- en fällkniv för tyngre arbeten
Den förra kniven från Steel Will jag skrev om var en slank modell kallad Sedge. Dagens recensionsobjekt är inte dess raka motsats men åtminstone tämligen långt ifrån. Kniven kallas Nutcracker och är en stabil pjäs med ett stadigt modifierad wharncliffe-blad i den seriösa änden. I promotiontexter för kniven utlovades att namnet inte bara var skryt utan att man faktiskt kunde knäcka kokosnötter med den. Något som den hängivna läsaren av den här bloggen vet att jag var tvungen att kontrollera. Frågan är vad den kan tänkas klara av mer än så?
 |
| Steel Will F24 Nutcracker |
Den här kniven kom som lite av en överraskning för drygt ett år sedan eftersom övriga nyheter som så ofta släpptes på Shot Show i USA. Någon vecka senare presenterades den här modellen som en kniv som skulle kombinera "hard use, culinary and EDC-charactheristics". Något som jag kanske inte håller med om helt. Det första anser jag att "hard use" bara är "buzz word" - endast till för reklamtexter då det saknar innehåll. Det där med "culinary" är lika korkat det. Det här är en liten fällkniv. Visst kan du skiva korv och slanta en morot med den också men för övrigt är den lika usel i köket som nittionio procent av alla andra knivar som går att vika på mitten. Men om man med det avser att den trots sitt utseende skär bra så är det sant.
 |
| Ett stabilt blad och ett format handtag är vad som kännetecknar den här kniven |
Twitterversion: Nutcracker, en stabil fällkniv från Steel Will som lever upp till sitt namn!
Blad
Två saker krävs för att leva upp till namnet på den här kniven. Det ena är förstås att lås och handtag är stabila nog för att motsvara förväntningarna. Det andra är att bladet är redo för uppgiften. Och det är det! För att uppnå det har man valt att utgå från Böhler N690Co vilket är ett rostfritt stål som ofta återfinns på mellanklassknivar. Personligen gillar jag det. Det är inte extremt åt något håll utan håller skärpan som det skall utan att vara det bästa, det är rosttrögt och faktiskt lätt att slipa. Det är inte första gången Steel Will nyttjar det men de använder sig mer frekvent av D2-verktygsstål. Jag är glad att de frångått det i det här fallet.
Här har man dessutom valt svärta bladet och därefter stentumlat det. Märkningen är Steel Wills vanliga med logotyp på en sida och modellnamn och ståltyp på den andra. Inte så pjåkigt.
 |
| Det modifierade wharncliffe-bladet har fått sig en beläggning och stentumling |
Av det här materialet får du en stadig bit. Bladet mäter närmare nio centimeter på längden och är 27 mm brett. Det är förstås givet formen som nog får betraktas som en modifierad wharncliffe som nästan drar åt sheepsfoot-hållet med sin relativt tvära nos. Modifierad betyder i det här fallet mest att eggen är svängd i sin helhet istället för rak. Det mest utmärkande är dock tjockleken på bladet som är stadiga fyra millimeter. Det är något tjockare än vad som är brukligt från Steel Will och syftet sägs vara de lite tyngre uppgifterna. Det är kokosnötterna man hade i åtanke får man förmoda.
 |
| Förutom namn kan man läsa ståltyp, N690Co, på bladsidan |
Trots den tilltagna godstjockleken är kniven faktiskt så tunn som 0,5 mm bakom eggen vilket är riktigt bra. Det är den höga flatslipningen som bidrar till det. Det gör att Nutcracker inte bara knäcker nötter utan faktiskt är riktigt duglig till att skära med. Så skall man nu till äventyrs ägna sig åt köksbestyr så är det här inte ett sämre alternativ än något annat. Bladet klarar av uppgifterna. Det som diskvalificerar de flesta fällknivar inklusive den här är saker som en flipperfena som gör att man inte kommer ned till en skärbräda, massor med skrymslen för smuts att fastna i samt ett för kort blad för allt utom skal- och putsarbeten. Men det är en annan diskussion.
 |
| I ett tidigare test bevisade jag att kniven lever upp till påståendena i reklamen |
Men den sympatiska geometrin parat med ett bra stål och inte minst en duglig fabriksegg gör att det här är en bra EDC-kniv. Den skär det den skall utan större besvär, vare sig det rör sig om plast, kartong, papp, tyg eller trä. Den klarar till och med av mitt tuffa trädgårdsslangstest. Något som kräver sin kniv. Överlag är det här en kniv som överraskar positivt när det kommer till hur väl den hanterar de flesta material. Särskilt gäller det hårdplast och inte minst kartong som den formligen flyger igenom. Den skräms inte av att gnaga lite på trä heller kan jag meddela. Där hjälps man av det relativt breda handtaget som ökar komforten vid tyngre arbete.
Handtag
Handtaget på Nutcracker är både vanligt och ovanligt. Med det avser jag att beträffande de väl formade G10-sidorna så är det något som känns igen från många Steel Will modeller vid det här laget. I det här fallet är de grå sidorna både fasade i kanterna samt har en välvd profil. De är även väl slipade på både in- och utsida på ett förtjänstfullt vis. Steel Will kan det där med att forma handtag väl. Handtaget är även öppet i ryggen och där hittas ett par rejäla färgklickar i form av ett par knallröda distanser. Även den finurliga lösningen med en bult som ankringspunkt för fånglina har fått samma färg.
 |
| Steel Will börjar kunna det där med att få till fina handtag i G10 |
Nutcracker har ett ovanligt rent utseende då man från Steel Wills sida valt att skippa några detaljer som vangligtvis gör handtagssidor mer plottriga. Först har man valt att skippa fånglinehålet och som sagt ersatt det med en annan, i mitt tycke, bättre lösning. En andra och kanske mer besvärande detalj, åtminstone för den som är vänsterhänt är att clipet inte kan skiftas från höger sida där det sitter.
Även antalet skruvar är övertänkt få. Utöver pivotskruven är sidorna skruvade från bägge håll i två punkter. Sedan får clipet får nöja sig med en skruv även det. Skruvarna är dessutom i samma svarta färg som bladet vilket bidrar till det rena utseendet.
 |
| Den öppna ryggen har fått sig ett par färgklickar. Här hittas även en bult för den som vill fästa en fånglina |
Det ovanliga med handtaget hittas inuti och består i ramens utförande. Den är nämligen inte lättad det minsta. Steel Will har laborerat med lite olika lösningar på handtagsbyggande förut.
Avior till exempel har en ensidig ram/
liner medan
Mini Tasso inte har någon ram alls och
Cutjack som har sidor i FRN har en hel ram som är extremt lättad. I det här fallet har man valt ett mer massivt alternativ som förstås blir både stabilare men även något tyngre. Det var det där med nötterna igen.
 |
| I de här greppen är inte Nucracker optimal för mig då lillfingret hamnar över "näbben" |
Sedan ger en snabb okulärbesiktning vid handen att det här är ett kurvigt handtag. Ryggen välver sig och sluttar sedan nedåt mot bakänden till. Det finns ett uttalat urtag för pekfingret och en lika tydlig "näbb" som är tänkt att hålla lillfingret på plats. Att forma handtag på det här viset är något av ett vågspel då man aldrig kan veta vilken typ av hand som kommer att hålla i kniven. I mitt fall blir resultatet sisådär.
 |
| Nutcracker fungerar bäst i hammargrepp eller med tummen på bladryggen |
Det innebär att ett klassiskt hammargrepp fungerar bäst tätt följt av ett så kallat "fillipino"-grepp med tummen långt ut på bladryggen. Samtidigt som sabelgrepp och ett pekfinger på bladet inte alls är lika sympatiskt. Handtaget är lite för trångt för min handstorlek helt enkelt. Placerar jag pekfingret på rätt plats och tummen på den svaga tumrampen där de för ändamålet skurna räfflorna återfinns så hamnar lillfingret rätt över den vassa delen av näbben. Detsamma gäller om jag lägger fingret på bladryggen för att styra snitten. Även då hamnar lillfingerspetsen galet.
Bäst är som sagt hammargrepp men för att fylla min hand hade det likväl behövt vara något högre samt aningen längre för att kännas helt bra. Men för någon med mindre händer kan jag tänka mig att det upplevs helt annorlunda och till och med mycket bra.
Öppning och lås
Nutcracker är främst en kniv som öppnas med en flipperfena. Med det sagt går det faktiskt att även sätta tummen mot bladet och sakta fälla ut den på det viset. Orsaken till att det konststycket lyckas är de fina keramiska kullager bladet löper på. Eftersom bladet för övrigt är tämligen massivt givet tjockleken och att det är tämligen högt gör att det blir en bra smäll när kniven öppnas och låset fallet på plats. Kniven är nämligen förvånansvärt kvick att öppna.
 |
| Flipperfenan är tämligen diskret men effektiv |
Mycket av det kommer sig av en god geometri vad gäller fenans placering i relation till pivotpunkten. Det och att den har rätt vinkel för att sätta fart på bladet. Ett par välplacerade räfflor gör även att man inte halkar av i brådrasket.
 |
| Ett ovanligt stabilt liner-lås |
Låsfunktionen sköts av en liner lock av det mer bastanta slaget. Dels så är själva materialet 1,6 mm tjockt men framförallt är inte låsarmen lättad på något vis. Precis som ramen i övrigt är den massiv vilket förstås bidrar till ökad styrka. Låset fyller sin funktion utan negativa anmärkningar. Tvärtom är det mycket förtroendeingivande då det alltid fungerar och håller bladet i ett stadigt grepp. Inga rörelser i bladet kan kännas även när jag fattar spetsen på kniven och provcerar den i sid- och höjdled.
Låsarmen är även något förhöjd i relation till G10-materialet samt försedd med räfflor för bättre fäste vilket gör att låset är lätt att släppa. Det är ett bra liner-lås helt enkelt.
Att bära
Nutcracker är inte en liten kniv i fickan. Längden mäts till elva och en halv centimeter men tjockleken är hela 15 millimeter och det paras med en vikt på 130 gram. Inte extremt tungt givet nio centimeter blad som både är högt och tjockt men det gör inte heller kniven till en lättviktare.
 |
| Nutcracker kommer med något så ovanligt som ett fräst titanclip trots att handtaget är i G10 |
Kniven har försetts med ett fräst titanclip vilket inte är helt vanligt på knivar som inte är gjorda i det materialet för övrigt. Själva funktionen får godkänt av det skälet att man gjort det tunt nog att fjädra så det kan hantera även något tjockare tygkanter. Men rampen är rätt snålt tilltagen och det är därför inte alltid helt lätt att hitta rätt när kniven skall tillbaks till fickan. I gengäld bidrar det och den övriga formen på clipet att det känns mycket lite mot handen när man arbetar med kniven vilket är en annan viktig aspekt för clip. De skall fungera väl men helst inte kännas när de inte är i bruk.
Att dra kniven är därmot mycket lätt. Den slipade G10 ytan under clipet gör att friktionen är relativt låg och clipets utformning gör att mitt pekfinger lätt kröker sig kring det på utsidan av fickan. Det är sättet på vilket jag drar fällknivar, en tumme på insidan och pekfingret förankrat i clipet på utsidan. Det är därför jag inte känner att det behöver sticka upp en lång bit av handtaget för att få ett bra grepp. I det här fallet är lite drygt en centimeter synligt för övrigt.
Sammanfattningsvis
För det första kan konstateras att om man nu skall dra till med påståenden i syfte att sälja in en produkt är det bra om de är sanna. Det är de i det här fallet. Det går faktiskt att knäcka nötter med
Nutcracker. Nu kanske det inte är vad de flesta främst använder sina fällknivar till så det är än mer positivt att konstatera att kniven är en mycket sympatisk EDC-kniv. Det förutsatt att man gillar en estetik som inkluderar kraftiga
wharncliffe/sheepsfoot-blad och kurviga handtag förtås.
Men i tid ligger Steel Will rätt. Både när kniven kom och fortfarande något år senare är det en populär bladform. Sedan följer man också en äldre trend med att ha tämligen dova färger på blad och handtag och någon färgklick som accent. Gillar man nu inte svarta blad finns Nutcracker även med en vanlig satin och svart handtag.
 |
| Nutcracker är en stabil EDC-kniv. Här tillsammans med sin slankare kusin Sedge |
Sedan kan konstateras att Steel Will börjar bli mycket bra på det här med göra utmärkta handtag i G10. De gjorde det på Tasso och Avior och nu här. Fast helt nöjd är jag ändå inte. Inte för att det är något fel på handtaget utan på att den här sortens mer arbetade former riskerar att rikta sig mot specifika handstorlekar eller former vare sig tillverkaren tänkt sig det eller ej. För mina händer är handtaget helt enkelt en smula för litet eller snarare trångt då det inte är längden i sig det är fel på.
 |
| Steel Will Nutcracker, kniven som lever upp till sitt namn |
Som vanligt får man en utmärkt byggkvalitet när man köper en kniv från
Steel Will. Känslan i den här kniven är lite densamma som i en bildörr tillhörandes en Mercedes Benz från 70-talet. Den känns massiv och den är även stark nog att de facto knäcka en kokosnöt eller två utan att ta skada. Det kan jag som sagt skriva under på! Vill man nu inte ägna sig åt det så skär den tämligen väl i det mesta och lämpar sig därför utmärkt som en vardagskompanjon. Så vet du med dig att du inte har stora händer och gillar utseendet är det bara att slå till. För det nöjet får man betala ca 1300-1400 kr i skrivande stund.
Specifikation:
Längd utfälld: 203 mm
Längd hopfälld: 114 mm
Vikt: 130 g (vägd av mig)
Bladlängd: 89 mm
Godstjocklek:4 mm
Bladstål: N690Co
Handtag: G10
Lås: Liner lock
Producerad av: Steel Will Knives, tillverkad i Kina
/ J - gnolar på Tjajkovskij
