Det här märket har faktiskt inget med texten att göra. Kniven är en A.G.A. Campolin Baron |
Nu vill företagen plocka russinen ur den kaka sociala medier innebär. De vill erhålla publicitet, föra ut information och göra reklam men de vill helst inte lägga ned tid på verksamheten. De tycks inte inse att sköta Instagram-konton, Facebook- och hemsidor, svara på mail och liknande är ett arbete och inte en bisyssla. Med andra ord får man avsätta den tid som krävs för att sköta ruljangsen. Om det sedan omfattar en deltid, heltid eller flera tjänster beror förstås på företagets storlek. Men det sköter inte sig själv.
OM man vill vara närvarande på de här plattformarna krävs nämligen att man svarar på frågor i kommentarsfält, direktmeddelanden, på mail etc. Det är ingen bra idé att nonchalera samarbetspartners och kunder, blivande eller nuvarande. För att ta ett konkret exempel. Gällande ett specifikt märke funderade jag hur designprocessen går till. Är det en person i form av frontfiguren som även står för all design vilket antyds i reklam eller har han hjälp av ett team varpå vederbörande sätter sitt namn på slutprodukten alternativt lägger en liten hand vid kniven på slutet av processen?
En fullt legitim fråga som mailades till företagets informationsadress. Jag har inte erhållt något svar till dags dato och det har passerat närmare två månader. Detta trots att påstötningar gjorts både via ytterligare email och även via företagets Instagram-konto genom DM. Inte heller de meddelandena har bemödats med någon respons.
I ett annat fall väntar jag sedan nästan en och en halv månad på mailsvar. I det fallet hade vi redan en pågående kommunikation som sedan avbröts och nu råder "radiotystnad".
Då skall det i sammanhanget påpekas att jag endast undrar saker och att jag inte på något sätt reklamerar en produkt eller är "besvärlig" på det viset. Men tanken smyger sig på, hur hade jag blivit bemött om det varit fallet med tanke på att de inte svarar i vilket fall som helst?
Ett tag undrade jag om det möjligen var en fråga om kultur. Att vi svenskar är ovanligt snabba med att svara på exempelvis email. De här två exemplen jag har i åtanke rör ett centraleuropeiskt respektive ett medelhavsland. Sedan stupade det kanske fördomsfulla argumentet på att jag bland annat fått mycket bra respons från bland annat två kinesiska företag i ungefär samma ärenden. Så om det är en kulturell skillnad så säger den anektdotiska bevisföringen att det i så fall varierar från land till land. Personligen tror jag mer att det handlar om specifik företagskultur i det fallet.
Vid andra, liknande tillfällen, har jag till slut fått svar och inte sällan någon krystad ursäkt om att det varit mycket att göra. Något jag förvisso förstår, särskilt som de som hukar bakom info-adresser med uppgift att besvara frågor ofta skall göra det med en hand medan de jonglerar något annan syssla med den andra vad det verkar.
Frågan är om det här är ekon från en annan tid? Om det är rester av företagskultur som innebär att digitala kontaktytor fortfarande betraktas som något som är lite "på låtsas" och inte något riktigt forum för kundkontakter?
/ J - persona non grata?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar