Ny kniv - Two Sun TS268

I dessa mörka tider behövs C-vitamin. Eller egentligen är det väl D-vitamin som saknas när det är mörkt? Men vitamintillskott behövs i vilket fall som helst. Därför skall man äta apelsiner så här års. Det är sedan gammalt. Eller kanske det mest beror på att de brukar vara billigare på vintern, vad vet jag. Men det var så det lät när jag växte upp i alla fall. 

För att pigga upp mig skaffar jag därför orangefärgade knivar istället, det är det närmaste apelsiner jag kommer och de är lättare att skala. Ellet det vete tusan förresten. Men den här anlände i kartong och inte i krympplast i alla fall. 

Kniven kommer från Two Sun och heter...ja, den heter inte ett dugg vad jag vet. Two Sun som kommit igång så bra med att döpa knivar. Men Wong-Design är den som står för formgivningen och modellbeteckningen är TS268.

Two Sun TS268

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om den här kniven egentligen. Det återstår väl att se men första intrycken är spretiga. Den är hyfsat bekväm att hålla i, bladstålet kommer från Sandvik och handtaget är gjort i G10 på en stålram i 420 som också utgör en liner lock. Så inga konstigheter så långt. Därtill löper bladet på kullager i keramik och kniven kan öppnas endera med en frontflippper eller mycket stora tumknoppar. 

Men den är tämligen, ful får jag väl säga. Harmonin mellan blad och handtag är inte helt optimal. Lite balans uppnås genom att bladet är markant bredare än handtaget. Det senare är dock väsentligt längre, allt för att rymma en mycket tilltaget finger choil. Men det kunde varit mycket värre. Det vill säga om de uppgivna måtten varit korrekta.

En liten kuriosa är att bladet mäter 75 mm,  i alla fall enligt alla webb-sidor. Det av den enkla anledningen att den då är godkänd för försäljning på fler platser i världen, inklusive Kina. Vi som har mätstockar, måttband, skjutmått, linjaler eller bara bra ögonmått kommer fram till att bladet är snarare närmar sig 9,5 cm varav 8 cm är egg. 

/ J - Nyknivshusse

#knivesandbikes  #knivigtvarre

Knivrecension Two Sun TS261 Apex

 -  Two Sun mot nya höjder

När jag presenterade den här kniven för första gången så skrev jag att utveckling är av godo när den rör sig åt rätt håll. Och det måste jag säga att den här kniven är ett gott exempel på. Jag har sedan tidigare två andra knivar från Two Sun som starkt påminner om den här. Men det här är klart min favorit av de tre. Att de ser snarlika ut är kanske inte så konstigt då det är en och samma person som designat knivarna. Den sista av dem är den här kallad Apex. 

Two Sun TS261 Apex

Alla knivar signerade Tepe Designs från Two Sun har varit tämligen exklusiva när det  kommer till såväl material som konstruktioner. Vi talar om kolfiberbolster, polerade G10 skollor, keramiska lager och förstås massor av intrikat bearbetad titan och inte minst exklusiva knivstål. Den här modellen är inget undantag utan snarare den som är det tydligaste exemplet på det både vad gäller ingående material och hur de nyttjats. Stålet är ovanligt, clipet är inte bara skulpterat utan har även dold fästskruv och det har lagts ned mycket bearbetningstid på titansidorna.

Den här modellen råkar vara numrerad vilket ibland är fallet med Two Suns förstautgåvor och det är inga enorma tillverkningsvolymer det handlar om. Det här är nummer 81.

Bladet är det som främst utmärker den här kniven från Two Sun

Twitterversion: Two Sun TS261, en dubbel soluppgång, den både ser bra ut och fungerar väl

Blad

Apex har en synnerligen uttalad clip point. Faktum är att den rent visuellt är en av de mer extrema exemplen på den bladtypen jag äger tillsammans med en annan modell från Two Sun samt en Spydercokniv. I det här fallet bjuds vi på 8,7 centimeter stål som har en höjd på tre centimeter som mest. Den uppgivna längden är dock 82 mm. Något jag inte förstår eftersom 87 mm är den siffran man får om man mäter från handtagets främsta del till spetsen. Mäts bladet istället från ovansidan på handtaget är det hela nio och en halv centimeter långt. Grovleken landar på det för Two Sun tämligen representativa fyra millimeter. 

Det som gör bladet så slående är den djärva "Bowie"-spetsen med en distinkt klippt del som förstärks av en kraftig falskegg. Dessutom sluttar även resten av ryggen nedåt i en svag konkav linje för att möta falskeggen. Bladet har även fått sig ett mestadels dekorativt hål som är snyggt utfört med fasade kanter. 

Apex ståtar med ett distinkt clip point-blad

Stålet i den här kniven är ett tämligen ovanligt och rätt extremt stål från amerikanska Crucible, CPM S110V. Det är ett av de stål som brukar räknas till "superstålen" tillsammans med exempelvis M390/20CV/204P och CPM S90V. Mer konkret innebär det rostfria stål som tar en sjuhelsikes skärpa och håller den om inte för evigt så åtminstone för mycket lång tid. Av vad jag kunnat märka under den här tiden tillsammans med Apex är att Two Sun lyckats med behandlingen av stålet då det håller skärpan extremt bra. 

Det finns förstås också nackdelar med den här typen av material. Ett är förstås priset vilket gör att stålet vanligen hittas på dyrare knivar. Särskilt som det inte är lätt att arbeta med för tillverkaren. Lägg därtill att det inte alls är lätt att slipa. Ett minimikrav är diamantstenar av något slag parat med gott om tid och tålamod. 

Finishen är en blank satin som förstärks av den tämligen höga flatslipningen på både sekundäreggen och falskeggen. Det gör att bladet glittrar förföriskt under olika ljusförhållanden. 

Märkningen är diskret men av den kan utläsas att bladet är gjort av S110V

Ett extra omnämnande förtjänar märkningen. Den finns där i form av både Two Suns logotyp  på en sida tillsammans med Tepes vingar, bladstål och till och med knivens serienummer på den andra. Men det är så litet och diskret att resultatet blir riktigt snyggt. 

Den här kniven är utmärkt att arbeta med så länge det inte handlar om tunga uppgifter under lång tid

Det viktigaste är dock hur blad faktiskt skär. I det här fallet är bladet som sagt flatslipat och även om bladgodset inte är tunt mäter kniven runt 0,5 mm bakom eggen. Fabrikseggen är därtill riktigt bra. Jämn och snyggt utförd, centrerad och vass. Eggen har även ett snyggt avslut utan kälkbacke vid övergången till ricasson. Det kan  man tacka ett rejält sharpening choil för. 

Spetsen är mycket vass och återfinns i en tänkt centrumlinje genom kniven vilket gör den lättkontrollerad. Det kommer väl till pass vid förpackningsöppnande av olika slag. Tyvärr lever vi fortfarande i ett plastsamhälle och det mesta som köps anländer i minst ett lager plast av något slag. 

Eggen biter bra i de flesta material och den ryggar inte ens för trä, gummislang och plastmatta. Med den här eggen, bladgeometrin och stålet äter den de materialen till frukost. Kartong och liknande är följaktligen inget hinder de heller. Här märks det att kniven är tunn bakom eggen. Godstjockleken är inget hinder alls och bladet glider igenom flyttkartonger både med och tvärs fiberriktningen. 

Vill man nu nödvändigtvis tvinga in sin EDC-kniv i köket är det här en utmärkt smörgåskniv. Inte som i smörkniv utan som i bra på att skära hård salami, skinka, tomater och paprika etc för att lägga på en smörgås. Även skala potatis går bra fast jag kan inte se varför man skulle göra det när någon uppfann potatisskalaren. Men kort sagt är det en förbaskat bra kniv på de flesta parametrar. Visst kan det sägas att den varit ännu bättre utan hålet i bladet för hantering av föda men det är inte i den rollen jag ser den här kniven ändå.  

Så trots att bladet har vissa eftergifter till förmån för utseende är det faktiskt mycket praktiskt. 

Handtag

Two sun börjar kunna det här med att göra knivhandtag i titan vid det här laget. Apex är sannerligen inget undantag. Snarare har man ansträngt sig både vad gäller form och utseende. Materialet är TC4-titan och av det har man gjort två sidor och en back spacer. Allt hopfäst med endast en skruv plus pivotskruven. Det är också de enda som syns utöver de två som håller låsarmsförstärkningen på plats. Det ger handtaget ett rent och elegant utseende. 

En för Tepe-design typisk handtagsform

Sidorna är intrikata då de är välvda utvändigt samt kraftig lättade inuti. Det gör kniven både lätt och välbalanserad trots all metall. Den krökta ytan har fått sig ett tätt linjerat mönster som ger taktil feedback och något ökat fäste. Utöver det så har kniven tre dekorativa fördjupningar per sida där titanet istället är polerat. De blir kortare ju längre fram de sitter vilket på något vis ger ett intryck av fart.

I ryggen återfinns en back spacer, även den i titan

Jämfört med tidigare samarbeten mellan Tepe och Two Sun så här det här handtaget tunnare och istället något högre. En kombination jag för det mesta föredrar i en fickkniv då det helt enkelt gör dem lättare att bära. De blir inte lika klumpiga i en ficka helt enkelt. 

Apex är riktigt bekväm att hålla i och det mjukt formade clipet känns  mycket lite

Ur ergonomisk synvinkel är det här ett riktigt bra handtag. Eller för att vara helt ärlig, det är ett mycket bekvämt handtag som inte är fullständigt ergonomiskt. Det kanske lät en smula motsägelsefullt men låt mig förklara. Allting på handtaget är rundat och slipat som det skall. De välvda sidorna tillsammans med höjden fyller handen väl utan att göra kniven för tjock. Det finns en mindre urtag för pekfingret och gott om utrymme där bakom för resten av fingrarna. Ryggen är rundad och följer insidan på handen väl. Man har även kommit ihåg att runda insidan på titanstyckena och inte ens missat att runda det lilla hörn som uppstår när låsarmen viker inåt för att möta bladet. En detalj som det ofta syndas med annars. 

Av de  skälen är det här ett synnerligen bekvämt handtag. Alla grepp som jag kan komma på fungerar bra. Men och här kommer min invändning. Det gäller främst om man inte tar i för mycket med kniven. Sidorna är aningen för tunna framförallt där de möter lillfingret. Det är priset man får betala för att de är välvda. Det gör att det blir rätt mycket tryck mot fingrarna om man tar i. Naturligtvis försvinner det om man använder handskar. Men det gör jag oftast inte. 

Öppning och lås

Apex luras något då man kan få för sig att den kan öppnas på flera olika vis. Eller ja, det kan den ju. Det går alltid att greppa hålet i bladet med nypan och fälla ut bladet med två händer. Men annars är hålet bara användbart undantagsvis. Det vill säga det går att från stund till annan med hjälp av bladhålet använda sig av en "spyderflick" och snärta upp bladet med långfingret. Men oftast nyper detent-kulan för hårt  för att det skall gå. Av samma skäl kan inte hålet användas för att tumöppna kniven. 

En ur funktionssynpunkt utmärkt flipperfena

Istället är Apex en dedikerad flipperkniv och en mycket bra sådan sett till funktion. Flipperfenan är välplacerad både för att vara lätt att hitta och sätta god fart på bladet. Något som verkligen förstärks av hur man valt att trimma motståndet i detentkulan samt av de keramiska lagren. Det här är en mycket snabb kniv och det spelar ingen roll hur du närmar dig flipperfenan. Bladet far ut hur du än gör och det med en sjutusan till fart. Det är även lätt att hålla kniven när man använder flippern. Fingrarna hamnar naturligt bredvid och är stöttade av clipet utan att greppet behöver justeras. 

Rörelsen sker också säkert. Räfflorna gör att det är nästan omöjligt att halka av fenan med fingret. 

Propagandalås, det vill säga det är en god representant för 
ett välgjort ramlås i titan

Låset är ett propagandaexemplar för ramlås. Det fungerar helt enkelt extremt bra. Det låser säkert med ungefär femtio procent. Men de femtio procenten råkar dessutom vara stål mot stål då låsarmen är förstärkt i spetsen. Något glapp eller spel i bladet är det  inte frågan om oavsett hur hårt bladet provoceras. Inte heller glider låset om det utsätts för negativ belastning. 

Bäst av allt är att trots styrkan i låset är det lätt att släppa. Armen fjädrar lätt och både den samt motstående sida är fasade för att man skall komma åt den. Jag har inget negativt att invända mot låset överhuvudtaget. Särskilt inte som bladet glider igen med ett diskret skak på kniven tack vare lagren och det faktum att Two Sun numera gör ramper för sina detent-kulor. 

Att bära

Det är inte varje dag man ser superdesignade clip som faktiskt är riktigt bra. Men det här är ett av dem. Clipet är inte bara ett så kallat "milled clip" alltså fräst ur ett stycke titan utan har även fått dold fästskruv. Det är därtill välvt på samma sätt som handtagssidan och krökt för att passa de övergripande linjerna. Sammantaget ett ganska avancerat clip med andra ord. Det som gör funktionen god är att det är tunt nog för att fjädra samtidigt som ytan under clipet är relativt slät. Rampen är inte särskilt väl tilltagen men stor nog även för att kunna hantera även jeanstyg. Mycket tack vare att vinkeln är rätt utförd. Ett annat plus och en av mina käpphästar är att spetsen inte pekar utåt utan är parallell med handtagets yta. 

Apex är utrustad med ett clip som inte bara passar in i designtemat utan även fungerar väl

Kniven som skall ned i fickan mäter 114 mm hopfälld och handtaget är strax över 12 mm tjockt. Den högsta höjden återfinns mot bakänden till om man bortser från flipperfenan och uppgår till 32 mm. Apex väger in på 130 enligt min våg och det råkar vara på grammet detsamma som Two Sun uppger. 

Sammantaget är det inte en helt liten kniv som skall förpassas till fickan även om inga av siffrorna är extrema på något vis. Och det är inte kniven i praktiken heller. Vikten känns där den sitter, det är trots allt ingen extrem lättviktare men det är heller inget som stör särksilt mycket om du nu inte tillbringar dagarna i joggingshorts vill säga. 

Ett skulpterat clip av den bättre sorten

Clipet gör att en del av kniven sticker upp ur fickan men inte heller det är är något avskräckande. Det handlar om runt en centimeter som kan ses ovan. 

Skall jag ha någon negativ invändning så är det att flipperfenan är en smula spetsig. Den sticker ut stolt och rak och är tämligen vass i det fallet. Inte optimalt att ha i en ficka. Men det är något som gäller väldigt många knivar av den här typen och är så att säga något som ofta följer med på köpet. Men helt trivsamt är det inte. 

Sammanfattningsvis

Apex är en kniv som ståtar med ett tämligen slående utseende. Ett Bowie-inspirerat blad med djärva linjer parat med ett ganska typiskt Tepe-handtag med mjuka former och rundad bakända utgör grunden för det. Utseendet har sedan förstärkts med att par detaljer som de dekorativa fördjupningarna i sidorna, mönstringen av själva titanet och inte minst ett speciellt clip som är riktigt snyggt och verkligen följer knivens övriga linjer. Resultatet blir en tilltalande helhet. Om du gillar titangrått vill säga. 

Apex är annars en kniv med många styrkor. Ett sådant område är själva handhavandet. Gillar man flipper-knivar så är det ett exempel på en mycket bra sådan. Funktionen är både säker och blixtsnabb. Sedan är kniven lika enkel att fälla ihop igen. Låset är utmärkt och bladet glider lätt igen av egen kraft. 

Det är främst i rollen som EDC-kniv jag ser den här modellen från Two Sun

Apex är också en tekniskt avancerad kniv. Det gäller inte minst knivstålet. Så mycket  häftigare än S110V blir det helt enkelt inte. Sidorna är kraftigt arbetade både in- och utvändigt och materialen är av högsta kvalitet med keramik i lagren och titan i både clip och back spacer.

Förutom att vara visuellt tilltalande och en teknisk best är Apex även mycket bra som vardagskniv. Något som understryks av det bekväma handtaget som dock inte är optimalt för tyngre arbete. Nu ser jag inte det som något större problem då kniven ändå skall betraktas främst som EDC-kniv enligt mig. Men det är i princip den enda invändningen jag har att komma med gentemot kniven som helhet. 

Det och att den kan vara en smula grå om man nu inte gillar titan som färg. I övrigt är inte utseendet grått överhuvudtaget så det är klart att det därmed kan vara en smula polariserande. Det finns trots allt ett hål i bladet och kurvor och fördjupningar i handtaget och det uppskattas inte av alla. 

Two Sun Apex bjuder på många detaljer för ögat men är därtill tämligen praktisk

Men den som uppskattar det här utseendet ocn som söker ett tekniskt monster tillverkad med hög precision i de bästa materialen behöver inte leta längre. Särskilt inte som priset är tilltalande. Eller rättare sagt det kan bero på vart man köper kniven. Ofta säljs de via eBay-auktioner och då varierar det av naturliga skäl. Men vanligen hamnar Apex runt 1300-1500 SEK* i slutpris har jag noterat. Köper du den via Two Suns egen butik på Ali Express ligger dagspriset på 169-199$ beroende på pågående kampanj eller ej. Det bör dock påpekas att om du är intresserad av modellen bör du inte avvakta för länge då Two Sun vanligen tillverkar sina modeller ett tag och sedan låter dem utgå ur sortimentet. Ibland händer det dock att de återkommer i antingen enklare utförande eller mer avancerade versioner beroende på vad utgångspunkten var. 

I det här fallet blir det dock inte bättre och den här kniven är en av de bättre heltitanknivar som Two Sun gjort. Kvaliteten är helt enkelt superb.  

Specifikation:

Längd utfälld: 201 mm

Längd hopfälld: 114 mm

Vikt: 130 g

Bladlängd: 87 mm

Godstjocklek: 4 mm

Bladstål: CPM S110V, 60HRC

Handtag: Titan, TC4

Lås: Frame Lock

Producerad av: Two Sun, tillverkad i Kina

/ J - gillar soluppgångar

* Därtill tillkommer importkostnader

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Ny kniv - QSP Puffin

Den känns måhända igen? Den här knivmodellen eller snarare en nära släkting till den har jag redan haft åsikter kring som satt på pränt. Modellen kallas för Puffin och recensionen hittar du här!

Hur kommer det sig då att den dyker upp under rubriken "ny kniv" ännu engång? Svaret på den frågan står att finna i ett par enkla men betydelsefulla skillnader mellan det här exemplaret och den förra.

En hänger ihop med utseende eller egentligen en kombination av utseende och funktion. Den är versionen saknar som synes hål i bladet. Därtill har den försetts med tumknoppar och därmed förstås enhandsöppnad vilken den andra versionen inte var. 

QSP QS127-E2

Så däri återfinns de stora skillnaderna. Den andra versionen var en tvåhandsöppnad kniv som med lite pill kunde hanteras med en hand medan det här är en konventionell enhandsöppnad kniv. Men det gör rätt stor skillnad förstås. Särskilt som bladet i det här fallet blir snyggare utan hål. I alla fall i mina ögon. Ja och så hamnar logotypen på ett bättre ställe också. 

Annars är det samma kniv vad gäller att gången (efter justering) är bland det mjukaste som jag stött på överhuvudtaget. Handtagsmaterialet är titan med kolfiberinlägg på presentationssidan och bladstålet är S35VN. Både detent-kula och lager är tillverkat av keramiskt material. Finishen och byggkvalitén på den här modellen är suverän. 

/ J - kompletterar

#knivesandbikes  #knivigtvarre

Knivrecension Two Sun TS76 Horizon

-  jakten på den perfekta fickkniven, del 30

Horizon är inte min första kniv från Two Sun och högst troligen inte den sista. De är för närvarande mycket prisvärda då du får mycket teknik och design för dina investerade slantar. Men vad du inte alltid får är stark personlighet. På det området blandar Two Sun och deras mest anlitade designer som kallar sig "Night Morning Design" högt och lågt. Det kanske beror på hastigheten med vilken de prånglar ut modeller. Den är imponerande. Vi talar om långt över 100 stycken vid det här laget. Så känner någon för att samla så kan de vara en god grund. 

Men mitt i den stora massan döljer sig emellertid guldkorn och den här kniven visade sig vara ett sådant!

Two Sun TS76 "Horizon"

Night Morning Design och Two Suns knivar är till största delen moderna flipperknivar i titan med ramlås gjorda enligt mall 1A. Materialen är närmast standardiserade med D2 som bladstål, TC4-titan i handtaget och keramiska lager och detentkula. Variationer förekommer och då används ofta liner- locks och G10 i handtagen istället. Sen gör de lyxversioner av vissa modeller och då syns oftast M390 i bladen. Utöver dem har  Two Sun ett antal toppmodeller som erbjuder mycket avancerade former på handtagen, integralkonstruktioner och knivar sammansatta helt utan skruvar. Vanligen kan även de modellerna fås på auktion runt 1000-lappen när det här skrivs. Svårslagna priser kan konstateras. 

Med den aktuella kniven TS76 Horizon förhåller det sig annorlunda när det kommer till hur den är konstruerad. Den är nämligen synnerligen enkel både på in- och utsida. Jag valde den faktiskt utifrån de premisserna samt att kniven inte var helt i titan. Ibland blir det för halt helt enkelt. Både visuellt och i handen. 

Ett riktigt guldkorn skulle det visa sig

Blad

Hur skall den här bladformen bäst beskrivas? Är det en droppoint månne? Spetsen befinner sig ändå lägre än ryggen som dessutom sluttar nedåt från handtaget. Eller är det en omvänd tanto som är så populärt idag? Nej, jag väljer att kalla det en modifierad clippoint på grund av spetsen. Vad formen ger är i vilket fall är en jäkligt behagligt blad att använda till det mesta. Eggen utgör en svagt svängd buk från häl till spets. Det underlättar skär mot exempelvis plana underlag. Det gör också att vissa tekniker lånade från köket som "rocking cuts" kan användas. Den tekniken underlättas dessutom av en blygsam storlek på flipperfenan. Sen ger bladformen en effektiv och ruskigt stark spets som inte går av i första taget. 

En något svårdefinierad men ruskigt praktisk bladform

Bladstålet är D2 vilket har blivit något av en modefluga bland knivar som inte tillhör det allra dyraste segmentet. Det är en intressant utveckling såtillvida att D2 betraktades som något av ett "lyx-stål" för bara några få år sedan. Two Suns variant av stålet har jag tämligen goda erfarenheter av överlag. Som med alla liknande stål får man torka av dem efter användning eftersom de i grunden är verktygsstål som fått lite motstånd mot korrosion. Så på ren svenska, de kan rosta! De är emellertid inga kolstål heller så man skall inte överdriva känsligheten. Vad de däremot vanligtvis besitter är hårdhet så det räcker till och blir över*. 

I det här fallet har Two Sun  lagt ned viss möda på utseendet. Bladet har huvudsakligen en blank satinfinish på de stora ytorna. Men på avfasningen av knivryggen mot handtaget till har det fått sig en blästrad och arbetad yta med ett längsgående mönster som sedan går igen i fasningen av handtaget både på presentation- och låssida. Den avfasningen tonar sen på ett intrikat vis vilket också ger den massivt kraftiga spetsen.  

Ett blad i D2 med mycket hög flatslipning

Slipningen är flat och så hög att bladet nästan är fullt flatslipat och det är också så det uppträder. Det är tur det för som vanligt har man utgått från sin standardiserade godstjocklek på 3,8 mm. Således är det inget tunt blad vi talar om. Men trots det skär Horizon mycket bra. Geometrin räddar den och inte minst hjälper en bra egg till i det här fallet. 

Handtag

Horizon är nästan så enkelt konstruerad som det går. Ja, om man undantar kullagren då förstås. Annars består den av en sida i G10 och en sida i titan. De hålls samman med en enda skruv förutom pivotskruven som förstås är justerbar. Den sammanhållande bakre skruven är sedan dragen från två håll in i en backspacer i titan. Den har för att öka stabiliteten i sidled försetts med ett par piggar som fäster i knivsidorna. Sammantaget ger det en stadig kniv åstadkommet genom briljant enkelhet. 

När det enkla blir det sköna. Formerna påminner vagt om några Terzuola-modeller

Utseendemässigt kännetecknas Horizon av att G10-materialet är gjort i två färgnyanser, en svart och en mörkt grön. Sen har ytan försetts med ett effektivt mönster som ger riktigt gott grepp. Den här kniven halkar inte ur handen i brådrasket. Särskilt inte som mönstret i något mindre aggressiv tappning går igen på titansidan. Övergången  mellan de två sidorna är mycket snyggt gjord genom att de mot ryggen till har samma tvärgående räfflor som backspacern. Det räddar i någon mån valet av två material. Personligen har jag blivit allt mindre förtjust över tid i knivar som har en presentations- och en låssida. Jag föredrar egentligen knivar som är mer uniforma runt om helt enkelt. 

Elegant övergång från G10 via back-spacern till låssidan. Här syns även fånglinehålet
 som även det är fasat. Kniven bjuder på många diskreta detaljer

Backspacern har försetts med ett dolt fånglinehål vilket ytterligare bidrar till det rena utseendet. Dekorationselementen på den här kniven består förutom av färgskiftningarna i G10-sidan av ett mönster av horisontella linjer som sträcker sig från bladet hela vägen genom handtaget. Det är de som ger det övergripande eleganta linjerna och som gjorde att jag föll för det här utseendet. 

Mönstringen går till och med igen i flipperfenans sidor. Där kan man tala om medvetenhet om detaljer. 

Fler intrikata detaljer: mönstrad flipper fena och inbyggd
förstärkning av låsarmen

Väl i hand är kniven riktigt bra. Inte perfekt men den tillhör klart det övre skiktet bland fickknivar. Det beror bland annat på att sidorna på Horizon är välvda och inte bara flata stycken G10 och titan. Förutom att vara formade har de dessutom fasats av mot ryggen till. Bakänden som ser lite kantig ut  men är emellertid väl formad för att ligga an mot handflatan både när kniven fälls ut med hjälp av flippern och när den greppas i sabelgrepp med tummen på ovansidan. 

Utöver det fungerar alla grepp inklusive omvända sådana. Det jag kan ha invändningar mot är att de sträva ytorna faktiskt är något för greppiga vid längre tids arbete. Titanet är räfflat, backspacern likaså och G10 sidan är riktigt sträv. Lägg därtill till "jimpings" på bladryggen. De är dock välgjorda och fyller sin funktion. 

Öppning och lås

Horizon öppnas med en flipper. En riktigt väldimensionerad flipper i mina ögon, läs "liten". Geometrin gör att den fungerar ändå och mönstret att pekfingret inte halkar av. Bäst är funktionen om du drar fingret bakåt. Trycket du rakt ned kan flipperfenan kännas lite vass.

Bra fäste, god geometri och blygsam - en flipperfena i min smak

Bladet glider mjukt på vanliga enkelradiga kullager. Materialet i dem är keramiskt. Det ger kniven bra snärt även om den kunde vara bättre för den sanne konnesören. För att åstadkomma verklig fart i öppningen hade bladet behövt vara något lättare generellt, särskilt mot spetsen till där det uppnår full tjocklek och därmed faktiskt är grövre än på mitten. Sen hade detentmotståndet behövt vara kraftigare för att bidra med det där extra klippet. Viktigare än blixtrande frat är dock att kniven öppnar pålitligt och det gör den. 

Se och lär så här göres ramlås. De som har fördomar 
mot kinesiska tillverkare bör tänka om

Kniven har ett ramlås i titan som är exemplariskt utfört. Förutom att bladet vare sig har glapp eller spel i utfällt läge är det lätt att släppa. Kraften i armen är väl avvägd samtidigt som den är lätt att komma åt och är väl fasad. Sen är det dessutom snyggt konstruerat. Låsarmsförstärkningen agerar även översträckningsskydd och sen hittas ytterligare en liten finess. Låsarmen har fått sig en fördjupning i spetsen i vilken en del av ramen passar in och på så vis kan inte armen heller flyttas i höjdled av misstag eller via yttre våld. Kanske inte en helt nödvändig funktion men det stärker konstruktionen ytterligare. 

Att bära

I fickan är Horizon sympatisk men inte perfekt. Vikten på 106 gram och yttermåtten är det inget fel på. Inte heller på clipet trots att det är ett skulpterat titanclip. Det fjädrar som det skall och läppen är tillräcklig även för tjockare jeanstyg.

Ett snyggt clip som matchar kniven och därtill försetts med en dold fästskruv

Det som drar ned helheten något är dels att det syns aningen för mycket kniv för min personliga smak men framför allt att den räfflade titanytan under clipet bidrar med rätt mycket friktion. Inte så att det är omöjligt att få ned kniven i fickan men ändå. Sen måste det ske i en tvåstegsrörelse eftersom man lagt fördjupningen för låsarmen på utsidan. I det hålet tenderar tyg att fastna och man får trycka till en gång till för att passera med tygkanten vilket inte är optimalt. Jag hade gärna sett att  man lagt den fördjupningen på insidan istället.

Av två skäl får clipet inte mer än godkänt. Ett är fördjupningen där tyg fastnar
 och den andra är mönstret som förvisso ger fäste men även för mycket friktion

Fördelen med friktion är att du inte riskerar att tappa kniven lika lätt, särskilt inte som den inte sitter extremt djupt.  

Sammanfattningsvis

Det som skänker den här kniven en air av elegans är de sparsmakade linjerna. Titanet och G10-sidan har bearbetats för att ge fäste och sen har ett enkelt dekorationselement valts. Det låter man sedan gå igen både på handtag, blad och flipperfena. Till den rena och avskalade looken bidrar frånvaron av skruvar. En relativt enkel men ändå unik pivotskruv och en enda (dubbelsidig) skruv som håller ihop kniven akteröver samt en liten skruv till låsarmsförstärkningen. Det är allt. Såväl fånglinehål som skruven till clipet är dolda och stoppbulten är intern, monterad i bladet så inte heller den syns från utsidan. 

Utmärkt funktion har kombinerats med sparsmakat utseende i Horizon

Horizon är även en kniv som bjuder på mycket lyx för liten peng. Än så länge kanske kan tilläggas då auktioner är det främsta sättet att få tag i dem och jag har sett att trenden för priserna pekar stadigt uppåt. De finns till fasta priser men kostar då mer. I relation till det skall ställas materialen som i sammanhanget är mer än godkända då de inkluderar TC4-titan, D2-stål, tvåfärgad G10 och keramik i lager och detent-kula. Även skruvarna som håller samman kniven är av relativt god kvalitet kan tilläggas.

Men trots sin till synes enkla uppenbarelse bjuder Horizon på flera väl genomtänkta detaljer. Eller vad sägs om välvda handtagssidor, mönstrad titan, backspacer även den i titan med dolt fånglinehål och ett skulpterat titanclip skruvat från insidan.

Titan som glittrar i sol eller kanske i Two Suns? TS76 Horizon är en mycket bra kniv för EDC-bruk

Förutom ett elegant yttre så erbjuder den här kniven ett handhavande som är genomgående positivt. Flippern är riktigt bra och det enda som hindrar den från att vara perfekt är att bladet är något framtungt. Kniven är därför inte blixtrande snabb. En annan detalj som gör att den är sympatisk att fälla ut är att baksidan på handtaget passar mot handflatan så du har något att ta spjärn emot. Horizon är alltså lätt att hålla när den öppnas vilket inte är givet med flipperknivar. Låset är sympatiskt låttåtkomligt och sammantaget gör det att kniven har bra "action" som det ibland kallas. Möjligen vore ett tillskott av en ramp för detentkulan att föredra. Som det är nu måste kanten på bladet passeras för att bladet skall falla igen.  

Vad viktigare är att väl i hand så är Horizon synnerligen välbalanserad. Kniven är helt neutral och tyngdpunkten återfinns exakt bakom flipperfenan. Det tillsammans med bra grepp och inte minst ett väl utformat blad i ett dugligt stål gör att kniven skär mycket bra. Bladformen och den starka spetsen gör den till en riktig vinnare som "EDC-kniv". 

För tillfället är det en av mina favoriter alla kategorier faktiskt. Jag rekommenderar den därför varmt.  

Specifikation:

Längd utfälld: 204 mm
Längd hopfälld: 115 mm
Vikt: 106 g
Bladlängd: 88 mm
Godstjocklek: 3,8 mm
Bladstål: D2
Handtag: TC4 titan
Lås: ramlås i titan med stålskodd låsarm

Producerad av: Two Sun, tillverkad i Kina


/ J - ser solen 

* Något som bland andra YT-kanalen "Luv Them Knives" har visat. Han låter hårdhetstesta massor av både okända och kända märken både gällande hårdhet och komposition. Bland annat för att se om de kinesiska tillverkarna levererar vad de påstår. I 99% av fallen har det visat sig att de gör det. Bland andra gäller det Two Sun som märke. De har än så länge inte farit med osanning.  

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

J stirrar närsynt på Firefly

- eller hur man bäst sprättar upp insekter

Den minnesstarke kanske erinrar sig att förra gången det begav sig undersöktes insidan på en råtta gestaltad av RAT1. Dylika kreatur har vanligen skelett inuti och sen hänger det saker som skinn och muskler utanpå. På det där vanliga viset som det tenderar att vara med kreatur. 

Det har inte insekter, de har exoskelett vilket tydligt kan ses på den här eldflugan också. Just det här exemplaret har utvecklat ett massivt titanskelett med de för insekter så typiska trakéerna. Andningshålen syns här tydligt.

Exoskelett med synliga trakéer

Uppenbarligen har evolutionen strävat mot att de skall dissekeras och därmed gjort det enkelt för oss att öppna dem. Två snabba snitt och innanmätet blottas. Det är inte många andra knivdjur som kan vändas ut och in på ett sådant gentilt vis.

Två skruvar, en storlek på torxmejsel

Det är raka motsatsen till RAT 1 där man hittade 5x2 + 2 +3, d v s 15 st skruvar. Här finns totalt 3. Två fästpunkter inklusive pivotskruven och en utöver det för låsarmsförstärkningen. 

Minimalismen i detta hänseende kompenseras av rikliga mått ingående teknik. 

Här vare keramik, kom och köp....keramiiiiik!

I nästan alla sina beståndsdelar

Eller vad sägs om detaljer som:

• Avancerade material i både kropp och käkar
• Välvda, ventilerade sidor med två ytbehandlingar
• Gummibussningar för att hindra pivotskruven från att gänga upp sig. Bättre än gänglåsning? 
• Miniatyrflipper som trots allt fungerar
• Lager i keramiskt material. Ett material som återkommer i detentkulan. 
• Internt bladstopp
• Låsarmsförstärkning

Inget clip givet storleken på djuret och inte heller något översträckningsskydd. Insekter är starka och bryter inte ett ben bara för att någon bänder lite i det. Däremot verkar det välgött för magen buktar ut på bredden.

Käkstyrka, hela 3,8 mm grov M390 att knipsa med

Käkarna på det här exemplaret är starkare än brukligt på så här små kreatur då de är gjorda av M390. Det här exemplaret verkar dock vara ovanligt domesticerat då den inte bitit mig än.


/ J - entemolog i vardande

J stirrar närsynt på "Phoenix"

- eller hur man bäst trancherar fågel

Nu jäklar flaxar den inte mer tänkte jag efter att prickat fågelfan med en T8. Fullträff, mitt i ögat! Det hade varit en vild jakt innan fritt skottläge infunnit sig. Med neutralt utseende, fjäderdräkt i pansarvärnsoliv och en förmåga att gömma sig djupt i lådor och fickor var den inte helt lätt att hitta. Först efter några veckors sökande och många timmar på pass var lyckan gjord och jag stod där triumferande.

Bulls eye!

Torx nr 8 och 6 är kalibern som verkar gångbar när man jagar och nedlägger den här sortens fåglar kan konstateras med facit i hand. Den finare ammunitionen sparas lämpligen till avfångning. Den har inte den kraft som behövs inledningsvis.

Ska man jaga något så behövs redskap. Bättre kvalitet för prickskytte och de finare snitten. Där använder jag mig av en uppsättning pilar från Ironside. Mycket bra toleranser och härdade spetsar. Som komplement och eventuellt mothåll ett billigare set från Biltema. Mer gjort för spärreld än precision.

Jakt och styckningsutrustning

Nu låg den där på skärbrädan redo för att prepareras. När en Phoenix sedan skall tas ur sker det enklast genom ett snabbt snitt längs ryggen. Man lossar de två revbensbultar som sitter där med ett par eleganta snitt. Ingen jäkla senor i form av gänglåsning att tala om, skönt. 

Phoenix är inte ryggradslös. Backspacern sitter väl utan att vara fäst. Att avlägsna den är lite som att dra en filé för er som styckat något. Skelettet är som på alla fåglar lättade. Hur skulle de annars kunna flyga?

Tre snabba snitt krävs. Lycka är magnetspetsar på mejslar och stålskruvar särskilt som 

golvet består av svart långhårig ryamatta

Ur led är tiden eller åtminstone den här fågeln

Vid dagens övning lät jag bli att flå varelsen. Det var inte helt nödvändigt för att stilla min nyfikenhet över dess anatomi och undersöka varför den var seg i lederna. Fågeln uppträdde inte styvnackat men något mer högfärdigt än nödvändigt. Det visade sig vara brosk i nacken som behövde skrapas ur. Tur att det inte var diskbråck. För att läka bättre fick fågeln en injektion kortison i leden. Knivkortison i form av Böker Oil Pen. Sen insåg jag att den redan var död. Ett tillstånd som vanligtvis försämrar läkeköttet avsevärt. 

Styckad i lämpliga delar men med skinnsidorna på filéerna kvar

Blandade inälvor, lager, D-formad pivotskruv, löst bladstopp

Blandade kroppsdelar låg där på brädan: stålskelett, näbb av D2, internt spår för käkleden som för övrigt sitter löst och fjäderdräkt av G10. Det verkade dock som någon redan opererat på patienten då det hittades ledkulor av keramik på insidan. Det gällde både lager och detentkula.

Fasiken vet vilken form av anrättning som skall lagas av det här?

I vilket fall anser jag att den behöver kryddas med något som hettar upp då det här köttet är lite väl  milt i smaken. 

/ J - deltidsobducent

Knivrecension Two Sun TS50 Tusk

- variationer på ett tema

Vissa saker är sig lika på de senaste modellerna från Two Sun. Materialen känns igen med D2-stål i bladen och TC4-titan i handtagen. Knivarna har kullager och detent-kula i keramiskt material och för enkelhets skull använder man sig av samma typ av skruvar i de olika modellerna. I den här och föregående modell som presenterades är dessutom godstjockleken densamma. Allt för att förenkla produktionen och möjliggöra den snabbt expanderande katalogen misstänker jag. Är det i grund och botten samma kniv vi talar om egentligen? Njae, inte riktigt  och några av skillnaderna tänkte jag tydliggöra här. 

Two Sun TS50 Tusk

Att utseendet på just de här två modellerna och för den delen några fler från Two Sun har klara släktdrag kanske inte är så konstigt eftersom det är samma designer som står för formgivningen. Han kallar sig för "Night Morning Design" och kan företrädesvis återfinnas på Instagram om man vill se fler modeller från hans penna eller snarare ritprogram.   

Lätt igenkännlig formgivning men med unika detaljer

Det som fick mig att kika två gånger på den här kniven var egentligen tre faktorer. Den påminner löst om en kniv från Spyderco som jag gillar mycket, Yojimbo II. Vidare var erfarenheterna av tidigare knivar från samma tillverkare synnerligen positiva och sist men inte minst var den återigen billig eftersom även den här kniven vanns på auktion. Dock misstänker jag att de inom kort kommer att börja stiga i pris. Men den som lever får se. 

Twitterversion: En TFF för den som uppskattar sin Yojimbo II

Blad

Den vassa änden på "Tusk" är tämligen iögonfallande med sitt distinkta utseende. Typen är en lätt modifierad wharncliffe. I det här fallet innebär modifieringen att bladet fått en svagt svängd egg vilket är det enda avsteget från en renlärig bladform. Materialet är D2 och av det har man åstadkommit ett blad som är ungefär åtta och en halv centimeter långt, tre centimeter brett och 3,8 millimeter tjockt. 

Ett bra wharncliffe-blad är icke att förakta även om det i det här fallet modifierats med en svag kurvatur

Med sin bredd och sina dimensioner påminner bladet något om Spydercos Yojimbo II även om skillnaderna är rätt många. Bladet på Tusk är aningen längre och har en svagt svängd egg till exempel. Lägg därtill att det är flatslipat. Sen är den här kniven faktiskt betydligt lättare att skära med av två anledningar. Kurvaturen på eggen är en förklaring men än mer bidragande är att bladet är lätt vinklat uppåt i relation till handtaget. De två egenskaperna gör att man till skillnad från en traditionell wharncliffe med helt rak egg skär med mer än bara den yttersta spetsen när man använder sig av skärbrädor eller träbitar som underlag för olika snitt. 

Materialet i bladet är D2 vilket märks då det under testperioden fått några rostfläckar, 
särskilt den blästrade fasade delen är känslig

Utseendet på kniven understryks genom att linjerna i handtaget går igen i bladet. Därför har det försetts med dekorationselement i form av att bladryggen är fasad och den delen försetts med en avvikande ytbehandling. Resten av bladet har fått en blank satinfinish. 

När vi ändå talar om utseende kan den tämligen diskreta märkningen lyftas fram. Som brukligt är vid det här laget återfinns Two Suns logotyp, designerns namn eller snarare artistnamn samt ståltyp. Men det är gjort i lagom storlek och inte i anslagstavleformat vilket några tillverkare dessvärre ägnar sig åt. 

Fabrikseggerna från den här tillverkaren börjar imponera på mig nu. Det här är den fjärde kniven som anländer vass klart över genomsnittet. Eggen är jämn och symmetrisk och som synes på den rätt låga sekundäreggen så är bladet inte alltför tjockt bakom eggen heller.

Stålet ett verktygsstål som inte är rostfritt men i övrigt presterar väl på de flesta parametrar. I det här fallet har man heller inte valt att göra det fullt så hårt som är möjligt vilket gör eggen enklare att underhålla. Nu har jag inte haft kniven så länge att någon omslipning varit aktuell. Jag använder företrädesvis riktstål och skärpstål för att underhålla mina eggar tillsammans med en strigel. De biter väl och att bryna eggen är därför enkelt.

Att stålet inte är rostfritt blev tydligt under testperioden då bladet fick diverse muntra fläckar efter att ha fått leka av sig köket. Särskilt tydligt blev det på den övre delen av bladet med sin blästrade finish. Den behandlingen tycks ha en tendens att öppna porerna för korrosionsangrepp.

Fläckarna är anledningen till att jag avviker från många, särskilt amerikaner som anser att D2 är att föredra framför exempelvis 14C28N från Sandvik. De menar att det känns mer "exklusivt". Rostfritt är att föredra i fickknivar på grund av fukt särskilt i form av svett. 

Handtag

Som så ofta på knivar från Two Sun är det metallhandtag som är aktuellt även om de även har modeller med G10-skollor på programmet. Här är det dock TC4-titan som formats till ett par utmärkta sidor. Likt andra modeller är de tämligen arbetade även om utsidan är renare än flera andra modeller. Men ett flertal detaljer är värda att notera. En är att utsidan försetts med inte mindre än tre olika strukturer. Mittsektionen är till största delen slät med ett par djupare räfflor kring pivotskruven och de fasade kanterna har en tätare linjering. 

Tusk bjuder på ovanligt arbetade sidor både vad gäller formen och ytbehandling. 

Tacknämligt nog fungerar det även i hand

Mittsektionen av handtaget är inte är välvd som är mer brukligt utan tvärtom konkav. Det ger en intressant yta att titta på men är även praktisk visar det sig. Det märks till exempel om man skall vända kniven i handen då tummen lätt smiter ned i fördjupningen och underlättar manövern. Detsamma gäller när kniven skall fällas ut då det ger ett fast grepp om handtaget. Sen har fingertopparna någonstans att vila när kniven hålls i hammar- eller sabelgrepp. 

Vad gäller grepp kan för övrigt sägas att handtaget överlag är riktigt bekvämt. Det är längre än på modeller som TS48 Reaper (som kommer recenseras senare) men är kortare än den tidigare presenterade TS45 Phalanx. Men den senare är också en större kniv så det är inte så konstigt. Har du inte ruskigt stora händer erbjuder den här kniven plats för ett rejält fyrafingersgrepp. 

Konstruktionen är halvt öppen som synes med en backspacer som även den försetts med dekorativa element. 

Då insidan är helt slät är det lätt att få bort fickludd och annat från kniven

Konstruktionen är skruvad och kniven är monterad med två fästpunkter utöver pivotskruven. Bladstoppet är bladmonterat så för det behövs inga extra hål i handtagssidorna. Liksom på ett par andra modeller är insidan till skillnad från utsidan helt slät vilket underlättar rengöring. I ryggen återfinns en "backspacer" som fått sig en släng av mönster, "gear pattern" även den.

Just den här kniven har inget fånglinehål och det är inget som jag saknar men noterar för dem som är begivna på den detaljen. 

Öppning och lås

Efter att ha jämfört den här modellen med den tidigare nämnda Phalanx kan konstateras att den här är betydligt snabbare att fälla ut. Flipperfenan är inte så mycket större men lätt att komma åt tack vare den finurligt vinklade främre delen på handtaget. Lika smart är ytan där fingret hamnar efter att bladet fällts ut. Även den delen har mjukats upp med en fasad kant. Två exempel på väl genomtänkta detaljer som höjer totalintrycket. 

Flippern är föredömligt lätt att nå tack vare fasningen i framkant

Annars är det som påpekades i inledningen samma grundkoncept som gäller. Bladet löper på keramiska lager och detentkulan är i samma material. Det som gör den här kniven snabbare är ett  mindre blad vilket ger mindre massa. Sen är det möjligen något hårdare motstånd i låsarmen som även det bidrar till en kvickare kniv. 

På samma standardiserade vis är låset ett ramlås med översträckningsskydd och stålförstärkt låsarm. Det här är ett utmärkt lås för övrigt. Förutom själva funktionen som även den här gången är helt utan anmärkning under testperioden är den ännu lättare att komma åt och släppa. Det är märkligt att vissa betydligt mer renommerade tillverkare ibland inte får till den detaljen. Så här lätt kan det vara!

Two Sun skulle kunna bedriva låsskola för intresserade. 
så här gör man fungerande ramlås i titan

En detalj som visar på omsorg vid formgivning och tillverkning är hur relativt mjuk kanten är vid övergången mellan handtag och låsarm. Det ger minimal kant för pekfingret att skava emot vid användning. 

Att bära

Det här kan vara ett av de snyggare clipen jag stött på. Förutom att det matchar knivens helhet och tema är det nästan osynligt i vissa vinklar. Ännu bättre är att den blygsamma dimensionen gör att dent är nästan lika omärkbart i handen när man arbetar med kniven. Sen är det ytterligare ett plus att den här versionen av clip visar så lite kniv som möjligt när den sitter i fickan. 

Skall man ha "skulpterade" clip så är det så här de skall göras! Relativt god spänst, 
ett utseende som passar med knivens tema och dold infästning

Materialet är liksom resten av handtaget titan och clipet är av den typ som på engelska brukar kallas "skulpterat", det vill säga det är inte ett fjäderclip. Dock är det så god spänst i det här att det lätt skulle kunna förväxlas med ett sådant. Det ger god funktion såtillvida att kniven är enkel att dra och stoppa undan. Sen sitter inte kniven extremt djupt i fickan på grund av clipets blygsamma proportioner. Något som man bör ha i åtanke så man inte tappar sin dyrgrip. 

Som en extra finess har clipet fästs med en skruv från insidan vilket ger ett renare utseende och är en lösning som annars brukar hittas på knivar med betydligt mer tilltagen prislapp. 

Sammanfattningsvis

De börjar bli några stycken nu de bra knivarna från Two Sun. Intressant är att ett märke som jag från början avskrev som kinesiskt skräp nu seglat upp som en favoriterna bland moderna "TFFs" eller "Titanium Frame lock Flippers". Men de har fått till det på en en rad viktiga punkter vilket gör att de känns solida.

TS50 Tusk är en riktigt god vardagskompanjon med sin rättframma bladform och modesta storlek

Dels handlar det om grundläggande aspekter som:

• Genomgående hög kvalitetskontroll
• Godkända material
• Egna modeller

Men även områden som:

• Godkänd behandling av bladstål med avseende på härdning och värmebehandling
• Bra geometri och slipning av blad
• Flipperfenor som fungerar men är diskreta
• Utmärkta lås

Sen kan tilläggas att de formligen pumpar ur sig modeller för tillfället. Något som kan vara både på gott och ont enligt mig. Det gör knivarna något mindre unika än de kunnat vara men gör även att de flesta smaker blir tillgodosedda. Ja, förutsatt att du gillar titangrå TFF-knivar då förstås. Därav min underrubrik. Jag uppfattar dem som variationer på ett tema och stilen är inte för alla. 

Det gäller även den här kniven, TS50 Tusk. Den kan vara lite grå men är synnerligen välgjord och alla de ovan nämnda områdena kan bockas av på checklistan. Några brister kan inte direkt uppdagas. Därför handlar valet om kniv mer om tycke och smak. Det kokar ned till vad du föredrar för bladform eller kanske hur stora händer du har. Vill du ha mer av en wharncliffe väljer du den här kniven. Söker du mer buk väljer du kanske en Phalanx exempelvis. Därtill är den är kniven något lite mindre i fickan och sitter djupare vilket gör den mer diskret. 

En kniv för den som tilltalas av modern design till ett synnerligen resonabelt pris

Till sist kan sägas att den är kniven ett utmärkt alternativ för den som vill ha en modern flipperkniv i titanförpackning med alla attribut som därtill hör. På köpet får du en tämligen stilren design med rätt många detaljer att studera. I andra änden hittar du ett kompetent och vasst blad som är riktigt dugligt till det mesta utom möjligen att ta ur vilt med. Och än så länge kan du med lite tur fynda de här knivarna. 

Specifikation:

Längd utfälld: 199 mm
Längd hopfälld: 110 mm
Vikt: 130 g
Bladlängd: 84 mm
Godstjocklek: 3,8 mm
Bladstål: D2
Handtag: TC4 titan
Lås: ramlås med översträckningsskydd

Producerad av: Two Sun, tillverkad i Kina


/ J - återvänder till dubbelsolen

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre