg. De många färgalternativen och årsknivar utgör grunden för det. 

Victorinox Cadet är ett måste för den knivintresserade och för alla andra

Utan att överdriva allt för mycket så är en Cadet ett måste för varje knivsamlare. Och om inte just den här modellen så en eller flera andra Victorinox. Eller förresten det gäller om du inte är ett dugg intresserad av knivar heller för den delen. De här små multiverktygen har verkligen mejslat ut sin nisch och i den är det inte  många som ens är i närheten av kvalitén och den prisvärdhet de erbjuder. 

Specifikation Victorinox 0.2601.26 Cadet Alox

Längd: 84 mm
Höjd: 23 mm
Bredd: 8 mm
Vikt: 46 g
Handtag: Alox
Lås: inget, slipjoint

4 verktyg, 9 funktioner:

• Knivblad
• Konservöppnare
• Liten flatmejsel, 3 mm
• Kapsylöppnare
• Stor flatmejsel, 6 mm
• Vajerskalare
• Nagelfil
• Nagelrengörare
• Nyckelringsfäste

/ John

* Det finns faktiskt Victorinoxverktyg utan knivblad

Fredags-EDC LXX "Fånglina"

Idag är det attans nära en "Fredag den trettonde-känsla". Om nu fredag den 14e kan räknas som nära. Datum kanske måhända är lite mer digitala? Endera så är det den trettonde eller inte. Anledningen till att jag kom att tänka på det var dagens EDC. Fånglinan på bilden påminde mig av någon anledning om en hartass och sådana bärs av skrockfulla personer som turbringande amuletter. Nu har jag aldrig sett någon bära en  men det sägs så i vilket fall. 

Och för mig är fånglinor, särskilt om de bärs med tillhörande dekorationer, ungefär lika meningsfullt som en avskuren extremitet från en flyfotad gnagare. Så även på det viset påminner de om varandra.

Jo, jag förstår att de kan vara bra om man vill fiska upp en liten kniv ur en rymlig fickas mörka djup eller för att förlänga greppet på samma miniatyrkniv. Sen fyller de en mer akut funktion om man befinner sig till sjöss och inte vill använda sin klenod som ofrivilligt fiskedrag eller om man jobbar på hög höjd och inte vill att någon därnere skall drabbas av akut huvudvärk. Så visst finns det användningsområden även om de nuförtiden mest används för att hänga dödskallepärlor på. 

"Fånglina"

Att jag alls släpar omkring på en bit flätad fallskärmslina beror på att jag hittade den i väskan. Den är avlägsnad från min Victorinox Hunter Pro. En kniv som är en rejäl pjäs och näppelingen tarvar förlängning av handtaget. 

Annars är bestyckningen idag något mer verktygsinriktad. Mycket beroende på att jag ämnar vara lite praktisk om några timmar. Det skall donas lite i en trädgård och klippas en hysterisk mängd gräs bland annat. Det mycket lilla multiverktyget kommer från Kutmaster och heter Minimaster. Hela 16 funktioner förpackade på sex centimeter eller så. Det här är originalversionen gjord av Utica i New York. Det finns gott om kopior av modellen. Det större är mer minimalistiskt och kommer från Leatherman. Modellen är Freestyle CX (pensionerad modell) och funktionerna är nedbantade till tång och knivblad. Kniv från Spyderco och det är den ursprungliga Sage-modellen. Ficklampan kommer från Olight och har den fiffiga finessen att den har en magnet i rumpan vilket gör att den exempelvis kan fästas i motorhuvar och dylikt. 

/ J - letar efter tur

#knivesandbikes  #knivigtvarre