Knivrecension SOG Twitch II

- Den perfekta fickkniven del 4 

Den som är på jakt efter en liten smidig fickkniv och inte råkar ha en knivsamlande galning i närheten att få råd ifrån söker lämpligen på nätet. Väl där kommer vederbörande snart  stöta på märket SOG och särskilt deras modell "Flash I" som är flitigt recenserad och ofta hyllad, inte minst på youtube. Det är då lätt att tänka - den slår vi till på.

Det var ungefär så jag resonerade en gång i tiden. Men där pausar vi bandet ett ögonblick så ska jag krångla till det något. SOG Flash har i mina ögon nämligen ett mycket stort aber och några små. Den är vansinnigt ful och känns plastig med ett märkligt format handtag som inte passar mig och då spelar det mindre roll vilka andra eventuella fördelar den kan tänkas ha. Det enda jag skulle tänka på är att jag har en ful och trist plastbit med plåtblad i fickan. Dessutom har Flash-modellerna gjort sig kända för att ha mer spel än en kammarorkester. 

Det var av de orsakerna jag från början sneglade på en annan i mitt tycke mycket snyggare kniv i SOGs sortiment, Twitch. Som intresserad av knivar är det några märken man måste pröva på, SOG är ett av dem. Det tog några år innan jag beslutade mig men till slut blev det en Twitch II som jag här tänkte beskriva i närmare detalj.

SOG Twitch II

Twitch II är en i mitt tycke sofistikerad kniv som utstrålar en känsla av hi-tech. Den är inte en direkt efterföljare till "Flash" men de har vissa gemensamma drag som exempelvis formatet. Men Twitch är bättre på flera punkter där jag tycker att  Flash faller till föga. Handtaget är mer ergonomiskt och i bättre material. Den är lättare att öppna med sin "flipper" och framför allt andas den elegans. Den valda modellen "II" tycker jag har den bästa storleken för "EDC" i familjen. Twitch I är en mindre kniv och "XL" som namnet antyder större medan minstingen "Blink" i princip är en sedelklämma med knivblad. Men av någon anledning gillar jag den sistnämnda ändå så den lär nog införskaffas i framtiden. Sen har det även gjorts varianter med tantoblad samt med annat material i handtaget, någon form av plast. Som med många populära knivar finns det ett antal varianter att välja på.

Enkla linjer

Ett tunt blad i kombination med tämligen tunna sidor i handtaget gör det här till en slank kniv som inte tar mycket plats i fickan. Den är inte någon lättviktare för sin storlek mycket beroende på att SOG valt att ha stål-liners under aluminiumgreppet vilket jag tycker är en onödigt kraftig konstruktion. Det finns därför många gram att spara men totalviken tillsammans med materialen, utformningen och ett ok clip gör den ändå lättburen. 

Sofistikerad hi-tech i slank förpackning, Twitch II

Handtaget är gjort i anodiserad 6061-T6 aluminium med en finish som nästan känns blästrad. Den är inte helt polerad men inte heller sträv. Ytan ger därför tämligen bra fäste i sig. Det är en liten kniv men handtaget har en form som gör den hyfsat komfortabel att arbeta med ändå. Mest naturligt känns att greppa den med tummen på ovansidan av kniven och den ger då ett bra trefingergrepp. Ett exempel på hur den tämligen fyrkantiga formen anpassats är urgröpningen för tummen på ovansidan av handtaget. Själva flippern fungerar som halkskydd när kniven är utfälld. Kniven är även försedd med ett litet hål för fånglina. Något jag personligen inte är någon större vän av och därför nästan aldrig använder. Sammantaget kan sägas att kniven har ett bekvämt grepp för sin storlek men kanske inte är något jag skulle använda för att tälja Emils etthundra trägubbar.

En liten detalj som kan påpekas är att hälen/basen på bladet sticker ut i hopfällt läge. Det är något jag generellt inte gillar på fällknivar. Den riskerar att fastna och dessutom samlar det smuts. Men i det här fallet så är hälen i alla fall rundad och den hakar inte i saker och ting.

Tämligen bekvämt handtag 

Det som däremot kan fastna är tumpinnarna då de sticker ut en aning utanför handtaget. Det gör dem förvisso lätta att komma åt och använda men gör att de då och då fastnar i kanten på fickor. Placeringen av dem är dock utmärkt, de är inte i vägen när man brukar kniven. 

En riktigt bra bladform för vardagsbruk i AUS8

Bladformen är kanske knivens största tillgång. Twitch II har ett elegant "droppointblad" med flat slipfas/FFG** och SOGs vanliga kvalitet på primäreggen vilket borgar för mycket goda skäregenskaper. Det finns fördelar när man arbetar med så breda blad som t ex Spyderco ofta har med sina lövformade blad men SOGs smalare variant på Twitch gör att kniven tar mindre plats i fickan. Den får en slankare profil helt enkelt.

Bladstålet däremot är inte så mycket att hänga i granen. AUS8, i alla fall i den versionen, håller av någon anledning inte skärpan särskilt väl. Den var vass när den kom, den går lätt att bryna upp men den blir fort slö och då använder jag den bara till småsaker bör påpekas. Ytan har dock en snygg satinfinish.

Den stora pivotskruven döljerfjädern till S.A.T. Kombinationen backlock och flipper kräver en udda lösning

Öppningen kan ske på flera sätt då kniven har både "thumbstuds" och en "flipper". Kniven är också assisterad med SOGs S.A.T (SOG Assisted Technology) vilket gör den mycket snabböppnad. Både flippern och tumpinnarna kan användas med höger och vänster hand.

Inledningsvis var kniven rätt seg att fälla ut och fastnade t o m halvvägs ibland. Efter användning är den nu dock mycket kvick. Den låser utmärkt och har inget spel eller glapp i sidled. Eller det kanske är en liten sanning med modifikation. Som nästan alla "lockbacks" kan man provocera fram en mycket liten rörelse upp och ned om man greppar bladet och handtaget och vickar hårt. Jag har däremot inte upplevt problem med att SOGs speciella pivotskruv (som innehåller en spiralfjäder till SAT) skulle ge upphov till glapp i sidled. Det är annars ett problem många beskriver. Mitt exemplar har därför även nära perfekt bladcentrering. Kan vara så att jag haft tur eller så har SOG åtgärdat problemen på något sätt. Det tycks annars vara en återkommande kritik mot deras fällknivar generellt. 

Ovanlig lösning ger många lager

Twitch II är något så ovanligt som en kniv med både "backlock" och flipper. Det här är den enda knivmodellen som jag känner till som har den kombinationen. Det kräver en speciallösning som innebär att låsarmen är delad och därmed sträcker sig runt själva flippern. Det fungerar men en liten nackdel blir de många "lager" som kniven därmed får, sex stycken närmare bestämt. Det påverkar inte funktionen och komforten i kniven då det är väl utfört. Däremot blir det många små skrymslen och vrår för smuts att leta sig in i för att inte tala om vätskor. Så just matberedning kanske skall undvikas med den här kniven. Annars fungerar den rätt bra som skalkniv har jag noterat. 

Kniven går att demontera men det är inget jag rekommenderar då den innehåller många små delar. Det för också med sig nackdelen att den "skallrar" lite i stängt läge. Några extra blir det bland annat av den andra låsfunktionen som kniven är utrustad med. Det består av en liten glidplatta som förhindrar att den ordinarie låsarmen kan röra sig och därmed spärrar kniven i respektive hopfällt och utfällt läge. Den är tänkt att lugna folk som är oroliga för att den assisterande funktionen ska göra att kniven öppnas i fickan***. Den är dock helt onödig på den här kniven då det krävs rätt mycket kraft och rätt vinkel för att aktivera kniven. Väl framme låser bladet stabilt och den finns ingen risk att det skulle ge sig. Som alla enhandsöppnade knivar med den här typen av lås är det lite pilligare att fälla in med en hand men det går bra med lite träning.

Bra clip och extra säkerhet på Twitch II

Clipet är brett och fungerar bra. Särskilt bra är att det är lätt att greppa när man skall dra kniven, handen hamnar då i en naturlig position för att använda flippern utan att byta fattning. Det är ett ganska styvt clip så det är ingen risk att man tappar kniven. Det går också att flytta från höger till vänster sida men inte upp eller ned. 

Som helhet gillar jag SOG Twitch II då den har flera starka sidor. Den är lätt att bära som fickkniv mycket beroende på storleken som för övrigt är riktigt bra när det gäller "EDC". Bladlängden duger till det mesta och bladformen gör den till ett utmärkt litet skärredskap. Twitch II är dessutom mycket lättöppnad med sin flipper och SAT-funktion. Men den har även några nackdelar. Den är lite tung för sin storlek om man nu bryr sig om det. De många delarna i konstruktionen gör den känslig för smuts och  svårare att rengöra. Enligt flera recensenter har det funnits problem med utförandet när det gäller fit och finish. Men mitt exemplar är riktigt välgjort med mjuk och smidig öppning, bra lås, centrerat blad och allmänt bra passform. Satinfinishen på bladet och det gråanodiserade handtaget gör att kniven ger ett elegant intryck och de tekniska lösningarna gör den intressant. 

Snygga detaljer på en bra liten kniv

En kniv jag förordar för den som gillar snyggt förpackad teknik som är lätt att bära och skär riktigt bra. En utmärkt liten fickkniv helt enkelt!

Specifikation:

Längd utfälld: 157 mm (6,2 inches)
Vikt: 73,7 g (2,6 ounces)
Bladlängd: 67 mm (2,65 inches)
Godstjocklek: 2,5 mm (0,1 inch)
Bladstål: AUS8
Handtag: Aluminium 6061-T6, anodiserad grafitgrå

Producerad av: SOG, tillverkad i, tja den uppgiften är svår att komma åt

Mer produktinformation här


/ J - i akronymland, gillar SOG utrustad med S.A.T som EDC

*Särskilt av "Nutnfancy" som på sin youtubekanal använder den som referens till det mesta.
** "FFG - Full Flat Ground" - bladet är slipat som en hel fas med endast en mindre sekundäregg.
*** Den enda kniv jag har som öppnar sig i fickan ibland och därmed är lite farlig är Kershaw Chive. Annars är det ett ickeproblem. Snarare större på fällknivsmodeller med dålig "detent", att trycket på bladet i stängt läge inte är starkt nog för att hålla bladet på plats. Det har inget med eventuell assistans att göra.

Knivrecension Ontario RAT-1

- Några synpunkter på en ytterst prisvärd kniv

Det är dags att presentera en av senare års kanske mest populära "budgetfällknivar" Ontario Knife Company's* modell RAT 1. Det är en kniv som är rikligt representerad i recensioner framför allt på youtube** där den i allmänhet fått lysande omdömen från den dag den kom ut på marknaden fram till idag. Frågan är om den är så bra som det sägs och vad i så fall som höjer den över mängden? I vilket fall blev jag nyfiken på kniven ifråga och beslöt mig för att köpa en. Jag har nu haft den i något halvår och tänkte dela med mig några av mina erfarenheter. 

Inledningsvis kan jag slå fast att jag till största delen instämmer i hyllningen av den eniga kritikerkåren  och anser att det är en riktigt bra kniv och jag tänkte belysa några av dess förtjänster här. 

Ontario RAT 1 - budgetkändis

Med sina 140 gram är kniven en tämligen solid historia. Om det upplevs som man har ett blysänke i fickan eller om vikten ger ett intryck av stabilitet handlar förstås om tycke och smak. För mig är vikten på knivar i sig oftast inte av större betydelse men det är förstås situationsbundet och tendensen den senare tiden har för min del gått mot lättare och mindre knivar. RAT 1 är en stor kniv med en längd på över 21 cm utfälld och ett blad på närmare 9 cm. Storleken gör dock att den fungerar till nästan allt och har få begränsningar. Men en av dem är att det är inget du sliter fram offentligt för att dela en apelsin. 

En bladform blir nästan inte mer okomplicerad och enkel än så här. Ett klassiskt droppointblad gjort i japanskt AUS-8 med en godstjocklek på 3 mm. Det relativt tunna bladet, flatslipningen och det faktum att tumpinnarna inte är i vägen gör att den här kniven skär utomordentligt bra i de flesta material. Ontario listar faktiskt bladvinkeln på sin hemsida vilket är ovanligt och de uppger den till 35 grader. Primäreggen är riktigt bra och jämnt slipad.

En jämn och bra slipning på ett klassiskt blad i AUS-8 som nästan har lite "retro-känsla"över sig

Det här är en kniv du kan använda till allt från småjobb som att öppna kuvert och paket, skära tejp, rep o dyl via matberedning till tyngre jobb som jakt, fiske och enklare täljarbete. Kniven kom riktigt vass från fabrik, det finns inget att anmärka på där. Givet att det inte är den finaste stålsorten på marknaden så får man vara beredd på att skärpa kniven tämligen ofta. Härdningen av Ontarios AUS-8 verkar dock vara relativt bra såvitt jag kan bedöma. Jag har stött på sämre härdningar.  

RAT 1 kanske inte vinner något skönhetspris men är ytterst praktisk

Jag valde satinfinish på bladet framför svart även om det varit snyggt i kombination med de svarta skruvarna och clipet i kontrast mot det ljusa handtaget. Men Ontarios  bladbehandling är tyvärr ökänd för att vara dålig och därmed släppa fort. Satinfinishen däremot är riktigt bra och nästan polerad vilket möjligen även det kan vara lite opraktiskt då det lätt blir fläckar på bladet. Men det bidrar också till att kniven blir snyggare! Kniven skär riktigt bra men kunde som många USA-designade knivar ha ändå lite mindre stål bakom eggen. Bladet är inte överdrivet kraftigt och det är FFG men i en sådan vinkel att eggen ändå blir tämligen tvär som gradtalet ovan säger. Så med små ändringar på bladgeometrin kunde den varit än bättre!

Det kan tilläggas att bladet är helt centrerat. Det påverkar inte funktionen på en fällkniv om bladet är exakt i mitten av handtaget i hopfällt läge men det agerar som en god indikator på byggkvalitet. I det här fallet är den utmärkt. 

Handtaget på RAT 1 är en öppen konstruktion med skållor gjorda i ett plastmaterial kallat "Nylon 6" som är fästa med fem torxskruvar på en bärande konstruktion i stål. Just den här kniven är i färgen "Desert Tan" men kniven finns att få i ett flertal färger och givetvis i svart. Det råder ibland lite förvirring kring vilket material det egentligen handlar om. Ibland nämns G-10, imiterad G-10 och även Zytel men det är alltså ingetdera och Ontario uppger att det är Nylon 6 på sin hemsida. Det lär för övrigt vara samma material som Glock använder till många av sina pistoler och är således beprövat och hållbart. Den öppna ryggen hålls ihop av fyra stycken sprintar utöver bladstoppet vilket ger en stadig kniv. Detta förstärks av de kraftiga stål"liners" som är knivens kärna men det är också det som bidrar till den relativt höga vikten eftersom de inte är lättade över huvud taget.

Rundade hörn ger bättre bärkomfort

Den öppna ryggen i kombination med det enkla linerlåset gör kniven lätt att hålla ren. Bara att skölja eller blåsa ur och sen låta torka. En av de främsta fördelarna med kniven är den goda greppergonomin som delvis kan tillskrivas det långa och tämligen vida handtaget. Det sker naturligtvis på bekostnad av hur lätt det är att bära kniven. Den är en aning i vägen när man har den i fickan det måste medges. På plussidan däremot kan adderas att alla kanter och hörn är rundade vilket gör att man får ned handen i fickan ändå. En annan detalj som bidrar till bra grepp är den generösa urfasningen för pekfingret (fingerchoil) som ger ett excellent grepp. Det är något jag alltid studerar noga när jag betraktar handtag. Det kan nästan inte bli för mycket av den varan i mitt tycke. Jag anser att det är betydligt viktigare än "jimping"/räfflor för bra fäste. De räfflor som finns på den här kniven återfinns på låsmekanismen och tumrampen på bladet och är bra. Grova nog för att ge lite fäste men avrundade nog för att inte orsaka ömhet. Handtaget är stort nog även för dem med större händer att få ett rejält fyrfingersgrepp runt. Ytan på nylonskållorna är ganska glatt, något jag uppskattar generellt och även på den här kniven. Jag föredrar en mjukare känsla i greppet än att det känns som det är täckt med sandpapper.

Öppen konstruktion, lättare att hålla rent men en aning mindre komfort än varianter med "backspacers".

Clipet på kniven är svart och ytan målad så den lär bli nött med tiden. Det här är inte något samlarobjekt direkt så lite patina lär inte skada kniven. Funktionen är utmärkt, kniven hålls kvar som den skall och clipet är lagom styvt så att det även går att dra kniven. Detta förstärks av att mönstret på handtaget inte är så agressivt något som även räddar byxorna. Clipet går att flytta till alla fyra hörn och fungerar således för såväl höger- som vänsterhänta. Om kniven bärs som jag har den med spetsen uppåt så sticker lite mer av kniven upp än vad som är fallet om man vänder på den. Men den är acceptabelt diskret oavsett hur den bärs. Dock känns clipet mindre mot handen i aktuellt läge.

"Randall's Adventure and Training"-logga på clipet

Att öppna kniven går extremt lätt och känslan är överraskande mjuk. En del av förklaringen kan återfinnas i de fina glidlagren i fosforbrons som pivotskruven vrider sig kring och en del av de välplacerade lagom stora tumpinnarna. Inte alltför sällan placeras dessa för nära handtaget vilket gör det knepigare att komma åt med tummen och därmed fälla ut kniven. Formen på dem är lite spetsiga men de ger adekvat grepp. De är dubbla för att kunna öppnas med båda händerna. Bladet kan snärtas fram med tummen eller öppnas mjukt, båda sätten fungerar. Det går att också att justera spänningen på pivotskruven om behovet finns. Den är för övrigt lite ovanlig då det är en dubbel pivotskruv som kan kan skruvas från båda håll. 

Bra placerade tumpinnar

...som ger bra grepp trots pyramidformen

Väl ute så låses bladet med en "linerlock". Låsningen är distinkt och det sker med rätt mycket metall bakom bladet så det känns stabilt. Det här är faktiskt den variant på lås jag håller högst. Titan och "framelocks" i all ära men de har en tendens att "klicka" lite, att ge en seg känsla framför allt när låset skall släppas om det inte är perfekt utfört vill säga. Det är något jag upplevt på många knivar men inte alls i samma utsträckning med linerlocks i stål. 

Hela låsarmen liggger an men det finns utrymme att slita in kniven utan att den vandrar över

Bladet har inte det minsta glapp eller spel åt något håll i öppet läge vilket är något jag annars kan reta mig extremt mycket på. Trots den solida låsningen är den mycket lätt att frigöra. Den modesta räfflingen på låsarmen och rätt motstånd i fjädern gör att kniven är lika lätt att stänga som att öppna.

Ontario RAT 1 är en kniv som är mycket svårslagen i sin "klass" - stora robusta fällknivar. Konkurrensen är dock tämligen hård med motstånd som t ex utmärka Spyderco Tenacious, flera modeller från Kershaw och några kinesiska utmanare vilka jag kommer att recensera senare. RAT 1 är dock lite större och kraftigare än de flesta av motståndarna i samma prisläge. 

Att köpa den här kniven är väl investerade pengar då du får mycket för dem. Men allt är inte positivt. Kniven är något klumpig att bära på grund av sitt tjocka handtag och sin vikt. Hade kniven borrats ur och andra material använts så hade kniven blivit lättare men alla arbetsmoment hade förstås påverkat priset i negativ riktning så det är alltid en avvägning. Stålet är inte heller det bästa men härdningen gör det dugligt och handtaget är av plast. G-10 är att föredra som material då det ger bättre grepp framför allt om man är kall eller fuktig om händerna eller om man jobbar med handskar på. Men återigen hade det gjort kniven en aning dyrare.

RAT 1 - en rejäl brukskniv

Bortser man från de nackdelarna så återstår en utmärkt allroundbetonad fällkniv. Den är välbyggd med centrerat blad och med för prisklassen väl valda material. Den anlände riktigt vass, den öppnar mjukt och låser som ett bankvalv. Trots sin storlek kan den fungera som "EDC"-kniv men även som en rejäl brukskniv i skog och mark. Lägger man till priset i ekvationen så blir slutomdömet att det är en av de bästa knivarna i klassen.

I Sverige får man betala ca 450kr (t ex från Knivbutik.se) och på eBay brukar priset ligga runt 30$ exklusive frakt o dyl. Jag köpte min från utmärkta "Knifecenter". 

Specifikation:

Längd utfälld: 216  mm (8,5 in)
Vikt: 140g (5 oz)
Bladlängd: 88,9 mm (3,5 in)
Godstjocklek: 3 mm (0.12 in)
Bladstål: AUS8
Handtag: Nylon 6
Lås: Linerlock

Producerad av: Ontario Knife Company, tillverkad i Taiwan


/ J - gör knivskarpa  reflektioner?

* Namnet kommer inte från Ontario, Kanada som man kan tro utan från Ontario County, New York.
** Några exempel återfinner du här, här och här.
*** Som numera går att köpa under namnet "Esee knives".