Fredags-EDC CXI

Jag skiter i propagandavinterdagar som den igår. De är inte representativa för den här förfärliga årstiden hur vackra de än är. Dagen bjöd i de här trakterna på torrt väder, - 10 grader och strålande sol. Rimfrost i träden och överlag tämligen sympatiskt om än snorhalt då allt regn och slask plötsligt frusit till ett solitt lager is. 

Men det lurar alltid där bakom hörnet, mörkret. Idag tittade solen fram en stund på morgonen. Det hjälpte inte. Den stod så lågt att träden och husväggarna skymmer. Det blir slagskuggor överallt som är kolsvarta. Förvisso blir det lite dagsljus några korta ögonblick för en plågad själ. Men jag hinner inte se mycket av dem för ögonblicket då de lokaler jag befinner mig i inte har mycket till fönster. 

En del av den nuvarande arbetsplatsen

En av ett par fördelar är att nu får jag tillfälle att öva ännu mer på mina knivkunskaper. Det blir allt lite skärande även här. 

"Bloody Snow", dagens hög av mixad titan dominerad av knivar från Viper Knives

Men inte om vädret vill liva upp tillvaron så får väl knivarna göra det istället. Idag blev det en "Viper-dag" med två knivar signerade Jesper Voxnaes. Det kallas "Lille" och "Kyomi". Båda knivarna kommer från italienska Viper Knives. En av de stora som huserar i den lilla norditalienska staden Maniago liksom många andra prominenta tillverkare av eggredskap. 

Förresten, jag kan väl avslöja att en av anledningarna till att jag är så besatt av vädret är att jag för tillfället riktigt längtar efter att kasta lite kniv. Det är i princip omöjligt utomhus under de här förhållandena. Inte minst är måltavlorna djupfrysta. 

Men oavsett det så lockar en helg och det är alltid sympatiskt! Glad fredag och ha en bra helg allihopa!!


/ J - ingen vinterälskare

#knivesandbikes #knivigtvarre

Fredags-EDC LXXXV

Fredag igen, efter en vecka som i alla fall i mitt fall har förflutit lugnt och framförallt fort. Det var inte länge sedan det var  helg känns det som. En hel del av den här veckans fritid har tillbringats ute i skogen. Delvis har jag ägnat mig åt stärkande promenader. Det skall vara nyttigt sägs det. Fast den mesta tiden har ,skall sägas i ärlighetens namn, spenderats med att kasta kniv. En eller ett par timmar om dagen faktiskt. Det börjar ge resultat. Förutom ett par skadade knivar och en pågående reklamation hos Spyderco har det även resulterat i väsentligt förbättrad precision från min sida. 

Fast idag blir det nog ingen träning. Förutom att det blåser smådjävlar så regnar det ordentligt i den här delen av världen. Inte de bästa förutsättningarna för att kasta kniv. De tenderar att bli såphala när de är blöta. Så dagen får nog ägnas åt annat. 

"Friday EDC, Viper and Co"

Exempel på knivar som inte skall kastas är de här tre. Tre väldigt sympatiska skapelser, en Victorinox Spartan och två knivar från Viper. Båda formgivna av Jesper Voxnaes för övrigt. Det är förstås Lille och Belone. Två skapelser i titan även om den här versionen av Belone har skollor i kolfiber. Ramen är dock av titan och så även låset. 

Hoppas ni har bättre väder än jag men hur som haver, det är fredag. Så det är definitivt "Highway to Helg" som gäller go' vänner!

/ J - on a highway to helg

#knivesandbikes #knivigtvarre

Dagens bild nr 228 En Lille kaffe

Det är något visst med kvalitet. Det spelar ingen roll om huruvida det handlar om ett par välsydda vandrarkängor, en skön jacka, en god kopp kaffe eller en kniv. 

Ofta är det resultatet av mycket hantverkskunnande i grund och botten även om själva arbetet idag oftast utförts av maskiner. Men någon måste formge föremål och testa prototyper och ägna sig åt förädlingsarbete för att komma så långt. 

Även om man ibland undrar om det sistnämnda existerar när det gäller vissa produkter. Hastighet och vinst tycks vara det dominerande motivatorerna i de fallen. Både när det gäller själva produktionen och hur fort produkten skall nå marknaden. 

"En Lille kaffe"

Det gäller emellertid inte det här specifika föremålet. En kniv från Viper Knives kallad "Lille". En kniv designad av allas vår Jesper Voxnaes. En liten kniv för små händer lär det vara. Om jag inte fått det hela om bakfoten vill jag minnas att han formgav den med sin dotter i åtanke. Därav det djupa urtaget för fingret som i kombination med flipperfenan bildar ett rejält fingerskydd. 

Hur som haver är det en kniv som andas kvalitet. Både vad gäller formgivningen med alla sina små detaljer till hur den är konstruerad och tillverkad. Förresten är kaffet av god kvalitet det också! 

/ J - kvalitetsjägare

#knivesandbikes  #knivigtvarre

Dagens bild nr 216 Två goda ting

Smått kan vara gott. I alla fall om det är välgjort. Det gäller såväl kaffe som knivar. I det här fallet en espresso och en liten danskdesignad italienare. Det intressanta med kniven som jag för övrigt recenserat tidigare är att den kommer med en historia. Det finns en förklaring till varför den ser ut som den gör och har det format den har. 

"Two good Things"

Modellen heter annars "Lille" och kommer från Viper eller Viper Knives by Tecnocut som hela namnet lyder. Materialen är exklusiva med titan i handtaget och M390-stål i bladet. Bladet löper på kullager och kniven har dubbla öppningsmetoder. Eller egentligen tre om man även räknar med att den kan öppnas med två händer. En mycket charmig kniv på det hela taget. Mannen bakom de flödande linjerna är förstås allas vår Jesper Voxnaes. 

Nu tar vi så "en Lille en"!

/ J - letar efter det stora i det lilla

#knivesandbikes  #knivigtvarre

Fredags-EDC LXV Italienska godsaker

Solen och värmen är här för att stanna till midsommar. I alla fall om vi får tro en rubrik från igår på Aftonbladets hemsida. Väderleksgudarna verkar inte ha hört det för här är än så längen mulet och mycket friska vindar där jag befinner mig.

Så mycket "midsomrigt" känns det inte heller. Men det är nog mest för att min tidsuppfattning är som den är. Det har dock ätits jordgubbar och badats och eftersom de rutorna kan kryssas i måste det vara sommar i alla fall. Sen har de yngre medlemmarna i familjen sommarlov och även det får räknas som en ledtråd. 

"Italian Treats"

Mer somrigt är det i fickorna idag. De tyngs ned av en mycket sympatisk kniv från Lionsteel vid namn TM1. En intressant skapelse gjord med deras SOLID® -teknik. Det innebär konkret att det är en så kallad "integral", en kniv med ett handtag gjort i ett stycke. I det här fallte är materialet Micarta. Det råkar också vara en av, kanske den första, niven som gjordes med en kombination av en back lock och kullager. Designern bakom kniven är Michele Pensato mer känd som Molletta.

Den mindre kniven är även designad av en annan namnkunnig herre. En av Danmarks stoltheter, Jesper Voxnaes. Modellen är hans Lille och kommer förstås från Viper knives. 

Båda modellerna görs förstås i Italiens främsta knivcentra Maniago, därav namnet på bilden.

/ J - är sugen på pasta

#knivesandbikes  #knivigtvarre

Knife Review Viper Lille

-   Italian know-how meets Danish design

This is a knife with a name that works just as well in Swedish as it do in Danish. Lille is very descriptive in this case. Maybe a bit harder to understand for English speaking people. "Lille" means small, petite, or young.

It's certainly not a big knife. But what it does lack in physical appearance it surely compensates for with a big personality. Let's take a closer look at this very interesting knife.

Viper 5962 TIBR Lille

The knife connoisseur is beginning to recognize it by now, the typical design language and lines of Jesper Voxnaes. Often characterized by relatively broad blades with sturdy necks, sweeping bellies, and with oval holes in the blade. The handles of his folding knives often have a pronounced finger groove for the index finger. This knife boasts all those attributes.

Lille was introduced three years ago at Shot Show 2017. I read somewhere that he designed the model with his daughter in mind. Simply a knife for smaller hands. Whatever might be the case, the knife sure has interesting lines. 

Intricate lines and state-of-the-art materials characterize this knife from Viper 

Twitter version: Viper Lille - the small knife with the large bold lines

Blade

The blade shape is a drop point with a few special features which makes it quite unique. The first and most obvious is, of course, the size of the belly. In principle, the entire edge is a single curve from ricasso all the way to the tip.

The other is the elegantly rounded back that is typical of how Viper makes their knives. It not only looks elegant it also makes for a nice place for your fingers to rest.

The blade finish is a sympathetic satin and the markings discreet and elegant. I personally think that Viper's logo is nice and that's what visible on the presentation side. On the back you will find Voxnae's makers mark. Steel type is found on the ricasso. 

A very special drop point with a distinct belly

The blade steel is not much to talk about as it is among the best there is. It's M390 from Böhler. A while ago, at least in parts of the online knife community, there was some talk about "Italian M390", as in heat-treated and hardened in Italy, were inferior to others.

However, it was very sweeping claims and tared every maker with the same brush. The major critique was that the steel was generally kept too soft. That is below its ideal hardness. Viper is aiming for the "right" side of 60HRC and states the hardness too 60-61HRC on this knife. These are numbers I have not had any reason to distrust as the knife holds its edge very well.

The finish on the M390-steel is a semi-glossy satin

It can be said right away that this knife is a cutting tool for less demanding tasks. But the format tells you that at first sight so it won't come as big a surprise.

The tip feels better and more versatile than expected. It works very well for what I use such knives for, one being opening packaging. Everything from carton and boxes to food packaging and the like. Lille has no problems handling shrink and hard plastic either.

In general, Lille is not something to use for cutting hardwood. At least not in my hands. The small handle means that you cannot get a proper hammer grip which allows for more power behind the cuts. But this knife works fine for some more detailed tasks like whittling and carving as long as you can use a grip with the thumb on the spine. It actually feels like the knife is made for that.

In the discipline of cardboard cutting Lille get a pass but not more

I said it was good for opening boxes but Lille is not as good taking care of the remains. This knife is not the nemesis of cardboard so to speak. I think it's the grind that causes some trouble. The factory edge was sharp enough to shave hair with no problems. However, this knife is not especially thin behind the edge despite a very high flat grind. Then the curved edge doesn't do much to help in this particular case either. You simply never get the feeling that this blade slides through these kinds of materials.

In contrast, Lille is actually decent in the kitchen. Especially when it comes to handling all kinds of soft vegetables like tomatoes, peppers, and the like. That is, small jobs here too.

Handle

The handle material is titanium and the knife is available in a couple of different colors. This is made possible partly by anodizing but also by the construction with handle slabs overlayed with plates on the outside. A solution I haven't come across before. They can then be done in a different tone than the slabs underneath. The latter otherwise got a milled pattern both for appearance and somewhat more traction.

One detail that can be noted is that the handle is not weight relieved in any way. It shifts the balance of the knife slightly backward relative to the pivot screw. But in return, it ends up exactly in the finger groove. This makes the knife feel lively in the hand even though part of the weight is found in the back end. 

A handle almost as curvy as the blade

The sides are screwed with two fastening points in a backspacer which is anodized in the same tone as the plates on the outside of the handle. Small knife means small screws and these are in size T6. But what you lose on the swings, you make up on the roundabouts as they say so the pivot screw is a hefty T10. That is unusually large to be found on such a small knife.

In the stern there is a huge lanyard hole where you have no problem fitting a 550-cord.

Lille is a thin knife. Something that is underlined by how little the clip protrudes

For me with my hand size, this is a distinctive "three-finger knife". But in return, one of the better ones in that category. The forefinger fits well in the cutout or finger groove. Someone in a Youtube video said that there is a sharp corner at the front where the locking arm is cut out and there is. But I can't, no matter how I hold the knife, get my finger up against it except if I poke hard with the knife. So I don't really see that as a problem.

Once the index finger is in place, the other two fingers follow naturally. If support for the little finger is desired, you can use a lanyard of some variety. Truth be told though, there is an alternative grip that works fine. That if you place your thumb on the grooves on the back of the blade in a "Filippino"-style grip, the other fingers will follow and you get at least half a little finger on the handle. 

A small but well thought through handle

Note how Voxnaes have chosen to place the grooves out on the blade where they are really needed, not on the handle as many manufacturers wrongly do. Here you get excellent indexing when you want to perform precision cuts.

Opening and Lock

Lille comes with dual opening systems and for that I'm thankful. As it happens one is very good and the other slightly less good, so to speak. This is often the case when doubling this function. The opening hole works best for me on this knife. It is positioned so that it is easy to reach and use. It works intuitively and the slightly sharp edges of the hole provide a good grip for the thumb.

Of the two opening systems, I prefer the thumb hole

The flipper, on the other hand, requires some concentration. Both methods, push-button / straight down and light switch / backward work. But if you pull the flipper tab backward you have to "pre-load" the finger first. Otherwise, you end up with a half-opened knife. It became especially clear when I let both a friend and my fiancee act as guinea pigs. They did not get the blade out at all. So obviously this knife needs some practice.

However, once you get used to it, there are no problems. Much of that depends, of course, on the ball bearings on which the blade runs.

The frame lock lacks lock bar reinforcement

As can be seen Lille has a frame lock even if the home page says otherwise and for some reason tells us it's a liner lock. Possibly because of the plates on the outside. On of them also acts as overtravel stop by the way.

This knife does not have a lock bar steel insert which is quite unusual. But on the other hand, with properly executed geometry, it is not necessary. Something several other major knife brands have clearly demonstrated over the years. And there are no lock stick or slip in this knife.

The overall function is very good and the lock feels competent. No play in the blade, of course, and the lock is easy to disengage. To facilitate that procedure, the opposing titanium side is slightly recessed and the locking arm softly rounded on the inside. 

To Carry

Lille is as the name suggests a small knife. It measures under a decimeter folded and is 11.4 mm thick. Somewhat more noticeable is the height of 31 mm. The weight is just over eighty grams

In addition, the handle generally has round shapes that do fit well in a pocket. With one exception and that is the flipper tab. It is, as someone usually puts it, a "pocket pecker". It protrudes and despite its beveled edges it can be perceived as somewhat sharp.

Round and smooth but imagine how good it had been without the protruding flipper tab 

This knife has something as strange as a clip that is very good in conjunction with say thinner pants and somewhat less good in combination with thicker fabrics. It's good and bad at the same time.

The reason lies in how it is designed. The clip is thin with very good tension which means that it does not feel at all when holding the knife in hand. But besides a very small ramp/lip, it also provides very little space under the clip. This means that in thin garments the knife is excellent. But if you put it in a jacket or jeans pocket for example, the entire clip and thus the tip want to point outwards. That is not good.  

A clip that at the same time is very good and almost bad
depending on which fabric it interacts with

Therefore I carry this knife in two different ways. The days I have thinner pants on me, Lille can be found in my right front pocket as usual. Alternatively I carry it loosely in a jacket pocket, hoodie, or the like.

The "loop over" clip is attached to the rear end of the handle. This means that the knife sits deep in a pocket, when the fabric is thin ie. This also means that the clip is reversible, which together with the blade hole and the flipper tab make the knife ambidextrous even though it requires left-handed people to learn how to fiddle with a frame lock made for right-handers. 

To Conclude

There are, I argue, other knives designed by Voxnaes that are more practical from an all-round perspective than Lille is. Providing such a small knife with a blade that closely resembles a skinner, have one advantage. It increases edge to blade length. But that shape also brings with it some disadvantages. The main one is that there is no straight edge to work with.

That and the very size of the knife can be somewhat limiting. But in return, the knife has a lot of other things that speak for it. First, it's a fun knife. By that I mean a knife that stands out, has personality and does not look like everything else. It is also quite useful as long as you know what tasks you intend to do with it. There is a reason why it can be found under the category "Gentleman & Collection" in Viper's catalog.

A small curvy EDC-knife

Actually, I would have liked this knife even more without the flipper tab. Mostly because I prefer blade holes as an opening method in general, and even more on this knife since it simply works better. But I know that many do not agree with me regarding flippers. They are popular no doubt. So you can take that comment with a grain of salt.

But yet again, if the history of the knife's background is correct, a little extra security is needed. And the flipper tab acts as a finger guard in a very deserving way when the knife is open.

Viper Lille, not a knife for everyone but certainly for some

Lille is a knife that boasts a couple of real benefits. To begin with, the materials are excellent. Everything is top-notch with nice titanium, ball bearings, a "super steel" and screws of good quality. Viper is still one of the very few manufacturers that list their screws on their website.

Then the execution itself is really good too. Viper has given the knife a superb build quality. All corners and edges, with one exception then, are rounded and soft. The boxes for the usual quality markers such as centered blade, good factory edge, secure lock up, and a good finish on both blade and handle can be checked.

But the biggest advantage, the one I was talked about, above, spells charm, charm, and charm. Sometimes it just beats perfection. In a world of herrings, that is streamlined gray titanium flippers, this one stands out with its own look and appeal. Voxnae's distinct design language has been given free rein here and that is the main strength of this knife as I see it.

If you like it and have around $160 or so it can be yours. 

Specification:

Length Overall: 158 mm

Length Folded: 95 mm

Weight: 83 g

Blade Length: 63 mm

Blade Thickness: 3 mm

Blade Steel: Böhler M390, HRC 60-61

Handle: titanium

Lock: Frame Lock

Produced by: Viper, made in Italy

/ J - enjoys a little one

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Knivrecension Viper Lille

-  dansk design möter italienskt hantverkskunnande

Det här är en kniv med ett namn som fungerar lika bra på svenska som på danska. Lille är mycket beskrivande i det här fallet. Det är sannerligen ingen stor kniv. Men det den inte uppvisar i fysik tar den igen på personlighet. 

Viper 5962 TIBR Lille

Konnessören börjar känna igen dem nu, de för Jesper Voxnaes typiska linjerna. Ofta  relativt breda blad med kraftiga nackar, svepande bukar och försedda med ovala hål i bladet. Handtagen hos hans fällknivar har inte sällan en uttalad fördjupning för pekfingret. Den här kniven ståtar med samtliga de attributen.

Modellen Lille presenterades för tre år sedan på Shot Show 2017. Jag läste någonstans att han formgett modellen med sin dotter i åtanke. En kniv för mindre händer helt enkelt. Det må vara hur det vill med den saken men intressanta linjer har den i alla fall, Lille. 

Personliga linjer och toppmoderna material kännetecknar den här kniven från Viper Knives

Twitterversion: Viper Lille - den lilla kniven med de stora djärva linjerna

Blad

Bladformen är en drop point som dock har ett par mycket karaktäristiska drag vilket gör den unik. Den första och mest uppenbara är förstås den för storleken på kniv gigantiska buken. I princip hela eggen utgör en enda stor kurva.

Det andra är den elegant rundade ryggen som är typisk för hur Viper gör sina knivar. Det inte bara ser elegant ut det gör också att det är mjukt att lägga ett finger där.

Finishen är en sympatisk satin och märkningen diskret och elegant. Själv tycker jag att Vipers logotyp är snygg och det är den som syns på presentationssidan. På baksidan hittas Voxnaes eget bomärke och ståltyp återfinns på ricasson.

En speciell droppoint med markant buk

Bladstålet är inte mycket att orda om då det är bland det bästa som står att finna. Det är Böhlers M390. Tidigare var det, åtminstone on-line, en del tal om att "italienskt M390", alltså värmebehandlat och härdat i Italien skulle vara för mjukt och därmed sämre än andra. Det var dock väldigt svepande påståenden och drog alla tillverkare och modeller över en kam. Kärnan i beskyllningarna var att stålet generellt gjordes för mjukt. Här siktar man från Vipers håll mot för M390 "rätt" sida 60HRC och uppger hårdheten till 60-61HRC. Det är siffror jag inte har haft anledning att misstro då kniven håller eggen extremt väl. 

Finishen på M390-stålet är en blank satin

Det kan sägas direkt att den här kniven är en kniv för lättare uppgifter. Men redan formatet avslöjar det så det kommer inte som en överaskning.

Spetsen upplever jag som bättre än förväntat. Den fungerar mycket bra till det jag använder dylika knivar till vilket är mycket förpackningsöppnande. Allt från lådor och kartonger till matförpackningar o dyl. Kniven har för övrigt inga problem att hantera krymp- och hårdplast till exempel.

Generellt är inte Lille något att använda till att skära i hårt trä eller virke. Åtminstone inte i mina händer. Det lilla handtaget gör att man inte kan få till ett ordentligt hammargrepp som gör att man kan ta i så mycket som krävs. Men vad som däremot fungerar utmärkt är "finilir" att tälja och snida så länge man kan använda ett sabelgrepp med tummen på bladryggen. Det känns som om kniven är gjord för det.

I grenen kartongskärande får Lille godkänt men inte mer

Till kartong och liknande tillhör den här kniven inte toppskiktet. Jag tror att det är slipningen som ställer till det lite. Trots en hög flatslipning är den inte extremt tunn bakom eggen. Sen gör den svängda eggen inte mycket för att hjälpa till i det här specifika fallet. Man får aldrig känslan av att bladet glider genom materialet helt enkelt.

Lille är mycket bra i köket å andra sidan. Särskilt när det kommer till att hantera allehanda grönsaker som tomat, paprika och liknande. Det vill säga småsysslor även här. Så det är det övergripande intrycket. 

Handtag

Handtagsmaterialet i Lille är titan och kniven kan fås i ett par olika färgställningar. Det möjliggörs dels genom anodisering men också genom att handtaget är gjort i med sidor i titan som sedan fått ett par "överlägg" eller plattor på utsidan. En lösning jag inte stött på förut. De kan då göras i en annan ton än sidorna under. De sistnämnda är för övrigt mönstrade både för utseende och något mer friktion i greppet.

En detalj som kan noteras är att handtaget inte är lättat på något sätt. Det förskjuter balansen på kniven något bakåt relativt pivotskruven. Men i gengäld hamnar den exakt i det finger choil som finns. Det gör att kniven känns livlig i hand trots att en del av vikten återfinns i gumpen. 

Ett handtag i titan, nästan lika kurvigt som bladet

Sidorna är skruvade med två fästpunkter i en back spacer som är anodiserad i samma ton som plattorna på utsidorna av handtaget. Liten kniv ger små skruvar och de här är i storlek T6. I gengäld har man tagit i desto mer när det kommer till pivotskruven som är en rejäl T10 vilket är ovanligt grovt för att återfinnas på en så här liten kniv.

I aktern hittas ett rejält fånglinehål där det inte är några problem att få igenom ens en 550-fallskärmslina om så önskas. 

Lille är en tunn kniv. Något som förstärks av hur lite clipet sticker ut

För mig med min storlek på hand är det här en distinkt "trefingers-kniv". Men i gengäld en av de bättre i den klassen. Pekfingret passar utmärkt i den därför avsedda fördjupningen. Någon påtalade i en Youtube-video att det finns ett skarpt hörn i framkant där låsarmen är utskuren och det gör det. Men jag kan inte hur jag än håller kniven få mitt finger att gå emot den förutom om jag sticker med kniven så det upplever jag inte som ett problem. Efter att pekfingret väl är på plats hakar de andra två fingrarna på automatiskt. Önskas stöd för lillfingret får man ta hjälp av en snodd eller fånglina.

Fast det är en sanning med modikation. Faktum är att om man placerar tummen långt fram på bladet i ett "fillipino-grepp" så följer övriga fingrar med och lillfingret får halvvägs plats i alla fall.  

Ett litet men väl genomtänkt handtag

Notera hur man valt att förlägga räfflorna ute på bladet där de verkligen behövs, inte på handtaget som många tillverkare felaktigt gör. Här får man utmärkt indexering för pekfingret när man vill utföra precisionssnitt. 

Öppning och lås

Lille har försetts med dubbla öppningssystem och tur är väl det. För ett är mycket bra och det andra något mindre bra. Det är för övrigt inte sällan fallet när man dubblerar den här funktionen på knivar. Bäst fungerar öppningshålet för mig. Det är placerat så att det är lätt att nå och använda. Det kräver ingen tankeverksamhet utan fungerar intuitivt och de något skarpa kanterna på hålet ger bra fäste mot tummen.

Av de två öppningssystemen föredrar jag tumhålet

¨
Flippern däremot kräver en viss koncentration. Båda metoderna, push button/rakt ned och light switch/dra bakåt fungerar. Men skall du dra flippern bakåt måste du "förspänna" fingret först. Annars står du där med ett halvöppnat blad. Särskilt tydligt blev det när jag lät en vän samt min sambo agera försökskaniner. De fick inte fram bladet alls.

När man väl vant sig är det däremot inga problem. Mycket av det beror förstås på kullagren som bladet löper på. 

Ramlåset saknar faktiskt låsarmsförstärkning

Lille har förstås en frame lock även om det på hemsidan står liner lock av någon anledning. Möjligen på grund av plåtarna på utsidan. De agerar för övrigt översträckningsskydd. Något ovanligt är att kniven saknar stålförstärkning i låsarmen. Men å andra sidan med korrekt utförd geometri är det inte nödvändigt. Det har flera andra stora knivmärken tydligt demonstrerat genom åren.

Funktionen är mycket god och låset känns kompetent. Inget glapp eller spel i bladet förstås och det är inte heller särskilt svårt att släppa. För underlätta den proceduren är motstående titansida något försäkt och låsarmen mjukt rundad på insidan. 

Att bära

Lille är en liten kniv. Den mäter under decimetern hopfälld och är 11,4 mm tjock. Något mer påtaglig är den på höjden med 31 mm. Vikten ligger på strax över åttio gram.

Därutöver har handtaget överlag runda former som inte stör i en ficka de heller. Det med undantag från flipperfenan vilken är som någon brukar uttrycka det en "pocket pecker". Den sticker ut och trots fasade kanter kan den upplevas som något vass. 

Inte mycket som stör i fickan men tänk hur mycket bättre den varit utan flipperfenan

Den här kniven har något så märkligt som ett clip som är mycket bra i tunna byxor och något mindre bra i kombination med tjockare tyg. Orsaken står att finna i hur det är utformat. Clipet är tunt med mycket god spänst vilket gör att det överhuvudtaget inte känns när man håller kniven i hand. Men det ger förutom en mycket liten ramp/läpp också väldigt lite utrymme under clipet. Det medför att i tunna klädesplagg sitter kniven utmärkt. Men sätter man den i t ex en jack- eller jeansficka så vill hela clipet och därmed spetsen peka utåt. Det är inte helt lyckat. 

Ett clip som på samma gång är mycket bra och mindre bra
allt beroende på vilket tyg det interagerar med

Det har medfört att jag bär den här kniven på två olika vis. De dagar jag har tunnare kläder på  mig huserar Lille i byxfickan annars bär jag den löst i en jackficka, hoodie eller liknande. 

Clipet är för övrigt fäst i bakänden på handtaget och är av s k loop over-typ. Det gör att kniven sitter djupt i fickan, när tyget är tunt vill säga. Det medför även att clipet är vändbart vilket tillsammans med hålet och flipperfenan gör kniven ambidextriös även om den kräver att vänsterhänta lär sig pilla upp ramlås åt fel håll. 

Sammanfattningsvis

Det finns, hävdar jag, andra knivar designade av Voxnaes som är mer praktiska sett ur allroundperspektiv än vad Lille är. Att förse en så här liten kniv med ett blad som närmast liknar ett flåblad, särskilt med räfflor ute på bladet, har möjligtvis en fördel. Det ökar egglängden i relation till bladlängd. Men det för också med sig några nackdelar. Den främsta är förstås att det inte finns någon rak portion av eggen att arbeta med.

Det och själva storleken på kniven kan jag uppleva som något begräsande. Men i gengäld har den en hel del andra saker som talar för den. För det första är det en rolig kniv. Med det menar jag en kniv som sticker ut, har personlighet och inte ser ut som alla andra. Den är också tämligen användbar så länge man vet vilka uppgifter man ämnar utföra med den. Det finns en anledning till att det sorterar under kategorin "Gentleman & Collection" i Vipers katalog. 

En kurvig liten edc-kniv 

Egentligen hade jag nog gillat den här kniven ännu mer utan flippern. Dels föredrar jag bladhål som öppningsmetod rent generellt och dels fungerar den metoden bättre på just den här kniven. Men där vet jag att många inte håller med mig. Flippers är populära helt enkelt. Så den kommentaren får ni ta för vad den är värd.

Men å andra sidan om historien om knivens bakgrund stämmer behövs lite extra säkerhet. Och flipperfenan agerar fingerskydd på ett mycket förtjänstfullt vis när kniven är öppen. 

Viper Lille, inte en kniv för alla men sannerligen en kniv för några

Lille är en kniv som ståtar med ett par rejäla fördelar. Till att börja med har det sannerligen inte snålats med materialen. Allt är top notch med titan av hög kvalité, kullager, "superstål" och skruvar av bästa sort. Viper är fortfarande en av mycket få tillverkare som på sin hemsida till och med listar vilka skruvar de använder sig av.

Sedan är själva utförandet riktigt bra det också. Viper har gett kniven en superb byggkvalitet. Alla hörn och kanter, ja med ett undantag då, är rundade och mjuka. De sedvanliga kvalitetsmarkörerna som centrerat blad, stabilt lås och bra finish på både blad och handtag kan bockas av.

Men så var det den största fördelen, den jag var inne på ovan och den stavas charm charm charm. Ibland slår det perfektion helt enkelt. I värld av sillar, strömlinjeformade titanfärgade flipperknivar, står den här ut med ett eget utseende och tilltal. Voxnaes distinkta formspråk har här fått fullt utrymme och det ser jag som den här knivens främsta styrka.

Gillar ni det och har möjlighet att hosta upp runt 1700 riksdaler kan kniven bli er.

Specifikation:

Längd utfälld: 158 mm

Längd hopfälld: 95 mm

Vikt: 83 g

Bladlängd: 63 mm

Godstjocklek: 3 mm

Bladstål: Böhler M390, HRC 60-61

Handtag: titan

Lås: ramlås

Producerad av: Viper, tillverkad i Italien

/ J - gläds åt en "Lille en"

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Ny kniv - Viper Lille

Liten men naggande god. Det är vad jag hoppas på att den här kniven skall vara. Namnet är synnerligen beskrivande då den är döpt till "Lille".

Designern bakom kniven är inte obekant för de flesta då det förstås är Jesper Voxnaes. Vet man därtill att han är dansk så blir plötsligt namnet på kniven mer lättbegripligt. 

Viper Lille

Företaget som gör den här kniven är Viper eller Viper by Tecnocut som det fulla namnet lyder. Ett italienskt Maniago-baserat företag som Voxnaes framgångsrikt samarbetat med ett flertal gånger förut. Modeller som Kyomi, Odino, Fortis och senast Belone och Key är exempel på sådana. Listan växer stadigt och även ett par fastbladare signerade Jesper återfinns i Vipers katalog.

Återstår så då att ta reda på om den här lille gynnaren också är ett bra exempel på godt samarbete. 

/ J - tar "en lille en"

#knivesandbikes  #knivigtvarre