Visar inlägg med etikett Maserin Gourmet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Maserin Gourmet. Visa alla inlägg

söndag 19 april 2020

Knivrecension Maserin Gourmet

-  bestick på steroider

Ibland händer det att knivar som faktiskt är utmärkta knivar för dagligt bruk, alltså fickknivar, EDC eller vad du vill kalla dem har sitt ursprung i alternativa användningsområden. Det här är en sådan kniv. Den har sina rötter i en vana som vi inte har så mycket av i det här landet. Den att gå ut på restaurang och äta en stor köttbit. Något som uppenbarligen är vanligare i Italien där dagens kniv har sitt ursprung. Modellen heter passande nog Gourmet och kommer från Maniago-baserade Maserin. 

Maserin Gourmet


Ännu ovanligare med svenska mått mätt är kanske att ta med sig egna knivar för att de som tillhandahålls av etablissemanget är av sekunda kvalitet i restaurangbesökarens ögon. Men det var i alla fall grunden för den här kniven som är designad av Atti eller Attilio Morotti som han heter. 

Gourmet i sitt rätta element

Twitterversion: Maserin Gourmet, lyxbesticket som även fungerar som EDC-kniv


Blad


För att karva i en rejäl köttbit behövs förstås en viss räckvidd. Därför har den här kniven ett blad som mäter en hel decimeter på längden. Höjden på bladet är 21 mm och tjockleken blygsamma 2,8 mm. Ett långt, slankt och tämligen tunt blad med andra ord. Något annat hade varit överraskande med tanke på idén kniven är sprungen ur. 

Långt, slankt och elegant är bladet på Gourmet


Stålet är det inte alltför märkvärdiga AUS8. Men det är inte så illa valt med tanke på applikationen då det är tämligen motståndskraftigt mot korrosion. På senare tid har dock det japanska stålet bytts mot ett europeiskt 1.4116-stål av vad som kan utläsas på hemsidan.

Annars kan sägas att det här versionen av AUS8 återfinns någonstans mitt i klassen så att säga. Det har inte utmärkt sig vare sig åt det negativa eller positiva hållet.

Materialet är AUS8 och finishen en halvblank satin


Men så har jag inte skurit så värst många stekar med den. Men några har det faktiskt blivit. Mest någon rostbiff och så kyckling förstås även om det inte kan räknas dit.


I brist på t-benstekar har kniven fått skära högrev bland annat


Men faktum är att Gourmet inte alls är tokig som EDC-kniv. Förutom längden är den inte avskräckande rent utseendemässigt. Bladet är allroundbetonat med en spets som fungerar utmärkt att peta ut spetor ur fötterna med konstaterade min sambo häromdagen. Sen är geometrin utmärkt för att skära med i största allmänhet. I alla fall så länge du håller dig borta från alla tyngre sysslor, ni vet som att karva bort gamla heltäckningsmattor från 70-talet och drämma in kniven i brädfodringen på huset för att se om där finns torröta. Det här är inte den sortens kniv helt enkelt.

Med tanke på handtagets utformning så rekommenderas inte heller att sticka särskilt hårt med den här kniven. Då lär du skära dig förr eller senare. Men i övrigt en väl fungerande EDC-kniv. 


Handtag


Handtaget på Gourmet är även det en elegant historia. Materialet i den här versionen är naturlig ebenholts med sin mörkt bruna, nästan svarta yta. Annars finns kniven numera i ett flertal färgställningar. Både med naturliga träskollor och färgade diton. Materialet, det slanka formatet och den tunna ramen gör kniven mycket lätt. Särskilt som även back spacern är gjort i trä. Något mycket ovanligt som jag inte sett på många andra knivar. Totalvikten hamnar på låga 90 gram trots ett blad på en decimeter. 

Nästan svart ebenholts är materialet i handtaget


Konstruktionen är annars sedvanligt byggd på en stålram. Skollorna är dock heltäckande och för att kunna justera pivotskruven måste de därför tas bort. Skruvhuvudena till träsidorna är för ovanlighets skull anpassade för vanlig spårmejsel. Rent utseendemässigt ser det renare ut i det här fallet och den extra styrka du får med torx är helt enkelt överflödig. 


Även back spacern är gjord i trä vilket är ovanligt


Handtaget är långt för att kunna husera det likaledes tilltagna bladet och det gör att alla händer ryms med råge. Formen är oval i genomskärning eftersom träsidorna är välvda med en lätt markerad åskant på mitten. Sedan är formen på handtaget även en smula krökt. Sammantaget utgör det grunden för ett bedrägligt enkelt handtag som dock fungerar väl på grund av just det.

Alla grepp fungerar men det längst till höger är det som är mest optimalt


Sen är det förstås ingen tvekan om att kniven bäst hålles med ett pekfinger ovanpå bladet. Men även sabel- och hammargrepp fungerar väl. Inte så konstigt när det är förfinad pinne vi talar om. Det är heller ingen som helst tvekan om att den här kniven är inriktad på att skära med och att skära i material som inte bjuder alltför mycket motstånd. Det är framförallt dimensioner på ram, skruvar och lås som gör att kniven har sina begränsningar. 


Öppning och lås


Gourmet öppnas med en för tiden något så ovanligt som en front flipper. Vad menar jag med det? De är väl inte ovanliga inflikar vän av ordning. Men när den här modellen kom var de faktiskt det. Särskilt utanför kretsen av sydafrikanska knivmakare där trenden tog fart. Egentligen bygger de ju på det äldsta sättet att öppna en fällkniv som finns. Det är nämligen samma princip som återfinns på rakknivar och andra friktionsfällknivar. 

Den diskreta frontflipperfenan fungerar väl men allra bäst till att smyga fram bladet


Funktionen är god men är inget för den som gillar att "flippa" sina knivar. Det går men kniven är främst gjord för en lugn kontrollerad rörelse. Minns restaurangmiljön den är avsedd för!

Det gör också att man avstått från att förse flipperfenan med några räfflor eller liknande. Utseendemässigt går den väl ihop med kniven och den försvinner helt när bladet är utfällt 

En liner lock står för säkerheten


Låset är i det här fallet en enkel liner lock. Det är inte starkt nog för att jag skulle vilja hänga mig i det på sant Cold Steel-vis. Men det fyller sin funktion och hindrar bladet från att slå igen. Och i ärlighets namn räcker det. Det glider inte och det låser stabilt med hela låsarmens bredd. Men det är väl där som det kan kännas något klent eftersom den är tunn. Men det är ett rent visuellt baserat intryck. Det klarar till och med lättare spine whack utan att låsarmen rör på sig. 


Att bära


Eftersom det här är en kniv i sann gentlemans-anda så har den inget clip. Något som idag är så ovanligt att man får inleda ett sådant här stycke med att särskilt påpeka det. Istället levereras Gourmet med ett tunt och enkelt men fungerande läderfodral som skyddar ditt lyxbestick. 

Inga clip finns inom synhåll. På köpet får man ett renare utseende


Kniven är annars lätt att bära lös i en ficka. Den väger som sagt lite, klart under hektot och allt är mjukt och rundat på handtaget. Men som alla knivar som bärs löst och är så här långa så behövs endera en ficka som är stor nog för kniven att lägga sig på tvären, som en jackficka. Eller att den kilas fast på höjden. Mellantinget är besvärligt eftersom kniven då gärna vill hamna på tvären. 


Sammanfattningsvis

Frågan är då om allas vår Atti lyckats designa det ultimata porttabla grillbesticket? Det har han nog faktiskt. Den är diskret nog att kunna ligga vid en tallrik utan att någon höjer ögonbrynen. Den är också elegant att se på och smidig att hantera. En överlag riktigt sympatisk kniv får jag säga.

Men en liten brasklapp skall kastas in. Det är faktiskt inte bara ett bestick. Gourmet är inte oäven i de flesta EDC-sammanhang. Ett långt slankt blad ger mycket egg att arbeta med och spetsen får godkänt även den.

Materialen är dugliga nog särskilt givet grundtanken med kniven. Japanskt AUS8 är tämligen rostfritt och det är förstås en viktig egenskap i det här fallet. Trähandtaget är både snyggt och lätt och faktiskt rätt komfortabelt därtill. 

Maserin Gourmet för den som vill äta sin köttbit med stil

Gourmet är en intressant kniv på så vis att den har ett uttalat syfte som inte tillhör de vanligaste i dagens fällknivsvärld. Framförallt ett som inte är "high speed low drag tactical". Förvisso stämmer första delen av detta modeuttryck, kniven är enkel, avskalad och därmed effektiv. Men den är inte svart, dödlig och stridsorienterad. Eller möjligen delvis svart då. 

Atti och Maserin har istället åstadkommit precis det de ville uppnå. En snygg och sober design som skär bra och är att hantera och någorlunda lätt att bära med sig. En lyxversion av en "steak knife" men som klarar betydligt mer än så. 



Specifikation:

Längd utfälld: 220 mm
Längd hopfälld: 125 mm
Vikt: 90 g
Bladlängd: 100 mm
Godstjocklek: 2,8 mm
Bladstål: AUS8
Handtag: Ebenholts med backspacer i trä
Lås: Liner lock

Producerad av: Maserin, tillverkad i Italien


/ J - gourmet och en smula gormand

fredag 9 november 2018

Dagens bild nr 162 "En decimeter"

Med tanke på föregående recension kunde jag inte låta bli att ta en jämförande bild mellan de här två knivarna. På topp återfinns Maserin "Gourmet" designad av Attilio Morotti även känd som "Atti". Underst "Shark" från Artisan Cutlery. 

Båda knivarna har ett blad på runt en decimeter och som synes är de rätt lika till utseendet även för övrigt. De är båda flatslipade till större delen av bladets höjd. Det finns dock en markant skillnad dem emellan. Eller ja, egentligen två. Bladstålen är inte desamma då Shark är gjort av D2 och Gourmet av AUS8. Vilket för övrigt inte är ett helt vanligt stål på en kniv tillverkad i Maniago. Mer väntat hade exempelvis N690 varit. 

Annars är det så att en av knivarna skär utmärkt, den andra gör det inte. Ni kanske kan lista ut vilken som bara är trendig och vilket som faktiskt skär saker också. 



"4 Inches"

Geometrin är nämligen helt olika på de två knivarna och eftersom de har i princip samma mått vad gäller längd, höjd och kurvatur på buken så måste det vara något annat som skiljer dem åt. 

Jodå, godstjockleken förstås. Den italienska kniven är 2,8 mm över nacken. Den kinesiska mäter 3,8 så nog är det skillnad alltid. 

Annars är "Gourmet" tillräckligt trendig för att även den vara en linerlock och ha en flipper. En helt osynlig frontlipper i det här fallet. Den väger dock in på 90 g mot 120 g för hajen. Det skall väl förvisso tilläggas att den italienska kniven är en uttalad lättviktare då den designats som en slags "steak knife", alltså en kniv som riktar sig mot att skära födoämnen med. Sen råkar den på kuppen vara en helt ok EDC-kniv även om den är rätt lång. 

Men efter att ha testat "Shark" kan sägas att bortsett från bladets grovlek och G10-sidorna så finns det inget hos den kniven som gör den lämplig som brukskniv för tyngre sysslor heller. Möjligen finns det ett område som den dominerar men som jag brukar undvika att ta upp eftersom jag finner det mer eller mindre meningslöst utöver som teoretiskt resonemang. Det är det som brukar kallas "tactical applications" i amerikanska recensioner. Det vill säga att sticka kniven i någon. Där briljerar hajen i det här fallet med sitt fingerskydd och bättre grepp. Där kommer troligen det tjockare bladet även till sin rätt. 


/ J - i jämförelsetagen

#knivesandbikes  #knivigtvarre

tisdag 7 augusti 2018

Bildgåta 2


Nä, jag tänker inte lägga upp en bildgåta VARJE dag men ett par stycken är allt på gång. Svaret på gårdagens fråga stod att finna i den vassa änden på knivarna. De är alla försedda med D2 som bladstål!

Sen kunde man förstås hitta mindre likheter också. Någon föreslog exempelvis att alla hade "torxskruvar" men det svaret räknar jag faktiskt inte även om det faktiskt är rätt. I så fall har alla pivotskruvar också eftersom de är fällknivar och så vidare.  

Nu över till dagens gåta! Här ser ni en bild på ett antal knivar, åtta närmare bestämt. En eller flera egenskaper går igen hos dem. Exempelvis är det två som inte har lås i egentlig mening, flera har linerlocks och så vidare. 

En av dem sticker emellertid ut på ett annat vis så frågan blir:

Vilken skall bort?


"Remove One"


Och nej, det är inte Lionsteels "Opera" för att den har en backlock. Det vore för enkelt. En ledtråd är att det faktiskt inte har med lås att göra överhuvudtaget. Detsamma gäller om det är FLERA knivar som sticker ut på samma vis. Terzuolan är den enda som öppnas med "tumplatta" men å andras sidan så är Pingon den enda som öppnas med två händer och Pattadan med hål så även liknande lösningar går bort! 


/ J - krånglar till det

fredag 18 augusti 2017

Dagens bild nr 119 "Italiensk EDC"


De gör många bra saker i Italien som exempelvis god mat, designprylar, Vespa och snabba sportbilar. Men även knivar kan de i stövellandet. 

Maniago är en ort vars namn säkerligen klingar bekant i sammanhanget för de flesta knivtokar. I detta knivmecka återfinns stora märken som Lionsteel, Viper, Maserin, Fantoni och Fox. Dessutom görs många klassiska stiletter här från märken som SKM, AKC och Beltrame. För att förvirra är de sistnämnda varumärkena korsägda och vad som är vad och tillverkas i vilken fabrik är ibland lite luddigt. 

Sen finns förstås fler märken från Italien som exempelvis Extrema Ratio fast de görs i Prato istället. 



"Italian EDC"


De två skönheterna på bilden är båda gjorda i just Maniago. Kniven längst upp är en 'slankelegant' kniv från Maserin. Namnet är "Gourmet" och den är designad av "Atti" eller Attilio Morotti som hans namn lyder. Kniven är en uttalad "gentlemans knife" med utgångspunkt i en fällbar "steakknife" avsedd att skära kött på restaurang med. På köpet får man en duglig EDC-kniv som är ultralätt trots det substantiella bladet. Handtag och även backspacer i ebenholts gör kniven tämligen unik. Den är också en frontflipper. Sammantaget en intressant kniv. 

Under den hittar du ett av de senaste alstren från vår danske vän Jesper Voxnaes och en knivtillverkare. Förutom samarbeten med CRKT har blickarna riktats mot Italien och där landade de först hos Viper vilket resulterade i knivar som Odino, Kyomi och sist den större Fortis. Därefter har den här kniven släppts i samarbete med Fox Cutlery. TUR som den heter blev en omedelbar favorit då den besitter de flesta av de egenskaper jag söker hos en fickkniv. Recension kommer, var så säkra! 


/ J - gillar italienskt

#aliaspostmortem #knivigtvarre 

fredag 14 oktober 2016

Fredags-EDC III


Eftersom jag för stunden testar knivar i en sällan skådad omfattning har jag knappt någon "EDC" längre utan snarare en vild rotation som börjar likna en mixer. Det byts mycket och fort.  

Förmiddagens last ser därför ut som följer:



"Friday EDC III"



Telefon och plånbok ingår förstås. Huvudbestyckning är en kniv designad av Atti - Attilio Morotti kallad "Gourmet" från italienska Maserin. Den åtföljs av en liten paketöppnare i form av Spydercos "DogTag" och en mindre kniv från SanRenMu som har det föga spirituella namnet "GB 702". Den påminner i form en hel del om Spydercos "Des Horn" fast är egentligen en förminskad kopia i andra material av schweiziska Klotzlis "CHW". Den kniven är designad av Christian Wimpff. 

SRM-kniven är intressant eftersom ämnet "kloner" dök upp i "Knivsamlaren" på FB. Där skrev jag bland annat att gråzonerna kan vara komplicerade till skillnad från ytterligheterna. Det här är ett typexempel på det. Den är inte märkt med fel namn, den har inte samma mått som förlagan och den är gjord i andra och enklare material. Men linjerna finns där utan tvekan. 

Således kan man säga att utseendet är kraftigt influerat alternativt stulet av Klotzli men den är ingalunda en kopia på något konkret plan. 

Ämnet är knivigt som sagt!


/ J - fredagsmarodören

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre