Recension Spyderco Resilience Lightweight

 -  stor och lätt, en fällkniv för friluftsliv

Fram till dags dato har jag recenserat kring 35 knivar från Spyderco. Men trots att jag äger fler har det endast blivit en ur "Tenacious-serien" vilken var deras första satsning på vad de kallar "value folders". En kategori som innebär lite enklare knivar sett till material och som tillverkas i Kina. Allt för att få ned priset och göra dem mer konkurrenskraftiga även i lägre prissegment. Den familjen har sedan vuxit med modeller som exempelvis Efficient, Emphasis, Astute m fl. Gränsen till deras budgetmärke "Byrd" är dock flytande vad gäller den biten även om du i den här serien får en mer uttalad Spyderco-design. 

Det är en av Value Folder-knivarna vi skall kika närmare på idag. Den största faktiskt, kallad Resilience. 

Spyderco C142BK Resilience Lightweight

Det som är nytt är att det släppts en serie kallad Lightweight där modellerna Tenacious, Persistance och Resistence fått en behandling som innebär att G10 sidorna i handtagen bytts ut mot FRN. Därtill har man från Spydercos håll lanserat en lyxversion av Resilience med blad i S35VN-stål. Den är förstås dyrare och frågan är då vad som är vitsen med en så kallad "value line". Men det är ämnet för ett annat inlägg. 

Det är dock inte den versionen utan den enklare av de två FRN-varianterna av Resilience som är aktuell här.  

Resilience, en lättviktsbjässe från Spyderco

Twitterversion: Lättare betydde inte bara mindre vikt utan även bättre. Ergonomin fick sig en skjuts i rätt riktning och Spyderco Resilience är därför ett umärkt val för den som söker en stor fällkniv till relativt bra pris.  

Blad

Bladet på den här kniven är förstås identiskt med den ursprungliga modellen. Det innebär en av Spydercos grundformer, ett "lövformat" blad som i praktiken är en droppoint där rygglinjen är lätt modifierad för att bladhålet skall få plats. Det hänsynstagandet gör bladet bredare än många andra och dessutom uppstår naturligt en tumramp vid bladbasen. Den är i det här fallet försedd med räfflor för ökad friktion.  

Sedan är det inget litet blad vi talar om då det mäter över en decimeter på längden, mer exakt 107 mm. Höjden är 32 mm och bladtjockleken är 3,1 mm. Det är inte överdrivet mycket ställt i relation till bladets storlek, höjd och inte minst det faktum att det smalnar av mot spetsen, "tapering" på svengelska.  

Resilience bjuder på ett formidabelt blad

Materialet i både den här FRN-versionen och den tidigare är 8Cr13MoV, ett av de enklare kinesiska budgetstålen som ibland lite nedlåtande kallas "sifferstål". Men med det sagt är det inte helt oävet till fickknivar. Till att börja med är det tämligen rosttrögt givet att det behandlats korrekt vid tillverkningen. Sedan tar det faktiskt en duglig egg även om den däremot inte håller den för evigt. 

Det är heller inte världens mest slagtåliga stål är min erfarenhet*. Men som jag ofta påpekar, att det är relativt lätt att slipa är inget man skall blunda för. Särskilt inte i en brukskniv. Alla knivanvändare har inte tillgång till moderna slipsystem med fasta vinklar och diamantslipstenar och då är den aspekten viktig. 

Stålet är som tidigare kinesiskt men Sals märkning har tillkommit  och texten "China" har gjorts mindre

Som oftast är fallet med knivar från Spyderco är bladet fullt flatslipat. Det vill säga kniven har en primäregg (eng secondary bevel) som sträcker sig över hela bladets höjd som på en kockkniv. Det ger utmärkta skäregenskaper förutsatt att man från tillverkarens sida inte fegar ur och har för mycket stål precis bakom eggen. I det här fallet rör det sig om 0,6 mm. Inte det tunnaste men i gengäld är det en rätt stor kniv. 

Fabrikseggen får godkänt men inte mer. Kniven anlände vass men inget extremt bra. Eggen är någorlunda jämn men är brantare mot spetsen till. 

En sak värd att framhålla är att bladet är en aning vinklat nedåt i relation till handtaget. Det gör det lättare att nyttja eggen och särskilt bladets buk när man skär. En väl genomtänkt detalj. 

Kombinationen av bra textur på handtagssidorna, ett urtag för pekfingret och en tumramp med extra räfflor gör att det är mycket svårt att halka med handen på den här kniven vare sig du arbetar med eller utan handskar. Det även om den används för att sticka med. Det gör att man som användare inte tvekar när behöver punktera t ex kraftiga plastemballage eller liknande. 

Just det behöver man heller inte vara rädd för att göra då spetsen är ovanligt robust för att sitta på en Spyderco. I övrigt är bladet tämligen flexibelt sett till användningsområden. Att eggen är dragen ända in till handtaget är förvisso en nackdel när kniven skall slipas om men är i gengäld en stor fördel när man skär i trä vare sig det är torrt eller färskt då man kommer närmare ämnet. Där har man både mer kraft och kontroll. 

I vardagsmaterial som kartong, plast av varierand sorter och slag samt tyg är Resilience formidabel som skärverktyg. Det breda bladet glider igenom materialen tack vare flatslipningen som gör att övergången till full bladtjocklek är mild. Sedan är bladformen en stor tillgång vid alla former av utomhusmatlagning. Det är en bonus i det här fallet. 

Handtag

Det är i handtaget som skillnaden mellan den här nya versionen och originalet återfinns. Konstruktionen är densamma som tidigare med en lättad stålram som sidorna sedan är skruvade i. I det här fallet med tre skruvar utöver pivotskruven vilket förstås gör kniven stadig. Särskilt som själva fånglinehålet utgörs av en ståltub vilket ytterligare förstärker konstruktionen. 

Men däremot är materialet i själva sidorna helt nytt. Här har man frångått tämligen slät G10 till förmån för rejält mönstrad FRN eller "Fiber Reinforced Nylon" som det står för. Själva strävheten eller friktionen kommer sig inte av materialet utan av mönstret som är Spydercos "bi directional" vilket innebär att det finns klackar i den gjutna plasten som biter i handen oavsett vilket håll belastningen kommer ifrån. Det ger ett fäste som är på gränsen till för bra ibland. Den som söker den egenskapen behöver emellertid inte leta vidare. 

Handtaget bjuder på gott om utrymme och mycket bra fäste

I övrigt kan sägas att kniven är öppen i ryggen. Distanserna som hittas där är inte formade på något vis vilket är ett tämligen säkert tecken på en mer budgetorienterad kniv. Jag säger "mer" för Spyderco är sällan billliga. Ramen som kniven bygger på är ovanligt kraftig med sina 2 millimeter. Det matchar storleken på kniven som lockar till hårdare tag. 

Den öppna ryggen avslöjar enkla distanser och att ramen är lättad

Själva måtten på  handtaget räcker till och blir över för de flesta, även de med veritabla labbar till händer. Längden är kring tretton centimeter och av det kan det mesta användas till att hålla kring. Höjden är 2,9-2,4 cm och tjockleken på handtaget 12 mm. Det gör även kniven förträfflig för den som vill använda den med handskar på.  

Resilience är som sagt en substantiell fällkniv men välbalanserad

Att handtaget är rymligt gör att alla grepp undertecknad kan komma på fungerar. Tumrampen med sina räfflor är både bildligt och bokstavligt som gjord för att placera en tumme på och därmed känns sabelgrepp helt naturligt. Likaså känns hammargrepp utmärkt inte minst som handtaget är tämligen högt vilket fyller handen bättre än slankare handtag. Sedan kan man skära nära handtaget och då är det här det grepp åtminstone jag använder mest. 

Det rymliga handtaget gör att det är lätt att variera greppet

Av samma skäl, ett högt men tunt handtag, är sidledes grepp förmånliga. Eggen finns där du förväntar dig så att säga. Med de gigantiska "finger choils" som blivit modernt flyttas eggen långt ut från handtaget vilket gör dylika fattningar svårarbetade. 

Öppning och lås

Som i princip alla Spydercoknivar öppnas även Resilience via ett hål i bladet. Det är trots allt deras signum och det som återfinns på de flesta knivar som inte är flipperknivar i deras katalog. I det här fallet fungerar hålet bra men något annat hade förvånat mig.  

Med bra avses att placeringen i relation till handtaget och handtagssidorna gör hålet både lättåtkomligt och att bladet enkelt kan manövreras.

Ett bladhål, vad annars? Men ett mycket väl fungerande sådant bör tilläggas

Sidorna på hålen är inte fasade vilket Spyderco ibland får kritik för då de av somliga upplevs som för vassa. Om man tillhör dem som tycker det är det enkelt att dra ett varv med en slipsten på insidan. Annars ger det ett bättre fäste och gör att tummen inte halkar lika lätt. Särskilt inte med kalla eller våta händer. Något som ockdå ligger i linje med knivens användningsområde. 

Ett mycket kraftigt liner lock

På samma vis återfinns här ett tämligen starkt lås för att vara ett liner lock. Det åstadkoms med en låsarm som dels är två millimter tjock och dels genom att höjden är adekvat. Det ger i all enkelhet mer anläggningsyta mellan bladbas och låsarm. 

Själva låsarmen har försetts med kraftiga räfflor för bättre fäste och är lätt att komma åt när kniven skall stängas tack vare en generös försänkning i handtaget på motstående sida. 

Själva funktionen är utmärkt och något annat hade gjort mig upprörd även om Resilience inte tillhör någon av Spydercos mest exklusiva knivar. Men det här med lås brukar de inte slarva med och inte så i det här fallet heller. Bladet hålls på plats utan glapp eller spel. Inte heller glider det under belastning eller reagerar på lättare smällar från fel håll, dvs bladryggen. Kort sagt, det gör vad ett lås skall. 

Att bära

Alla knivar har sina för- och nackdelar och ibland dominerar det ena eller andra. Ibland är det jämnt skägg. När det gäller hur Resilience är att bära gäller det senare. Förvisso är den relativt lätt men ordet var relativt. Det är dock andra mått som gör den något mindre sympatisk i fickan. Extremt tjock är den inte med en bredd på 12 millimeter. Däremot är den både lång och som så ofta är fallet med Spydercoknivar tämligen hög. Den mäter 13,2 cm gånger 4,3 cm i de dimensionerna. 

På den här kniven har jag faktiskt valt att ha clipet monterat vid pivotskruven

Ytterligare en komplicerande faktor är det mönster jag berömde ovan. Det ger extremt mycket fäste men det gör även att kniven river mot allt annat också. Fast här skall en liten detalj som Spyderco implementerat sedan några år tillbaka lovordas. Det är hur man valt att ha den lilla plattan med logotypen precis under clipet. Det minskar problemet med tyg som kläms mellan grovt mönster och ett starkt clip. 

Det är ett kraftigt clip som inte fungerat lika väl utan den platta yta det vilar mot

Clipet ja, det känns igen. Det tillhör ett av Spydercos standardvarianter. Även om jag upplever att det brukar vara tjockare och därmed kännas lite klumpigare på modeller gjorda i Kina. 

Det kan monteras i alla fyra "hörn". Ibland kan jag tycka att det är tveksamt om det behövs. Fast kanske inte på en så här stor kniv. Jag tillhör nämligen dem som faktiskt vänder på clipet på några stora fällknivar. Idag har det nästan blivit "lag" eller åtminstone norm bland kniventusiaster att bära knivar utrustade med clip med spetsen uppåt, alltså clipet fäst vid bakänden på handtaget. Det gäller för det mesta mig också men undantag finns. Dels kan det handla om knivar som blir bekvämare i hand på grund av clipets utformning eller som här att storleken spelar in. 

Eftersom handtaget är så långt måste annars kniven först dras och därefter tvingas man att krypa fram på kniven för att komma åt hålet med tummen innan bladet kan fällas ut. Personligen tycker jag att det är enklare att istället snurra kniven ett kvarts varv för att åstadkomma detsamma. 

Clipet fungerar för övrigt väl. Rampen är god, det känns inte mycket i handen eftersom handtaget är så stort och det håller kniven på plats. Spänsten är rätt stark men inte oöverkomlig. 

Sammanfattningsvis

Det första intrycket vare sig det gäller originalet eller den här versionen av Resilience är att det är en stor jäkla best. Det är en av Spydercos största fällknivar. Bladet är som sagt över en decimeter långt och kniven mäter tretton centimeter i fickan. Men så var det vikten. Den är lätt och ibland talar man om hur mycket vikt man får "betala" för en viss egglängd. Här är det förhållandet mycket bra. 

Resilience tillhör Spydercos större fällknivar. Här i jämförelse med Military och Police 4

Frågan är dock om Resilience är för stor som vardagskniv? För många är den nog det och för andra är alla knivar för stora utom en Victorinox Classic. Men samtidigt gäller att om du vet med dig att du har stora händer eller bara gillar substantiella knivar är det här en mycket god kandidat. Sedan finns ju alla andra användningsområden för en kniv utöver att agera renodlad fickkniv för dagligt bruk. 

Visst kan du bära Resilience som EDC-kniv men då gärna kombinerat med något mindre

Det är faktiskt där jag främst ser Resilience LW, det vill säga som kniv för de "andra" uppgifterna. Då tänker jag främst som friluftskniv oavsett vad det innebär för dig. För Spyderco har i det här fallet lyckats packa in flera viktiga egenskaper som i det sammanhanget är betydelsefulla. Den första var vikten, 125 gram i det här fallet. Det ger mindre att släpa på vilket bland annat är betydelsefullt om du vandrar eller cyklar till exempel. Men sedan ger det flatslipade, breda och långa bladet mycket bra egenskaper även vid t ex utomhusmatlagning vare sig det är mer avancerade uppgifter eller om det bara är att skiva en falukorvsbit till mackan. Den här kniven har fått ersätta min gamla Military på det området.

Lika betydelsefullt är greppet som i den här versionen med FRN i handtagssidorna och det här mönstret är väsentligt mycket bättre än originalet. Det i kombination med att eggen är dragen ända in till handtaget gör att man kan ta i ordentligt om så behövs. Något som är extra sympatiskt när späntveden till den där brasan för nämnda matlagning skall åstadkommas. Att låset är ett ovanligt kraftigt för att vara en liner lock gör inte saken sämre. 

Sedan gör slipningen att bladet är utomordentligt bra till att skära material som kartong o dylikt. Att det är en Spyderco innebär att man slipper tumknoppar och liknande som kan hänga upp sig i materialet hjälper till. 

Det är som friluftskniv jag främst betraktar Spyderco Resilience Lightweight

För den som tycker att stålkvalitén inte matchar övriga egenskaper men som gillar modellen i övrigt finns som sagt en uppgraderad version med CPM S35VN i bladet istället. En dyrare kniv förvisso men i övrigt med samma mått. Och den som tvekar över priset för båda alternativen så kan originalet med G10-sidor faktiskt hittas till lägre pris ibland. 

Till alla andra kan jag bara säga att Spyderco med Resilience Lightweight förbättrat en redan god modell och därmed är ett gott val för den som söker en stor fällkniv för mestadels friluftsliv. Ja, och skulle du tveka inför storleken finns alltid lillebror Tenacious Lightweight.

Vill du bli återförsäljare för Spyderco i Sverige?
Kontakta Knivgrossisten!

Specifikation:

Längd utfälld: 239 mm

Längd hopfälld: 132mm

Vikt: 125 g

Bladlängd: 107 mm

Godstjocklek: 3,1 mm

Bladstål: 8Cr13MoV

Handtag: FRN

Lås: Liner lock

Producerad av: Spyderco, tillverkad i Kina

/ J -

* Något som jag bland annat testat grundligt i kastknivar.

** Vilket gjort att jag på några modeller sandpapprat ytan för att minska friktionen något. Det gäller t ex Manix 2. 

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Knivrecension Spyderco "Efficient"

- ett nytillskott till "Value Line"-familjen

Den här kniven känns som en bastard. Eller om man vill vara snällare som en hybrid, ett mellanting mellan den framgångsrika Tenacious och den lika etablerade Spydercomodellen Native. Sen kan man kasta in en dos "Ouroboros" eller "Lum Chinese också i och med det djupa urtaget för pekfingret och de lätt rundade formerna et voilá - dagens kniv, "Efficient". 

Spyderco C216GP "Efficient"

Själv fastnade jag just för det. De mjuka formerna, avsaknaden av exponerad bladtang och det djupa urtaget vilket är en egenskap hos en kniv jag är svag för. När de är rätt utformade vill säga. Det finns alltför många exempel på när det inte görs rätt. Tänk att det trots all samlad erfarenhet på området går att missa en så enkel sak som att avlägsna lite material på rätt ställe med rätt form för att passa ett finger. Har man lyckats i det här fallet eller får Spyderco bakläxa? Det ämnar jag försöka svara på i den här texten. 

Det går knappt att missa släktskapet med "Native"

Blad

För den som kan sina knivar och särskilt Spyderco kommer inte bladformen som någon större överraskning. Det är i princip ett löv och i det här formatet kraftigt likt sin dyrare kusin Native med sitt "50-50 choil". Den lösningen innebär att halva urtaget för fingret återfinns i själva bladet. Det underlättar när man skall smyga fram närmare eggen för detaljarbeten, åtminstone i teorin. På den punkten är jag väl generellt inte helt överens med halva internet och framförallt amerikanska knivtillverkare. Kommandes från en skandinavisk knivtradition kan jag tycka att det är bättre att slipa eggen ända in till handtaget istället som på vilken Morakniv som helst. Samma effekt uppnås men med längre egglängd som resultat. Spyderco valde för övrigt att göra så på exempelvis Tenacious-serien.

Det breda bladet är bra till mycket men kunde varit tunnare bakom eggen

Som jag ser det finns det nämligen flera nackdelar med "choils". För det första gör de att det inte går att fatta handtaget lika otvunget utan man blir styrd mot vissa favoriserade grepp. För det andra så medför de ofta att handen hamnar långt från bladet i andra grepp än det tänkta. Detta för att uppnå "reach"/räckvidd, något som jag sällan har särskild nytta av. När "choils" som här dessutom utgörs av bladet självt blir det inte mycket egg kvar av knivens totala längd. Ytteligare en nackdel finns och jag återkommer till den. 

Bladet är gjort i 8Cr13MoV-stål och mäter tre tum eller 7,6 centimeter på längden och höjden är strax över 3 centimeter. Som oftast på knivar från Spyderco är Efficient fullt flatslipad, här från en godstjocklek på 3 millimeter.

Generellt kan sägas att jag gillar bladet. Formen är god, praktisk och ser inte för pjåkig ut. Finishen är en tilltalande blank satin och grovleken är väl vald för knivsorten. Stabil utan att bli klumpigt tjock. Men det finns ett par detaljer som inte uppskattas helt från min sida. Trots att kniven utgår från relativt tunt gods återfinns rätt mycket stål bakom eggen i originalutförande. Något som tyvärr är vanligt bland flatslipade blad. Jag undrar varför samtidigt som jag vet att det gäller i princip alla moderna fällknivar. Det har blivit en standard utan att någon reflekterar över det. Själv har jag en teori om Youtubes genomslagskraft i det fallet. Det räcker med ett par tre högljudda recensenter för att vissa trender skall slå igenom. 

Stålvalet kan förstås diskuteras med i grund och botten fungerar 8Cr13MoV som budgetalternativ. Men det här kinesiska stålet är inget att hetsa upp sig över. Det blir vasst när man gnider på det men håller inte skärpan särskilt länge och min erfarenhet är att det har en tendens att rosta. Så jag rekommenderar att man efter användning är tämligen noggrann med att torka av sin kniv. Något att ta i beaktande om man tänkt använda kniven mycket i fuktiga miljöer som vid fjällvandringar, jakt och fiske. 

Efficient i kartongutmanartagen mot kusin "Persistance"

En annan detalj jag inte är helt tillfreds med är på sättet eggen möter ricasson. Inte ens fabrikssliparen har lyckats helt med den detaljen utan den kröker sig i en lätt uppförsbacke in mot basen och värre lär det bli med tiden.  Även det ett resultat av "50-50-choil"-lösningen.

På bladryggen återfinns räfflor som finns där mest för syns skull. Skall man nu ha dem alls bör de vara mer uttalade menar jag. Något som Spyderco annars är mästare på, i alla fall när det gäller vissa modeller som exempelvis Paramilitary 2 vilken är en av de bästa knivar som finns på det området.

Under användning motsvarar bladet sitt utseende och fungerar utmärkt till det den ser ut att göra det vill säga småarbeten. Det flatslipade bladet gör inte bort sig i köket även om jag inte förstår varför man skulle använda en fällkniv där förutom när knivar testas. Det fungerar även utmärkt till allehanda förpackningsöppning vilket tyvärr är en nödvändighet eftersom allt är inpackat i tre lager plast nuförtiden. Kartong strimlar den bättre än sin kusin Persistance av någon anledning. Spetsen är bra och vinkeln den får i relation till handtaget gör den lättanvänd.

När det kommer till tyngre arbeten som att skära i virke så är den här kniven inte särskilt bra. Det är egentligen inte bladet som är problemet utan handtaget. Det är för fyrkantigt över ryggen helt enkelt och det gör att man får ont i händerna.

En annan typ av arbeten som Efficient är usel till är att exempelvis strimla textilier och liknande. Vänder man på kniven till omvänt så fastnar ofelbart det man skär i. Det var den tredje nackdelen med "choils" - de är i vägen!

Handtag

Efficient är rättframt konstruerad utan extravaganser. Kniven utgår från en två millimeter tjock stålram som är skruvad i två punkter utöver pivotskruven. Tilläggas kan att skruvarna är dragna från två håll vilket är utmärkt. De fäster i sin tur i en backspacer i stål vilket skänker stabilitet till hela kniven. Handtaget är därmed inte helt öppet men går ända att blåsa genom för rengöring. 

Mjukt rundat och formerna förstärks av ovanligt slät G10

Stålramen är tämligen rejält urborrad för att hålla ned vikten vilket inte är givet och får anses arbetat för prisklassen. Och apropå hål så återfinns det ett akterut på handtaget för den som önskar fästa en fånglina av något slag där.

Sidorna är tillverkade i svart G10 som är tämligen slät till sin natur. Något jag personligen inte har något emot men det finns något av två läger när det kommer till hur materialet G10 skall utformas. Det ena som vill ha en rasplika sidor som de som återfinns på Cold Steel eller Ontario RAT 1a kontra de som föredrar lite mjukare varianter. Där ställs gott grepp mot hur illa kniven skall gå åt fickor och omgivningen i allmänhet. Sen kan tilläggas att tiden slipar ned G10. Min gamla Benchmade AFCK började som medelgrov men är lika slät som glasfiber numera. 

Efficient är en välbyggd kniv. Inte mycket som avslöjar att det är en kniv av enklare härkomst

Är Barbapappaformen så bra som den ser ut? Får man tro en del andra recensenter på nätet så är den det och lite till. En och annan har brustit ut i lovsång. Jag är mer kluven. Den är nämligen bitvis mycket bra. Kruxet är att för att uppnå god ergonomi vid vissa grepp försakas flexibiliteten. Där är raka, enklare handtag att föredra. Med det sagt är Efficient riktigt kvalificerad i de vanligaste fattningarna "hammargrepp", "sabergrip" och omvänt grepp. Brasklappen är emellertid att du håller kniven med pekfingret på dess anvisade plats och som nämdes tidigare, inte skär i mjuka material när du vänt på kniven. 

Öppning och lås

Kniven öppnas medelst ett hål i bladet, vad annat på en Spyderco? I det här fallet är hålet relativt stort, lätt att komma åt och fungerar därmed utmärkt. Kniven kan smygas fram, snärtas fram med tumme eller en s k "spyderflick" med långfingret. Det som hjälper till är en avvägd "detent" och en pivotskruv som fungerar. Den är för övrigt ställbar som sig bör på en modern fällkniv. 

Ett hål i bladet - en välbekant syn för de flesta vid det här laget. Utmärkt funktion men skänker ett utseende som inte tilltalar alla

Efficient låser med en linerlock av det kraftigare slaget. Det fullgör sin uppgift på ett föredömligt vis. Det vill säga låser stabilt utan glapp eller spel, glider inte vid belastning och är möjligt att släppa med lätthet. Punkter som kan synas uppenbara men av någon märklig anledning är det inte självklart att det fungerar på en relativt enkel teknisk pryl som en fällkniv. Inte sällan når eller till och med slår billiga linerlocks i stål dyra titanframelocks när det kommer till funktion.

Enkelt så det förslår. En linerlock i stål som dock fungerar utmärkt

Låset är även exemplariskt lätt att komma åt när det skall släppas. Det kan man tacka det stora fördjupningen i G10-skollan för. I alla fall om man är högerhänt. Är man vänsterhänt eller vill använda kniven med den handen går det bra men man får utöva lite fingergymnastik för att stänga kniven. 

Att bära

Den här kniven är ingen riktig lättviktare men heller inget bojsänke i fickan utan placerar sig i mittenfåran med sitt dryga hekto, 116 gram för att vara exakt. Efficient är inte lika skrymmande i fickan som valda delar av Spydercos produktion som kan vara lite väl svulstiga från tid till annan. Den mäter 3,6 centimeter på bredaste stället hopfälld. 

Allt har en baksida. Efficients döljer ett skedformat Spydercoclip

På plats i fickan syns för mycket av kniven

Clipet är Spydercos klassiska skedformade variant. Om det kan sägas att det fungerar exemplariskt men att det är stort och blankt och därmed väl synligt samtidigt som det på Efficient gör att tämligen mycket av kniven sticker upp ur fickan. Det är inget jag gillar. I min värld får knivar gärna synas så lite som möjligt. De behöver inte skyltas med i onödan och dessutom sitter de säkrare när de dyker djupare ned i fickan. Jag har tappat knivar vid några tillfällen och det är inte roligt alls.

Clipet är flyttbart från höger till vänster sida men kniven kan endast bäras med spetsen uppåt. Bra så, mindre hål i skollorna och ytterst få tycks föredra att bära knivar med spets nedåt. För vänsterhänta fungerar kniven även om hålet är något mindre lättåtkomligt från den sidan. 

Sammanfattningsvis

För säsongen drog Spyderco till med ett par nytillskott till sin "Value Line", serien som är tänkt att fungera som en brygga mellan de enklare "Byrd"-knivarna och det övriga sortimentet. Förutom Efficient släpptes även "Polestar" som inte så lite påminner om en lätt upphottad version av Byrd Raven II för övrigt. Frågan är däremot om de inte gjorde den sistnämnda kniven "för bra" för att konkurreras ut av en dyrare kniv i nästan samma material. 

Ett problem eller snarare något som förvirrar en smula är att Spyderco delvis konkurrerar med sig själva då flera Byrdmodeller är uppgraderade till BD-1-stål numera och att byggkvaliteten inte skiljer sig nämnvärt från "Value-line" då även de är tillverkade i Kina, högst troligt i samma fabrik. Frågan är därför om det finns någon skillnad mellan dem förutom formen på hålet? Jag låter det ämnet vara för stunden.

Efficient är en utmärkt kniv för "EDC"

Om Efficient kan sägas att byggkvalitet och passning är så pass god att det inte finns något som skvallrar om att den tillhör Spydercos budgetserie. Övergångar mellan backspacer och sidor är väl gjorda, ram och G10 sidor har fått sig en bra fasning och insidan på ramen är både slipad och lättad. Det är den lilla texten på bladet som avslöjar stålsorten och därmed skvallrar om att det här är en enklare kniv, det och möjligen de något släta G10-sidorna. Formgivningen gör det inte. 

Utseendet är kurvigt och något mindre skrymmande i fickan än vad som är brukligt för Spyderco då nästan hela bladet tack vare utformningen göms i handtaget när kniven är hopfälld. Bladet är brett och drar lite åt "Lum Chinese" hållet visuellt och är i allmänhet praktiskt.

Kniven är en utmärkt allroundkniv för fickan men med fokus på lättare arbetsuppgifter. En något kort egglängd och blockig rygg gör den mindre bra till större utmaningar. Jag vill inte tälja eller skära trä med den här kniven.

En sympatisk bekantskap och klart en av de bättre ur Spydercos "Value-line"-serie

Så vad blir svaret på frågan jag ställde inledningsvis, lyckades Spyderco med utformningen av "choils" på den här kniven? Ja och nej dryftar jag mig till att säga. Det bakre, den sorten jag normalt gillar är helt rätt men den här kniven och dess handtag kräver att man nyttjar båda. Det främre är också rätt konstruerat och gör kniven komfortabel i vissa grepp. Men det är också begränsande. Så till syvende og sidst kommer det an på vad du som person tycker om den finessen.

Jag anser att Efficient är en utmärkt instegskniv för den som funderar på att skaffa en Spyderco och inte vill betala premiumpriser (den kostar 679 kr på Knivshop.se när det här skrivs). Kvalitet och material balanserar prisnivån och på köpet får man en portion kvalificerad formgivning som ger god ergonomi förutsatt att man gillar "choils" förstås. 

Specifikation:

Längd utfälld: 179 mm
Längd hopfälld: mm
Vikt: 116 g
Bladlängd: 76 mm
Godstjocklek: 3 mm
Bladstål: 8Cr13MoV
Handtag: G10 på stålram
Lås: Linerlock

Producerad av: Spyderco, tillverkad i Kina



/ J - back in black

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Knivrecension Spyderco C122GPBL "Tenacious"

- Den perfekta fickkniven del 5

I den femte delen av "jakten på den perfekta fickkniven" så blir det åter hälsningar från Golden Colorado och familjen Glesser, ägarna till Spyderco. Jag kan väl inte anklagas för att recensera de mest nyutkomna knivarna  på marknaden så här långt men här följer ändå en presentation av "Tenacious". 

Spyderco är ett intressant märke då de understundom går sina egna vägar.  Under sina mer än trettio år i branschen har de lyckats pricka in det som krävs för att åstadkomma moderna fällknivsklassiker som "Worker", "Police", "Endura" och "Para-Military II" bara för att nämna några. En i raden av succéer är "Tenacious". Den har blivit något av en jämförelsestandard för andra stora knivmärkens budgetmodeller* på senare tid. Det är inte så konstigt då det är en kniv i lagom storlek för de flesta ändamål med dugliga material som G-10 i handtaget och ett hyfsat budgetstål. Lägg därtill en praktisk bladform, mjuk öppning och ett bra lås till ett överkomligt pris och du har en bästsäljare. Att den sen har en Spydercologga skadar inte heller.

Dagens recensionsobjekt, Spyderco Tenacious

Kniven ingår i en serie som Spyderco valt att kalla "Value line folders" och Tenacious kom 2008. "Familjen" består idag av storebror "Resiliance" som är ett riktigt monster, sen har vi den mindre ursprungsmodellen "Tenacious" och småsyskonen "Persistance" och "Ambitious". De här knivarna är alla producerade i Kina med kinesiskt stål för att hålla kostnaderna och därmed priset nere. De bygger på framgångarna Spyderco har haft med sin "Byrd-line" som är lite enklare knivar. I "Value-line" är materialen i princip desamma men byggkvalitén något högre, garantierna bättre och det är mer uttalad Spydercodesign på dem med bland annat det runda öppningshålet. Idén med budgetknivarna är inte att Spyderco ska konkurrera med sig själv och de bättre knivarna utan att tillfredsställa efterfrågan från dem med lite mindre plånbok misstänker jag. 

Min "Tenaciousfamilj", minstingen "Ambitious" saknas

Det dröjde tämligen länge innan jag skaffade den här kniven. Den första i serien jag köpte var den lite mindre "Persistance" som jag tyckte hade en storlek som skulle göra att den passade som fickkniv. Inköpt i Sverige från "Knivbutik.se" för att stödja åtminstone någon butik på hemmaplan även om det blir dyrare än att importera själv. Nöjd med kniven, särskilt den smidiga öppningen samt hur lätt den var att stänga med en hand så lades nästa beställning. Då jag var inne i en tillfällig "storknivperiod" så blev det "Resiliance". En bra kniv på många sätt men som sagt stor, inget man halar fram på öppen gata. Hade egentligen inte tänkt skaffa fler i serien men så fick jag syn på den här "sprintrunversionen" av Tenacious. Den blå färgen avgjorde det hela. Var tvungen att ha den här moderna klassikern.

Tenacious i blått

Bladformen är en variant av Spydercos typiska lövformade med flatslipning ända från ryggen ("FFG"). Stålet är det numera i enklare knivar nästan standardiserade kinastålet 8Cr13MoV. Det är ett stål som sägs vara jämförbart i komposition med AUS8 eller kanske snarare AUS6 dvs ett budgetstål men som med rätt härdning inte skäms för sig även om man får vara beredd att slipa det då och då. Formen på bladet gör att det blir en bra, mjuk men inte så uttalad buk på kniven och en kapabel spets. Slipningen och det breda bladet bidrar till att kniven är lätt att använda och ger utmärkta skäregenskaper i framför allt mjukare material.  Flatslipningen återfanns från början på Spydercos dyrare knivar (t ex Military, Endura, Delica) men finns nu även på de billigare modellerna. Jag har faktiskt kvar fabrikseggen på kniven och har därför ingen erfarenhet av att slipa den. Men givet stålet torde den vara tämligen lättslipad. Har bara striglat eggen än så länge. Här märks det dock att det är en lite enklare kniv. Eftersom tid är pengar och de sista handlagen på en egg ofta görs förhand så är inte eggen perfekt. Vänster slipfas är mycket jämn och fin medan höger inte är det. Men det är inget som inte går att rätta till med lite arbete och ett slipsystem.

Typisk Spydercoform på bladet

Gjort av ett mycket vanligt kinesiskt budgetstål

Sen kan en övergripande fråga som jag lär få anledning att återkomma till ställas; behöver knivgodset vara så tjockt? Jämför man t ex med en EKA 88 eller för den delen Spydercos egen "Centofante III" så är Tenacious överdimensionerad vilket gör att den skär sämre när man gör genomgående snitt i olika material. Det är inget specifikt för Spyderco som märke utan gäller de flesta tillverkare. Det finns helt klart en trend på marknaden som lutar åt kraftiga överdimensionerade fällknivar och det finns en nackdel med det. Alla vassa knivar skär så länge enbart eggen är i kontakt med ämnet som bearbetas men det gäller även yxor och andra redskap! Det är först när man skall skära igenom något på riktigt som egg- och bladgeometri kommer in i handlingen. Då märks det om det finns extra gods i bladet! Som sagt, jag ber om att få återkomma i ämnet.   

Kniven är mycket vass även om eggarna inte är helt perfekta.

Skållorna på Tenacious är gjorda i G-10 och här har Spyderco lyckats med att få till ett lagom grovt material som ger grepp men inte så hög friktion att det äter upp byxorna helt. Storleken på handtaget passar mig rätt väl. Det ger ett stadigt grepp utan att vara för stort som på storebror Resiliance. Den av bladformen givna tumrampen är försedd med räfflor och ger ett naturligt stöd för tummen. Handtaget är någorlunda bekvämt men kunde vara bättre. Det är någonting med formen som gör att jag inte riktigt kommer överens med det ändå. Jag tror att det är små detaljer som att kanterna är en aning vassa  på t ex ryggen och ned mot låset trots att de är avfasade. Det märks tydligare i vissa grepp än andra som när kniven hålls i "hammargrepp" utan tumme mot bladryggen. 

Kniven är byggd med "liners" i stål vilket gör den starkare samt styvare men också tyngre än om de inte varit där. De är förvisso lättade genom att onödigt material borrats ur vilket är bra för en kniv i den här prisklassen. Men det kan diskuteras huruvida de överhuvudtaget är nödvändiga på en kniv som främst saluförs som en "EDC"/fickkniv. Det går att göra varianter på detta tema som är lättare, t ex "Militarys" "nested liner" där själva låsmekanismen är i stål men sammanfogad med handtaget i G-10. Det är dock betydligt dyrare att åstadkomma. 

Lagom storlek på handtag men inte riktigt lika bra som andra Spydercomodeller

Bra textur på G-10 skållorna ger fäste utan

att bli för strävt

Att öppna kniven går smidigt även om den inte tillhör några av de mjukaste knivarna jag äger därvidlag. Bladet löper någorlunda lätt och Spydiehålet är min favorit bland system för enhandsöppning. Lätt att hitta även när det är mörkt eller om man är lite fumlig pga frusna fingrar eller har handskar på sig. Ännu enklare är det eftersom Tenacious har ett extra stort hål. Glidlagren i kniven är faktiskt av fosforbrons vilket är ovanligt för prisläget. Men de är lövtunna och därför förstärkta med extra bussningar i mässing, det återstår att se hur de håller. Nu använder jag för all del inte fällknivar till några tyngre arbeten generellt. Skall det bändas använder jag för ändamålet adekvat verktyg och skall det skäras mycket i trä så använder jag tex någon av mina moraknivar eller någon annan kniv med fast blad. Något jag dock märkt som jag tror har med de tunna lagren att göra är att det är svårt att hitta lagom pivotspänning. När kniven är stadig i sidled är den också lite trögare att öppna. Löper den riktigt lätt uppstår å andra sidan ett litet glapp. 

Kniven har en robust linerlock-konstruktion som låser utan anmärkning. Det återstår att se hur de kommer att slitas över tid och vad det kommer att göra med toleranserna. Men för stunden låser den lika solitt som jag har kommit att förvänta mig av Spyderco. Detsamma gäller för övrigt samtliga av mina tre knivar i serien.  

Ett perfekt exempel på hur en Linerlock skall göras

Clipet är Spydercos vanliga timglasformade som även återfinns på deras dyrare knivar. Det är ett av marknadens bäst formade clip från det företag som sägs ha uppfunnit konstruktionen. Materialet i dem på knivarna i "Value-line" är däremot av märkbart enklare standard än vad jag är van vid. Sämre spänst i stålet har  kompenserats med tjockare gods vilket ger ett mindre smidigt clip som därför satt lite väl tight från början. Det var jag tvungen att korrigera.  Finishen är mycket snygg även om den polerade blanka ytan syns väl mot byxtyg när man bär kniven. Kanterna är mjukt rundade så de inte fastnar i något. Det sistnämnda är viktigt då det förutom att det riskerar att böja ut clipet på kniven även kan mörda exempelvis lacken på en bildörr! Det kan också monteras i alla fyra hörn av handtaget beroende på preferenser. 

Spydercos ordinarie timglasformade clip men i enklare utförande

Med Spydercos enklare knivar blir det tydligt att kvalitetskontroll från företag är viktigare än i vilket land de tillverkas. Alla mina knivar i Tenaciousserien har god byggkvalitet och passform i materialen. En sak är dock lika usel som på i princip alla knivar jag har hanterat med ursprung i Kina och det är kvaliteten på skruvarna. Man får vara extremt försiktig om man exempelvis vill ändra clipets placering eller spänna pivotskruven. Skruvarna verkar vara gjorda av mjukost.

Några klara nackdelar finns med Tenacious och resten av knivarna i serien. Små designdetaljer som gör dem något "sämre" än andra Spydercomodeller. De är på intet sätt dåliga produkter men matchar inte riktigt andra knivar från märket. Ett exempel på detta och kritik jag riktar mot alla knivarna i serien, särskilt "Persistance" med något kortare handtag än Tenacious, är att där man placerar pekfinger och tumme, runt det för mig så "viktiga" urfasningen för främre fingret ("choil") är de lite överdimensionerade - för tjocka och klumpiga. Det gör att knivarna saknar den där precisa ergonomin som gjort Spyderco berömda. Ett utmärkt exempel på hur detta istället skall göras är handtaget på "Delica 4" eller "Endura 4".

En annan kritik som kan riktas mot Tenacious är att den är vid och därmed tar mycket plats i fickan. Det beror på en kombination av ett brett blad (32 mm) samt ett stort handtag. Spydercos knivar är ofta rätt breda från början i och med att de skall ha plats för hålet i bladet även om undantag finns. Här förstärks det av att den delen av handtaget är tämligen bastant det med. Kontrasten blir tämligen slående om den t ex jämförs med den i allt annat större "Endura 4".

Nu kanske det låter det som om jag inte uppskattar knivarna i Tenaciousfamiljen. Men det gör jag. Det är bra knivar med sedvanlig Spydercokvalitet till någorlunda priser. Jag skriver någorlunda då det förstås beror på varifrån de införskaffas. Den svenska prisbilden ser nu ut som den gör. Sen görs det ibland gällande att Tenacious skulle ge fantastiskt mycket mer för pengarna än vad prislappen säger och att den egentligen borde kosta mer etc. Det håller jag inte med om fullt ut. Det är förvisso en Spyderco men det är också en kniv med inte alltför avancerade material, t ex ett enkelt bladstål, inte lika fint stål i clipet etc så den är nog rimligt prissatt (i USA) skulle jag säga. Kniven är gjord i Kina och väljer man istället att köpa ett kinesiskt märke (t ex SRM eller Enlan) så får du en likvärdig kniv med samma material till väsentligt lägre pris!

Spyderco Tenacious, prisvärd men inte utan konkurrens

Så visst får man betala en del för att få Spydercologgan. Men med den följer också en genomtänkt kniv uppbackad med bra kundservice. Kniven kan därför rekommenderas men inte helt utan förbehåll.


Specifikation:

Längd utfälld: 197 mm
Vikt: 117 g
Bladlängd: 86 mm
Godstjocklek: 3 mm
Bladstål: 8Cr13MoV
Handtag: G10
Låsning: Linerlock

Producerad av: Spyderco, tillverkad i Kina

Mer detaljerad spec här.


/ J - feelin' kind of blue

* Något som är vanligt idag. Böker har "Böker Magnum", Spyderco sin "Byrd-line" och Tenacious-serien och Benchmade har köpt märken som "H&K" samt "LoneWolf" som de använder som märken i budgetsegmentet.