Visar inlägg med etikett Nylon 6. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Nylon 6. Visa alla inlägg

tisdag 11 december 2018

J stirrar närsynt på "RAT1"

- eller hur man dissekerar gnagare


Fågeljakten häromsistens var lyckad så nu vänder jag blicken mot ett vanligt förekommande skadedjur istället. Dags att ta en gnagare av daga. 

Just det här exemplaret är tämligen ljus i pälsen. Jag vet att variationer kan förekomma i det vilda och att de kan hittas i mörkare nyanser som sträcker sig från brunt ända till svart. Den här ljusa varianten är inte särskild eftertraktad på pälsmarknader då den är av enklare kvalitet.  Den är klassad som Nylon 6. 

En ovanligt ljushyllt gnagare, RAT1



Utan päls


Pälsen sitter ovanligt hårt på det här djuret. Inte mindre än fem fästpunkter utöver pivotskruven måste hanteras innan RAT kan flås. Under skyddande lager vinterskrud återfinns ett massivt skelett. 


Revbensfästena är D-formade


Intrycket man får när man lyfter upp kreaturet, att det här är en stadig bit, förstärks när man styckar det. Förutom en stadig ram och många fästpunkter så är distanserna skruvade från två håll, försedda med skuldror och har D-formade fästen vilket ytterligare stärker konstruktionen. 

Här i alla sina beståndsdelar, notera de dubbla glidlagren i nylon och brons 


I nacken återfinns förklaringen till den rörliga nosen. Diskarna där är dubbla och av både av brons och mycket tunn nylon. Det ger en kvick och alert liten rackare men viss risk för diskbråck föreligger. 

Det är ett starkt och motståndskraftigt kreatur vilket gör det svårutrotat har det visat sig


Den stadiga kroppskonstitutionen förklarar varför det här är ett djur som är svårt att ta kål på. Det och förökningstakten. Utvecklingen för populationen har närmast varit explosionsartad. 

Till en början fanns bara den här arten men det kom snabbt en dvärgvariant. Ursprungligen hade de alla mjukare gnagartänder i AUS8 men evolutionen har lett till hårdare gaddar i D2. En mer sällsynt variant är den kvickare svartråttan som fått en fjäder i ryggen och har styvare päls även kallad G10. 
  
Jag rekommenderar att ni tar en titt i knivlådan för att se om det inte gömmer sig en RAT hos er också! Agerar ni inte kvickt nog finns risk att de förökar sig. 


/ J - råttutrotaren

söndag 17 januari 2016

Dagens bild nr 13


Det här är den sista i raden av råttor jag fångat i min fälla. Jag betar den vanligtvis med PayPal vilket visat sig vara ett framgångsconcept. Den här kniven är snabbare än de andra eller åtminstone mer samarbetsvillig då den är fjäderassisterad. Modell RAT 1 med tillägget "A" till namnet har även försetts med en rejält sträv G10 i skollorna istället för orginalets såphala material "Nylon 6".


"I smell a RAT"


Utöver det följer den sina släktingar när det gäller specifikationen. Ett enkelt droppoint blad i AUS-8 stål, här i satinutförande. Tumknopp för enhandsmanövrering och linerlock för säkerhet. Därutöver en extra säkring som låser bladet i infällt läge - komplett meningslöst!


/ J - råttornas betvingare

(Här hittar du presentationer av Ontarios RAT 1 och RAT 2. Text om ovanstående kniv kommer framöver)

 #knivigtvarre #aliaspostmortem

tisdag 5 februari 2013

Knivrecension Ontario RAT-1

- Några synpunkter på en ytterst prisvärd kniv


Det är dags att presentera en av senare års kanske mest populära "budgetfällknivar" Ontario Knife Company's* modell RAT 1. Det är en kniv som är rikligt representerad i recensioner framför allt på youtube** där den i allmänhet fått lysande omdömen från den dag den kom ut på marknaden fram till idag. Frågan är om den är så bra som det sägs och vad i så fall som höjer den över mängden? I vilket fall blev jag nyfiken på kniven ifråga och beslöt mig för att köpa en. Jag har nu haft den i något halvår och tänkte dela med mig några av mina erfarenheter. 

Inledningsvis kan jag slå fast att jag till största delen instämmer i hyllningen av den eniga kritikerkåren  och anser att det är en riktigt bra kniv och jag tänkte belysa några av dess förtjänster här. 

Ontario RAT 1 - budgetkändis

Med sina 140 gram är kniven en tämligen solid historia. Om det upplevs som man har ett blysänke i fickan eller om vikten ger ett intryck av stabilitet handlar förstås om tycke och smak. För mig är vikten på knivar i sig oftast inte av större betydelse men det är förstås situationsbundet och tendensen den senare tiden har för min del gått mot lättare och mindre knivar. RAT 1 är en stor kniv med en längd på över 21 cm utfälld och ett blad på närmare 9 cm. Storleken gör dock att den fungerar till nästan allt och har få begränsningar. Men en av dem är att det är inget du sliter fram offentligt för att dela en apelsin. 

En bladform blir nästan inte mer okomplicerad och enkel än så här. Ett klassiskt droppointblad gjort i japanskt AUS-8 med en godstjocklek på 3 mm. Det relativt tunna bladet, flatslipningen och det faktum att tumpinnarna inte är i vägen gör att den här kniven skär utomordentligt bra i de flesta material. Ontario listar faktiskt bladvinkeln på sin hemsida vilket är ovanligt och de uppger den till 35 grader. Primäreggen är riktigt bra och jämnt slipad.

En jämn och bra slipning på ett klassiskt blad i AUS-8 som nästan har lite "retro-känsla"över sig

Det här är en kniv du kan använda till allt från småjobb som att öppna kuvert och paket, skära tejp, rep o dyl via matberedning till tyngre jobb som jakt, fiske och enklare täljarbete. Kniven kom riktigt vass från fabrik, det finns inget att anmärka på där. Givet att det inte är den finaste stålsorten på marknaden så får man vara beredd på att skärpa kniven tämligen ofta. Härdningen av Ontarios AUS-8 verkar dock vara relativt bra såvitt jag kan bedöma. Jag har stött på sämre härdningar.  

RAT 1 kanske inte vinner något skönhetspris men är ytterst praktisk

Jag valde satinfinish på bladet framför svart även om det varit snyggt i kombination med de svarta skruvarna och clipet i kontrast mot det ljusa handtaget. Men Ontarios  bladbehandling är tyvärr ökänd för att vara dålig och därmed släppa fort. Satinfinishen däremot är riktigt bra och nästan polerad vilket möjligen även det kan vara lite opraktiskt då det lätt blir fläckar på bladet. Men det bidrar också till att kniven blir snyggare! Kniven skär riktigt bra men kunde som många USA-designade knivar ha ändå lite mindre stål bakom eggen. Bladet är inte överdrivet kraftigt och det är FFG men i en sådan vinkel att eggen ändå blir tämligen tvär som gradtalet ovan säger. Så med små ändringar på bladgeometrin kunde den varit än bättre!

Det kan tilläggas att bladet är helt centrerat. Det påverkar inte funktionen på en fällkniv om bladet är exakt i mitten av handtaget i hopfällt läge men det agerar som en god indikator på byggkvalitet. I det här fallet är den utmärkt. 

Handtaget på RAT 1 är en öppen konstruktion med skållor gjorda i ett plastmaterial kallat "Nylon 6" som är fästa med fem torxskruvar på en bärande konstruktion i stål. Just den här kniven är i färgen "Desert Tan" men kniven finns att få i ett flertal färger och givetvis i svart. Det råder ibland lite förvirring kring vilket material det egentligen handlar om. Ibland nämns G-10, imiterad G-10 och även Zytel men det är alltså ingetdera och Ontario uppger att det är Nylon 6 på sin hemsida. Det lär för övrigt vara samma material som Glock använder till många av sina pistoler och är således beprövat och hållbart. Den öppna ryggen hålls ihop av fyra stycken sprintar utöver bladstoppet vilket ger en stadig kniv. Detta förstärks av de kraftiga stål"liners" som är knivens kärna men det är också det som bidrar till den relativt höga vikten eftersom de inte är lättade över huvud taget.

Rundade hörn ger bättre bärkomfort

Den öppna ryggen i kombination med det enkla linerlåset gör kniven lätt att hålla ren. Bara att skölja eller blåsa ur och sen låta torka. En av de främsta fördelarna med kniven är den goda greppergonomin som delvis kan tillskrivas det långa och tämligen vida handtaget. Det sker naturligtvis på bekostnad av hur lätt det är att bära kniven. Den är en aning i vägen när man har den i fickan det måste medges. På plussidan däremot kan adderas att alla kanter och hörn är rundade vilket gör att man får ned handen i fickan ändå. En annan detalj som bidrar till bra grepp är den generösa urfasningen för pekfingret (fingerchoil) som ger ett excellent grepp. Det är något jag alltid studerar noga när jag betraktar handtag. Det kan nästan inte bli för mycket av den varan i mitt tycke. Jag anser att det är betydligt viktigare än "jimping"/räfflor för bra fäste. De räfflor som finns på den här kniven återfinns på låsmekanismen och tumrampen på bladet och är bra. Grova nog för att ge lite fäste men avrundade nog för att inte orsaka ömhet. Handtaget är stort nog även för dem med större händer att få ett rejält fyrfingersgrepp runt. Ytan på nylonskållorna är ganska glatt, något jag uppskattar generellt och även på den här kniven. Jag föredrar en mjukare känsla i greppet än att det känns som det är täckt med sandpapper.

Öppen konstruktion, lättare att hålla rent men en aning mindre komfort än varianter med "backspacers".

Clipet på kniven är svart och ytan målad så den lär bli nött med tiden. Det här är inte något samlarobjekt direkt så lite patina lär inte skada kniven. Funktionen är utmärkt, kniven hålls kvar som den skall och clipet är lagom styvt så att det även går att dra kniven. Detta förstärks av att mönstret på handtaget inte är så agressivt något som även räddar byxorna. Clipet går att flytta till alla fyra hörn och fungerar således för såväl höger- som vänsterhänta. Om kniven bärs som jag har den med spetsen uppåt så sticker lite mer av kniven upp än vad som är fallet om man vänder på den. Men den är acceptabelt diskret oavsett hur den bärs. Dock känns clipet mindre mot handen i aktuellt läge.

"Randall's Adventure and Training"-logga på clipet

Att öppna kniven går extremt lätt och känslan är överraskande mjuk. En del av förklaringen kan återfinnas i de fina glidlagren i fosforbrons som pivotskruven vrider sig kring och en del av de välplacerade lagom stora tumpinnarna. Inte alltför sällan placeras dessa för nära handtaget vilket gör det knepigare att komma åt med tummen och därmed fälla ut kniven. Formen på dem är lite spetsiga men de ger adekvat grepp. De är dubbla för att kunna öppnas med båda händerna. Bladet kan snärtas fram med tummen eller öppnas mjukt, båda sätten fungerar. Det går att också att justera spänningen på pivotskruven om behovet finns. Den är för övrigt lite ovanlig då det är en dubbel pivotskruv som kan kan skruvas från båda håll. 

Bra placerade tumpinnar


...som ger bra grepp trots pyramidformen

Väl ute så låses bladet med en "linerlock". Låsningen är distinkt och det sker med rätt mycket metall bakom bladet så det känns stabilt. Det här är faktiskt den variant på lås jag håller högst. Titan och "framelocks" i all ära men de har en tendens att "klicka" lite, att ge en seg känsla framför allt när låset skall släppas om det inte är perfekt utfört vill säga. Det är något jag upplevt på många knivar men inte alls i samma utsträckning med linerlocks i stål. 

Hela låsarmen liggger an men det finns utrymme att slita in kniven utan att den vandrar över

Bladet har inte det minsta glapp eller spel åt något håll i öppet läge vilket är något jag annars kan reta mig extremt mycket på. Trots den solida låsningen är den mycket lätt att frigöra. Den modesta räfflingen på låsarmen och rätt motstånd i fjädern gör att kniven är lika lätt att stänga som att öppna.

Ontario RAT 1 är en kniv som är mycket svårslagen i sin "klass" - stora robusta fällknivar. Konkurrensen är dock tämligen hård med motstånd som t ex utmärka Spyderco Tenacious, flera modeller från Kershaw och några kinesiska utmanare vilka jag kommer att recensera senare. RAT 1 är dock lite större och kraftigare än de flesta av motståndarna i samma prisläge. 

Att köpa den här kniven är väl investerade pengar då du får mycket för dem. Men allt är inte positivt. Kniven är något klumpig att bära på grund av sitt tjocka handtag och sin vikt. Hade kniven borrats ur och andra material använts så hade kniven blivit lättare men alla arbetsmoment hade förstås påverkat priset i negativ riktning så det är alltid en avvägning. Stålet är inte heller det bästa men härdningen gör det dugligt och handtaget är av plast. G-10 är att föredra som material då det ger bättre grepp framför allt om man är kall eller fuktig om händerna eller om man jobbar med handskar på. Men återigen hade det gjort kniven en aning dyrare.

RAT 1 - en rejäl brukskniv

Bortser man från de nackdelarna så återstår en utmärkt allroundbetonad fällkniv. Den är välbyggd med centrerat blad och med för prisklassen väl valda material. Den anlände riktigt vass, den öppnar mjukt och låser som ett bankvalv. Trots sin storlek kan den fungera som "EDC"-kniv men även som en rejäl brukskniv i skog och mark. Lägger man till priset i ekvationen så blir slutomdömet att det är en av de bästa knivarna i klassen.

I Sverige får man betala ca 450kr (t ex från Knivbutik.se) och på eBay brukar priset ligga runt 30$ exklusive frakt o dyl. Jag köpte min från utmärkta "Knifecenter". 


Specifikation:

Längd utfälld: 216  mm (8,5 in)
Vikt: 140g (5 oz)
Bladlängd: 88,9 mm (3,5 in)
Godstjocklek: 3 mm (0.12 in)
Bladstål: AUS8
Handtag: Nylon 6
Lås: Linerlock

Producerad av: Ontario Knife Company, tillverkad i Taiwan


/ J - gör knivskarpa  reflektioner?

* Namnet kommer inte från Ontario, Kanada som man kan tro utan från Ontario County, New York.
** Några exempel återfinner du här, här och här.
*** Som numera går att köpa under namnet "Esee knives".