Nytt år, nya möjligheter!

Frågan är om inte det var en lite väl hurtig rubrik? Visst förhåller det sig så men jag behöver kanske ändå inte skriva ut det då det faktiskt kan gå åt helvete också. Fast, det kanske är ett lite väl depprimistiskt synsätt? Livet är väl som vanligt en blandning, inte av sött och salt som det hette i schlagern utan kanske mer av...nä, mer av en balansakt kanske. En som understundom sker på slak lina och alltsomoftast utan säkerhetsnät. Fan, jag som lider av svindel. 

Nu har vi passerat krönet och kan från det blicka ut över en ny era som skrives 2024. I alla fall vi som håller oss med en linjär syn på tiden. Det är det inte alla som gör. 

För att komma hit måste Nyårsafton passeras, en märklig tillställning. Något som ofta är väldigt upphaussat vilket gör att det är mycket som skall klaffa. Fördrinken skall vara god, maten vällagad, kläderna eleganta och humöret på topp. Vännerna, platsen och allt runtomkring skall nuförtiden vara Instagramvärdigt. Inte sällan handlar begivenheten om att skryta om vad man gjorde och kanske var. Kiribati och sådana ställen är först, bara så ni vet.

De säger att vi går mot ljusare tider...fan tro't

Här regnade det som det oftast gör och var mulet så man inte såg ett jäkla dugg utan bara hörde fyrverkerier värdiga vilken artellerield som helst. In i dimman bröder och systrar! Därefter mörker varpå man somnar  och vaknar till nytt mörker, oftast bakfull som ett ägg. Det sista har jag hoppat över rätt många år nu vilket gjort inledningen på det nya året något bättre än brukligt. Jag är inte alls lika begiven på att vare sig bli vresig eller hysa ett begär efter svenskens stora nyårsdagsrätt, pizza. Vädret hade däremot ändrat karaktär och det är kallt och tillika blåsigt. 

Dagen försvann emellertid spårlöst. Därför har det nu hunnit bli "måndagstisdag". Det vill säga första arbetsdagen efter ledighet. Efter omständigheterna gick det väl ok  bortsett att jag inte kunde somna igår och därför endast har fyra timmars dålig sömn innanför västen. 

De här orden skrivs därför något senare än vanligt då jag efter en kylslagen promenad somnade en timme eller om det var två i soffan. 

Undet den promenaden klurade jag lite på frågan om vart den här bloggen skall ta vägen. Inte för att jag planerar att lägga ned den, tvärtom. I dessa tider när Meta slår ned på alla möjliga och omöjliga ämnen på Instagram och Facebook blir det allt svårare att vara knivintresserad i den stratosfären. Jag har en period varit bannad liksom hundratals andra knivkonton som dessutom drabbats mycket hårdare än jag. Räckvidd och hur många som gillar ens bilder minskar dessutom stadigt. Borta var den tiden då man kunde växa organiskt, det vill säga inte betala för sig. Det var flera år sedan faktiskt. 

Den sortens post jag vill ha mer av 2024

Då är det mycket roligt att konstatera att allt fler faktiskt hittar hit! De tre sista månaderna har antalet läsare legat kring 9600/mån vilket är mer än tidigare. Och av vad jag kan utläsa har det blivit en trend som dessutom verkar hålla i sig. 

Av det skälet och för att jag känner för att skriva saker ämnar jag fortsätta även under 2024. 

Bak hörnet väntar flera spännande nyheter. Det handlar om för mig och kanske er nya märken och modeller. Det blir fler recensioner av kockknivar, kastknivar och förstås såväl fastbladade knivar som fällknivar. En salig mix med andra ord. 

Jag hoppas innerligt att ni fortsätter att titta in med jämna mellanrum trots att formen, den skrivna texten i en ständigt virvlande malström av snabba TikTok-klipp kan kännas en smula ålderdomlig. Men kanske just därför. Ibland behöver vi stanna upp och inte ha så bråttom. Det gäller vare sig det handlar om något i sammanhanget så banalt som en knivrecension eller livet i stort. Glömt inte bort att andas!

/ J - för tillfället i någorlunda balans