Ny kniv - Spyderco Endela Emerson Opener

In i det längsta spjärnade jag emot. Orsaken? Att jag egentligen inte ser poängen med en Emerson "Wave", ni vet den där kroken som återfinns på några knivar för att de skall automatöppnas när man drar dem ur fickan. Tidigare har jag prövat funktionen på bl a Emerson/Kershaw-samarbeten och inte minst på andra märken som har liknande lösningar fast i eget utförande, däribland Cold Steel och Viper.

Spydercos utförande är ett licensierat samarbete med Emerson och ligger därför mycket närmare originalet. Något som märks kan jag säga. Men orsakerna till att jag tidigare avstått den här lösningen på en Spydercokniv är två. Nummer ett, det gör att kniven skär sämre eftersom bladet blir så mycket lägre. Nummer två och faktiskt det främsta skälet är att det i mitt tycke gör bladet oerhört fult!

Men så tog nyfikenheten överhanden till slut och därför har en Spyderco Endela Emerson Opener hittat hit. Missförstå mig rätt, jag tycker fortfarande att det här kan vara det fulaste bladet Spyderco har åstadkommit. Proportionerna eller snarare avsaknaden av sådana på hela kniven och så den jättelika knölen avslutad med en våg av tsunamiformat gör inte någon glad. 

Samtidigt kan sägas att funktionen är grym! För den som söker en kniv som öppnas av sig själv direkt från fickan så är det så här det skall göras. Den bara fungerar helt enkelt. Och vad gäller att skära så gör den det bra men bara på ett annat vis än ett mer klassiskt flatslipat Spydercoblad. Sammantaget gör det här till en om inte vacker så både effektiv och intressant kniv. Naturligtvis blir det en recension av kniven! 

/ J - surfar på vågen

PS. Om någon är intresserad av att bli återförsäljare av Spyderco i Sverige, kontakta Knivgrossisten.se

#knivesandbikes #knivigtvarre #spydercosverige

Nya knivar - AceJet Stinger

Det finns kastknivar och det finns kastknivar. När jag var yngre testade jag mig systematiskt mig igenom de billigare knivarna som fanns tillgängliga i Hobbex och andra kataloger på den tiden. Kastknivar av den typen var inte bra då och de är det inte det nu heller. De är nästan med osviklig precision för små och lätta och inte minst går de förr eller senare av. Något jag alltid bittert fick erfara. 

Steget upp i hierarkin är att söka sig mot stora märken som trots allt erbjuder hyfsad kvalitet till bra priser. Men det finns inte många av den varan på marknaden. Det positiva är att steget från dem till customknivar inte behöver vara särskilt stort. Sen får man kanske släppa idén om vad en "customkniv" är åtminstone om man kommer från fällknivsvärlden och tänker i termer av att någon smider eller slipar fram en kniv. Mycket få kastknivar tjänar på att smidas fram och det finns ingen anledning att göra arbetet helt för hand. Tvärtom använder man sig ofta av maskiner som laserskärare och vattenjet för grundarbetet. Men förutom formgivning så krävs förstås en hel del konkret hantverk för att slutföra knivarna. 

Ett typexmpel på några av de finaste customknivarna som finns att uppbringa i Europa tillverkas i Tjeckien och kommer från AceJet.

Customknivar från tjeckiska AceJet

AceJet Stinger

Som alla knivar i AceJets sortiment är de här kallade Stinger, designade av femfaldige världsmästaren Adam Čeladín.* Modellen är särskilt inriktad mot "No Spin"-kastning och är därför mycket baktung vilket formen ger en vink om. Men den egenskapen gör även att kniven är väldigt väl anpassad till halvrotationstekniker som "Military Halfspin" och "Instinctive Halfspin". Det kan jag avslöja eftersom jag haft knivarna ett litet tag nu. 

Materialet är fjäderstål i form av 14260 och av det får man 242 g per kniv fördelat på 240 mm längd och hela 8 mm (!) tjocklek. Inget som går av i brådrasket med andra ord. Skulle de nu av någon outgrundlig anledning göra det i alla fall så är det livstids garanti på knivarna. Något som man vågar göra då knivarna är handgjorda i Böhmen. En del av Tjeckien som alltid varit känd för precisionsmekanik.

Så snart jag hunnit kasta tillräckligt många kast kommer jag förstås att återkomma med en recension av de här knivarna! Men redan nu kan jag avslöja att för den som känner sig hågad att skaffa bland de finaste kastknivarna som finns att tillgå så finns pengar att spara! Det enda du behöver göra för att få 5% rabatt på köp av de här eller andra produkter från AceJet är att uppge koden "JOHN" vid utcheckning!

/ J - kastglad

* Grundmodellen av den här kniven är däremot en kniv kallad Arrow signerad den tyske knivkastaren "Tom Tom".

#knivesandbikes #knivigtvarre #acejet #kastkniv

Ny kniv - Condor Dismissal

Vad är 14 tum långt, väger in på 330 gram och har ett allmänt elakt utseende? Det råkar vara en adekvat beskrivning av en kastkniv vid namn Dismissal från Condor Tool & Knives. Ett företag som har en gigantisk spännvidd på sitt sortiment. Där hittas allt från svärd och machetes via friluftsknivar och fällknivar till köksknivar. I utbudet ryms även kastknivar och kastyxor.

Bland kastknivarna finns ett flertal modeller för olika kasttekniker vare sig du föredrar "Traditional"/"Full spin"-kastning eller "No spin".

Condor Tool & Knife Dismissal 14"

Dismissal är designad av Condors husdesigner Joe Flowers. Den kommer i två storlekar, en som mäter 12" eller 30,5 cm på längden och så den här större 14"/35 cm. Tjockleken är 5 mm och materialet är 1075. Kolstål är alltid ett bra alternativ till kastnivar eftersom när det hålls hyfsat mjukt så böjer det sig hellre än spricker. Det behövs då kastknivar är de knivar som prövas hårdast av alla knivtyper. Ytan är försedd med ett svart epoxyöverdrag för att skydda mot korrosion. 

Balansen på den här kniven är inte helt neutral utan ligger en smula förskjuten mot bladet till. Det är jag inte van vid så det återstår att se vad jag tycker om det. Jag ämnar återkomma med en serie inlägg om knivkastning och då naturligtvis även en recensionav den här kniven. 

/ J - Birdthrower

PS. Om du önskar bli återförsäljare av Condors produkter, kontakta Knivgrossisten.se

#knivesandbikes #knivigtvarre #condorsverige

Recension Civivi Odium

- liten kniv med stor personlighet

Civivi har som märke etablerats sig rejält i toppen av budgetknivsegmentet med ett antal stora försäljningssucceer den sista tiden. Eller rättare sagt, det har hunnit bli de sista åren vid det här laget och det ser inte ut som de har för avsikt att sakta ned farten. Det kommer ständigt nya knivar och även i år är det ett flertal modeller som lovar gott. Eller vad sägs om läckerbitar som en större Elementum med button lock eller fastbladad version av samma modell?

Men idag skall vi ta ett litet steg tillbaka och titta på en av de knivar som ligger till grund för succén, nämligen Odium. Nu har den inte varit igång så länge då prototypen presenterades på Shotshow 2019. Men icke desto mindre har den hunnit låta tala om sig. 

Civivi C2010D Odium 

Civivi Odium är en kniv som på ett område avviker en smula från de flesta andra Civiviknivar. Den är nämligen inte en "in house"-design utan är ett samarbete med bröderna som står bakom Ferrum Forge Knifeworks. Odium är i grund och botten en möjlighet att för en något mindre penning få en försmak av deras kända modell Mini Archbishop. Så den som tyckte att de kände igen linjerna och formspråket någonstans ifrån är helt korrekt ute. 

Odium, en kniv för den som gillar Ferrum Forge då det är de som står bakom designen

Twitterversion: Civivi Odium, en kniv för den som gillar allt med Ferrum Forge Mini Arch Bishop utom priset. 

Blad

Bladet på Odium känns som sagt igen från sin förlaga när det kommer till form och format. Eller för att vara helt korrekt är det något mindre. Formen på Odiumbladet är en drop point som mäter 6,7 cm på längden, är 2,6 cm högt och har en godstjocklek på 3 mm. 

Finishen är stentumlad i det här utförandet men den finns även att få i svart version och i en extra lyxig utgåva med damask-blad. Till den versionen hör också ett snyggt trähandtag. I övrigt kan sägas om bladet att det är extremt sparsmakad när det gäller text och information. Tittar man noggrant hittar man Ferrum Forges logotyp men inte Civivis. De använder sig som vanligt av sitt "C" på pivotskruven som enda märkning. Ja, sen kan man som vanligt hitta ståltyp skrivet på bladet men det kräver god syn och en stunds letande. Även det i sedvanlig Civivi-stil. 

Bladet har även en svag, inte falskegg utan snarare fasning som gör bladryggen en aning rundad. Där hittas även räfflor för bättre fäste för tummen eller pekfinger. 

En drop point-blad som kännetecknas av öppningsskåran och en stort forward finger choil

I den här utgåvan är det D2 som är stålvalet för dagen. Hittills har jag mycket goda erfarenheter när det gäller hur Civivi behandlar sitt D2. De har lyckats med härdningen då både den här kniven och andra håller skärpan mycket väl. Dessutom är de inte så benägna till korrorosion som en del andra knivar i det materialet kan vara. Mycket positivt då undertecknad inte är någon vän av bruna fläckar på bladet när man inte använt kniven på ett tag. Fabrikseggen är för övrigt tilltalande väl utförd. Skarp och jämn. Sedan ger själva designen med sitt "forward finger choil" utmärkta förutsättningar för att hålla eggen snygg även efter omslipning. 

Själva slipningen är för övrigt en hög flatslipning och Odium är tämligen tunn bakom eggen. 

Stålet är D2 och det tumlade bladet har extremt diskret märkning

Odium tillhör de där små knivarna som faktiskt går att arbeta tämligen väl med givet formatet. Som en del andra knivar i kategorin inkluderar det nyttjandet av det främre urtag för fingret som finns. Det gör att man kan hålla kniven med hela handen trots den ringa storleken. Nu är det här en utpräglad EDC-kniv så några tyngre sysslor är inte vad den här kniven är gjord för. Men alla småuppgifter i vardagen som kräver något vasst vare sig det är en egg eller en spets kan klaras av med bravur. 

Handtag

Handtaget på Odium trollar en aning med storleken på samma vis som t ex Cold Steel Tuff Lite och Spyderco Lil' Native. Det är för övrigt mycket likt den sistnämnda i måtten. Det innebär att man har ett markerat urtag för pekfingret vilket förvisso kortar ner egglängden men ger möjlighet till bättre grepp. Det blir extra stadigt eftersom en extra fördjupning finns för långfingret och att flipperfenann hamnar som ett fingerskydd mellan dem. Det finns med andra ord ingen risk att handen glider på den här lilla kniven. 

Skollorna är gjorda av snyggt behandlad G10

Storleken det trollas med är en längd på totalt 9 cm varav 7,8 cm är greppyta. Lite beroende på hur man räknar förstås. Det går inte att komma ifårn att en flipperfena alltid stjäl lite utrymme. Materialet i den här kniven är G10 och förutom den här svarta versionen finns i dagsläget ytterligare fyra färger att välja emellan samt som tidigare nämnts en version med träskollor. 

Skollorna är dessutom kraftigt fasade och något rundade vilket faktiskt gör dem mer greppvänliga och mer arbetade än förlagan som har flata sidor. 

Handtaget är delvis öppet i ryggen

Sidorna är skruvade i endast två punkter med T6 respektive T8-skruvhuvud för pivotskruven. Det ger en kniv som är lätt att demontera för den som behöver eller vill det. I övrigt är konstruktionen igenkännbar från tidigare Civiviknivar. Det innebär ett bygge kring en kraftigt lättad stålram. Kniven är delvis öppen i ryggen och där hittas en partiell back spacer, även den i G10. Något ovanligt för knivar i den här storleken är att den saknar fånglinehål. 

Trots det ringa formatet går det att få plats med hela handen

Den fattning som fungerar bäst är ett sabelgrepp med tummen på bladryggen och pekfingret framför flipperfenan. Det går förvisso att hålla Odium med pekfingret bakom fingerskyddet också men då förvandlas kniven till en knapp trefingerskniv, åtminstone för mig med min handstorlek. Så i praktikenär det uteslutet. Annars kan kniven förstås hållas som på bilden med ett pekfinger på bladryggen alternativt i nypan. 

Öppning och lås

Det är bara att konstatera att Civivi fortsätter att hålla en egen standard när det kommer till både jämnhet mellan olika modeller och effektivitetsgrad vad beträffar att öppna och stänga knivar. Odium kan öppnas med två olika metoder och båda fungerar lika bra. 

Beroende på hur man ser det är kniven kanske främst en flipper. Flipperfenan i det här fallet är liten och gör inte mycket väsen av sig. Den är trots det mycket effektiv. Mönstret gör att man inte halkar av och geometrin gör att bladet får bra skjuts trots att det är lätt och hävstången kort. En ekvation som annars inte alltid är enkel att lösa. Men god hjälp har bladet förstås av att det löper på fina keramiska kullager. 

Odium bjuder både på en flipperfena och ett bladhål som öppningsmetoder

Gillar man nu inte att flippa sina knivar öppna eller bara vill rulla ut bladet lugnt och stilla så går även det utmärkt tack vare det frikostiga hålet i bladet. Det är stort nog för att komma åt och så länge tummen placeras nära basen så fungerar det utmärkt. Inte sällan kan en av öppningsmetoderna kännas som en efterkonstruktion i det fall de är flera. Så är det inte med Odium utan här ges man snarare valmöjligheter. 

Låset är som alla funktioner helt felfritt

Låset är lika fint utfört som öppningsmekanismen. Inga överraskningar väntar utan säkerheten sköts av en liner lock i stål. Sedvanlig Civivi-precision ser till att det inte finns några tillstymmelser till glapp eller spel. Ferrum Forge-bröderna har även sett till att det är lätt att släppa låset då låsarmen sticker ut aldrig så lite vilket tillsammans med mönstret på den ger bra fäste när den skall föras åt sidan. 

Att bära

I fickan är Odium nästan lika diskret som sin märkning. Kniven är liten och lätt, den väger in på 71 gram. Vikten är fördelad på en handtagslängd av nio centimeter med en höjd av strax över två centimeter och en tjocklek på elva millimeter.

Till de blygsamma måtten skall adderas att G10-sidorna är fint slipade, nästan polerade vilket inte ger mycket friktion när kniven skall upp eller ned i en ficka. 

Det svarta stålclipet fungerar väl

Clipet på kniven är en av Civivis standardclip fast i mindre version. Det innebär ett "loop over"-clip som låter kniven sitta djupt i fickan. Dock inte så djupt att hela kniven döljs. Clipets fäste är i det här fallet inte försänkt i skollorna utan sitter utanpå om man kan uttrycka det så. Däremot är skruvskallarna försänkta vilket är en fördel. Clipet bjudet därmed på mycket utrymme under och därtill är rampen tämligen tilltagen. Det går därför att få clipet över de flesta byxkanter. 

Clipet är inte försänkt men väl skruvhuvudena på det flyttbara clipet

Materialet i clipet är stål som lättats med några hål och det är svartmålat. Hyfsat snyggt och lågmält. Enda nackdelen är att målade clip med tiden får tämligen mycket "patina". Någon kanske skulle kalla det slitage istället. 

Sammanfattningsvis

Odium är ytterligare en fullträff för Civivi. Men vad kan gå fel med en bra design från Ferrum Forge kombinerat med den produktionskapacitet de besitter? Det är kul att de från stund till annan samarbetar med andra formgivare än de förvisso skickliga designers de har tillgängliga inom den egna organisationen. Det enda jag kan ha som invändning mot Civivis katalog är att de har många knivar som påminner rätt mycket om varandra. Men även där sticker Odium ut genom att tillhöra de mindre. 

Odium, en liten kniv med stor personlighet. Som en bra espresso!

Civivi har några av mig uppskattade egenheter för sig. En sådan är att skriva ut bladstålet på bladet med så små bokstäver att det är lite av en sport att hitta det på en ny kniv från dem. Informationen finns där men dominerar inte det visuella. På samma vis håller de sin logotyp till pivotskruven och nöjer sig med det. Det skänker lite extra klass till knivarna i mitt tycke. 

Därutöver finns det ett flertal små detaljer som höjer intrycket av Odium. En liten sådan är hur snygga skruvhuvuden man använder sig av. Utöver pivotskruven vill jag att ni tar en extra titt på det försänkta och platta exemplaret som återfinns i bakänden på handtaget. Det är inte varje dag man ser sådant på knivar som inte tillhör de dyrare. 

Sedan har har vi flera basala moment som även de är utförda med stor tillverkningsskicklighet. "Action" som det ofta kallas, att öppna och stänga kniven, blir inte så mycket bättre än så här. Båda systemen för öppning fungerar väl och låset är exemplariskt utfört. Det funktionella bladet är gjort av välbehandlat D2 och eggen snyggt utförd. Icke att förglömma är den fina keramiska lagren och de elegant rundade handtagssidorna. Sammantaget finns det mycket att glädjas åt när man studerar den här kniven lite närmare. 

Civivi Odium är ett mycket bra alternativ för den som söker en stilsäker vardagskniv som inte spränger banken

Odium är en av de där knivarna som är lätt att rekommemndera. Det är helt enkelt en mycket välbyggd liten EDC-kniv med större kapacitet än vad formatet antyder. Den ligger bra i handen för att vara så liten och bladet är praktiskt. Därtill är den visuellt tilltalande. Särskilt snygg är den med trähandtag men den versionen fanns inte när jag skaffade den här kniven. Måhända är G10 mer praktiskt men trä känns alltid mer personligt på något vis. 

I vilket fall som helst är det inte mycket att tveka på om du söker en mindre vardagskniv som både är lekvänlig för den som söker den egenskapen samtidigt som den bjuder på tilltalande estetik och inte minst är praktisk att bruka. 

Köper du den via Amazon kostar den runt 52$ (plus moms och tull till Sverige). Enklare är annars att köpa den via t ex Wanderoo som tar 699 riksdaler för det här utförandet.     

Specifikation:

Längd utfälld: 157 mm

Längd hopfälld: 90 mm

Vikt: 71 g

Bladlängd: 67 mm

Godstjocklek: 3 mm

Bladstål: D2, 59-61 HRC

Handtag: G10

Lås: Liner lock

Producerad av: Civivi, tillverkad i Kina.

/ J -

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre #Civivi #civiviodium

Utrustning vid knivkastning

För att börja kasta kniv behövs inte mycket. En kniv och något att kasta på räcker tämligen väl. Eller inte ens det. Kastar man inomhus kan man göra sig en enkel måltavla av kartong och använda sig av fyrtumsspik el dyl*. Knivar är dock att föredra och efter ett tag upptäcker man att det är bekvämt att ha ett set med knivar varpå man slipper att gå lika mycket fram och tillbaks när man övar. 

Det är även bra om knivarna är någorlunda god kvalitet. Riktigt billiga knivar växer man snart ifrån eller kastar av. Kvalitet innebär mest att de inte skall vara för små, definitivt inte under 20 centimeter i längd och helst mellan 25-30 cm beroende på teknik. Skall du kasta traditionellt med full spin får de gärna vara större än så. Det är nämligen svårare att kontrollera mindre och lättare knivar. Mina minsta knivar från Hibben och Max knives håller dugligt, inte bra men är egentligen för små och lätta då de är typiska instegsknivar prismässigt. Vikten ligger runt 160 g styck. Den är i sin tur ofta beroende på tjocklek och de flesta billiga knivar är alldeles för tunna. Det gör dem inte bara för lätta utan ofta klena. Knivar av olika slag är dock en hel vetenskap och jag ämnar fördjupa mig inom det området i ett kommande inlägg.**

Exempel på något att kasta med. Kastknivar från Hibben, Max Knives, United Cutlery, Spyderco, Cold Steel, en DIY Bo Shuriken och Condor

Det är även bra att ha något att kast mot. Här en "DIY" måltavla

Är man ute och tränar i skog och mark upptäcker man snart att modernt svenskt skogsbruk inte lämnar så mycket döda träd som önskas och det är därför kan vara tacknämligt att ha en portabel tavla. De kan både köpas (länk till Ace Jet) eller göras själv. Min består av en skiva från en granstam försedd med målade ringar i rätt mått för att markera poäng samt en kätting för upphängning.

En portabel tavla gjord av en skiva av en granstam med upphängningsanordning tillverkad av
 två öglor och en meter kätting

Så här kan den se ut på plats. För den som undrar över det delvis dödade trädet kan meddelas att det ändå skall fällas för att en ny motorväg skall dras här inom kort

Sedan behövs något att bära omkring knivarna i. Några kan man ha i bältet eller liknande men det förslår föga om man har en eller två set till med sig. Särskilt inte när man adderar tillbehör till packningen. Så en väska är på sin plats. Jag använder en ryggsäck som egentligen är till för cykling men det gör att jag även kan förflytta mig på det sättet när jag känner för det. 

Min gamla styrketräningsväska har fått sadla om till att vara en knivkastarväska för stunden

Om man kastar på stubbar och stockar i skogen och är nyfiken och vill veta vad det skulle motsvara för poäng på en måltavla kan man göra sig en mätsticka. Min är en begagnad omrörare för färg. 

Saker att mäta med. En talmeter av mycket enkelt slag, en lina med fasta avstånd markerade, en "poängsticka" samt en varvräknare för stickning

Sedan är det ibland bra eller bara bra att veta vilka distanser man kastar på. I min kastväska har jag därför både en billig talmeter och inte minst min "avståndslina". Det är en fallskärmslina på vilken jag knutit färgglada träpärlor som markerar tävlingsavstånd för både amerikansk och europeisk walkback (2,3,4,5,6 m respektive 3,4,5,6 och 7 m) vilket förstås inkluderar fasta poängavstånd som 3, 5 och 7 meter. Jag fäster den med en pinne i marken vid vad jag nu kastar mot och vet därför exakt på vilket avstånd jag står. Talmetern används även för att hänga tavlan på korrekt höjd när så önskas. Jag har även en liten sak jag fick av min sambo. Egentligen är den till för att räkna antal varv när man stickar. Men som genom en slump fungerar den lika bra om man vill räkna hur många omgångar knivar man slängt iväg mot sin tavla. Så en liten klickräknare får följa med. 

Några saker för fältunderhåll av kastknivar. En handduk ifall de hamnar på marken och blir leriga,
 scotchbrite för att bli av med kåda och ev ytrost, en fil och sandpapper för att avlägsna grader

Efter ett tag upptäcks också att om man som jag inte har tillgång till tre tavlor i bredd som man har vid bättre anläggningar eller tävling så träffar man ofta sina egna knivar när siktet infinner sig. Då uppstår hack och grader i knivarna vilka kan bita handen rätt bra. Därför behövs förutom lite microportejp även en fil och lite sandpapper. Med dem kan man även återställa spetsar hjälpligt, runda av de värsta jacken och avlägsna graderna. En handduk kan också vara sympatiskt att torka av skitiga knivar med. Missar man aldrig, vilket förstås gäller för er, kan den istället användas för att torka svetten ur pannan. 

Sedan har vi kategorin "bra att ha"-saker. Där återfinns sagda tejp för fingrarna men även lite kraftigare eltejp som kan användas från allt till att hålla ihop saker, fixa handtag på en kniv eller laga en trasig sandal med vilken faktiskt hänt. I samma fack finns även lite spelkort att kasta emot när man inte har med sig en hel måltavla samt en bult och fast nyckel för när man har det och behöver sätta upp den på något nytt ställe. 

I ytterfacken på väskan hittas en vattenflaska och en rejäl kniv, Mora Pathfinder

Därutöver hittas i ytterfacken en morakniv, i det här fallet en Pathfinder. Den används för att avlägsna grenar som är i vägen, tälja till små grenar som håller mätlinor och talmeter på plats samt att göra grillpinnar med när man är färdig med träningspasset och är hungrig. I andra fickan hittas en vattenflaska. Man blir törstig när man rör på sig! Ibland kompletteras det med en termos gott kaffe. Man får inte glömma sina pauser. 

Sen avrundas allt med en mobiltelefon som dock ej får vara med på bild. I den återfinns ett litet anteckningsblock där jag har mina i förväg planerade pass. Där fyller jag även i statistik allt eftersom jag kastar. Ja, och sedan kan sambon ringa efter mig när jag glömt bort tiden och ett par timmar passerat. 

/ J - hobbykastaren

* Vilket motsvarar improviserade "Bo Shuriken" eller raka kaststjärnor på svenska.
** Särskilt som tre nya mer professionella kastknivsset är på ingående i skrivande stund. 

Ny kniv - Cold Steel Sure Flight Sport

Storleken spelar faktiskt roll, i alla fall när det handlar om kastknivar. Cold Steel är kända för att göra större knivar och har presenterat ett antal kastknivar genom åren och några av dem har blivit klassiker. Dock försvann de från katalogen ett tag för att nu har återkommit. En av de mer allroundbetonade knivarna i sortimentet är Pro Flight Sport. En på goda grunder mycket populär kniv. Den är svårslagen när det kommer till relationen mellan pris och prestanda. Men ändå mer prisvärd kanske den här kniven är.

Den här är dess mindre släkting kallad Sure Flight Sport.

Cold Steel Sure Flight Sport

Ordet "mindre" skall inte överdrivas då den här kniven är 12 tum lång vilket förstås inte är en slump då det är den nedre gränsen för vissa knivkastningstävlingar i USA. Översatt till centimeter blir det 30,5 cm. Tjockleken är 3,5 mm vilket ger en vikt på strax över 230g. Materialet är 1055 kolstål. Till skillnad från vanliga fickknivar vill man i kastknivar framförallt ha ett segt och slagtåligt stål. Höga Rockwell-tal är aldrig aktuella. 

En rapport följer även på den här kniven. 

/ J - kastar loss

PS, jag kan avslöja så mycket att jag haft den ett litet tag innan jag skrev den här presentationen och de första intrycken är mycket goda. 

#knivesandbikes #knivigtvarre

Ny kniv - Spyderco Chaparral Lightweight

Vissa knivar vet man att de kommer att införskaffas förr eller senare, gärna förr. Spyderco Chaparral är en sådan för mig. Nu har jag rätt bra koll på grundmodellen av den kniven då det sedan gammalt finns en i hushållet. Men den är faktiskt inte min utan tillhör min fästmö. Det exemplaret har jag för övrigt skrivit om förut då den råkade ut för en liten olycka och fick en ny spets av Jimmy på Umeå knivsliperi.

När det nu kom en ny version med ett så sympatiskt stål som CTS-XHP och dessutom grått handtag kändes det som om den kniven talade till mig mer än vad rum talar till Ernst.

Spyderco Chaparral Lightweight

Och här är den nu, Spyderco Chaparral Lightweight som det fulla namnet lyder. Beteckningen är C152GY. Sedan kan diskuteras om tillägget "Lightweight" är helt adekvat. Förvisso är den mycket lätt då den väger in på runt 60 g och såtillvida är det inte fel. Men i gengäld väger originalet endast 70 g. I vilket fall som helst är den lättare och stålet är därtill uppgraderat ett snäpp även om jag måste tillstå att det inte spelar så stor roll på den här lätta gentlemannakniven. Å andra sidan skadar det inte heller!

Det som är speciellt med Chaparral är att den till största delen behållt ergonomin från den större Sage men i sitt krympta format fått ett väsentligt tunnare blad. Det är inte många moderna fällknivar av den här typen som har ett blad som endast mäter 2 mm över nacken. Det kombinerat med ett fullt flatslipat blad gör att den skär exceptionellt bra. Särskilt med så här fint stål. Därtill saknar den här familjen av Spyderco-knivar den annars så vanliga knölen ovanför bladhålet vilket gör att den troligen tilltalar fler rent estetiskt. Det i kombination gör den till en mycket bra fickkniv för den som vill ha stil och finess utan att göra avkall på funktion.

Det enda som spökar för mig med den här kniven är att det precis utkommit ytterligare en version med handtag i lönn som är oerhört snygg. 

Spyderco Sverige

/ J - nyknivsglad

PS. För den som vill bli återförsäljare av Spyderco i Sverige rekommenderas att ta kontakt med Knivgrossisten.se

#knivesandbikes #knivigtvarre

Review SOG Ultra XR

 - a lightweight gem

How SOG should be pronounced varies over time. Sometimes as the abbreviation and sometimes they want it to be readout. It is the latter that applies at the moment. The full name will then be Studies and Observations Group. I have very few knives from them, which is something I intend to correct. But one of the reasons I do not have more is actually their last attempt to make a really lightweight folding knife. The model was called SlimJim and I have the XL version of it. There is a lot to say about it, most things are less good.

But when SOG now launches a completely new series of knives, of which one is an extreme air weight where everything is upgraded in relation to the older knives. Then I get curious. The model is called Ultra XR.

SOG Ultra XR

In which category the knife should be placed is not difficult to figure out. "Ultra" in this case refers to the weight which is extremely low and pushes the boundaries of what an EDC knife can be, as SOG says on their home page. And that's exactly where it belongs. As a tool to keep in your pocket without being noticed until needed. However, there are quite a few knives that aim in that direction. 

But not many have these fine materials combined with this weight and thinness. Of course, some knives are almost as light but not that boast such a competent blade. So overall, it's a very appealing combination and also an attractive piece to look at.

Ultra XR offers a lot of attitude in a small package

Twitter version: Light, lighter, SOG Ultra XR. One of the lightest EDC knives available!

Blade

The blade of this knife is one of the best bits of the whole knife. Because if there is one thing that SOG masters, it is to make nice blades and grind them well. Even when models, in general, have been so-so, this part is always well done. So also in this case. Ultra XR offers a distinct clip point blade that measures 7 cm in length and 2.8 cm in height. The thickness is a modest 2 mm. A must if you want to bring the weight down to the levels sought. The "cut" part of the blade is completely straight and the appearance is enhanced by a distinct swedge.

Of course, the hole in the blade for opening and the row of rather soft grooves that are found on the blade back is also clearly visible.

The finish is a bit special and is called "graphite". The dark gray surface has been shown to resist scratches fairly well even if it has been chafed when opened. The blade contains quite a lot of information, including the full name, model name, and steel type. But in this case, I do not see it as negative as it has been done with a method so that it is mostly visible at certain angles and thus nothing that stands out. 

A clip point blade that is both nice to look at and practical

As steel, SOG has chosen S35VN and it is emphasized that it is "cryo" -treated, which means that it has cooled down considerably in the heat treatment process. Whether it contributes to the good properties or not is difficult to answer as S35VN is generally fine steel and the thin blade is extremely well ground. The factory edge is really elegant with a fairly even height and angle and good centering with only the smallest tendency to "smile" at the ricasso. Thanks to the lock type, it also provides an excellent sharpening choil.

This blade is, by the way, saber ground which is almost a must with such a thin blade. As it is now, the tip is really delicate in any case.

The steel is S35VN which has been given a gray TiNi surface 

As an EDC knife, the Ultra XR is really sympathetic. All those little chores that need a sharp and good knife blade but do not require violent strength are the forte of this knife. Not least, I have noticed it after having to remove several splinters out of my hands after spending a lot of time in the woods throwing knives. Then the lightweight is appreciated and not least the thin and sharp tip.

It is also quite good at cutting cardboard and the like. The thin blade and the fact that it is S35VN make it easy to ensure that boxes fit in the recycling bin. In the same way, it is good at cutting cords and ropes as long as the dimensions are not too big. In these situations, the handle sets the boundaries fairly immediately. For the same reason, I have not set out to cut wood with this knife. I leave that to someone who is more masochistic.

Handle

The most unique thing about the SOG Ultra XR is the handle. From the side, not much reveals the odd format. We have all seen a carbon fiber handle before. Although it is a very fine carbon fiber in this case. But when Ultra turns the other cheek, it almost disappears. I have never seen such a thin knife in this material before. The thickness or rather its opposite if there is one, is extreme. It measures only 5.7 mm in total! Then, there are screw heads sticking out and not least a clip adding some thickness. 

The shape is simple and almost box-like. Fairly square, in other words, although a slight curve on the underside means that the handle swells at the back and there is a clear finger guard at the front. So in all simplicity, it works well under the circumstances. It measures 8.9 cm in length and the height is fairly high at 2.7 cm. It is almost a must to accomplish something to grasp around. Then the clip helps to fill the hand. Its increased size and shape helps rather than overturns in this case, which is unusual.

The knife has sides in carbon fiber

To make the knife so thin, one has started from a construction where the sides are self-supporting without a frame. In addition, they are measured to a meager 1.5 mm. Despite that, they are fairly stiff. You can make the sides spring if you press hard on the middle of the handle. But the knife is short and it does not flex in the back or around the pivot screw where it matters and there is nothing noticeable when the knife is used.

From this angle, part of the explanation for the extremely low weight can be seen. The sides have no frame and are extremely thin

The handle is of course open in the back to reduce weight. The sides are mounted with two spacers in addition to the pivot screw and they are screwed with perhaps the smallest screws I have seen on a folding knife. The heads are T4 and the pivot screw, clip, and lock bolt are of size T6. Normally I would have said that it is too small but in this case, there is nothing I object to. I do not belong to those who feel that I have to dismantle knives all the time. If you do, be aware. Such small screw heads are likely to wear out quickly even if quality tools are used.

You can hold the knife in a hammer grip, but as you can see, the little finger runs out of space. Ultra XR is best when held in a pinch or in a saber grip. The balance is completely neutral

But you can't do the impossible. It would therefore be wrong to say that the knife is ergonomic. On the other hand, it is much more comfortable to work with than it first seems to be. The relatively high handle does its best to compensate for the extreme dimensions in general and the clip helps as I said. This makes it possible to hold the knife in a hammer grip without problems, but it does better in a saber grip with a thumb on the back of the blade. However, it works best with a guiding index finger on the blade or in a pinch grip. Then the extremely thin handle is an advantage rather than a disadvantage. And since this is an EDC knife for lighter tasks, it's an excellent way to hold it.

Opening and Lock

I like the Ultra XR because it does not open with either a flipper tab or thumb stud. It had disturbed the format of this knife. A flipper ruining the look and a thumb stud by protruding too much. The elongated hole works well for opening the knife as it is easy to find and provides a comfortable arch for the thumb. Less good is that because of the thinness of both the sides and blade, you have to push against the handle and press the thumb down and then outwards to succeed in getting the blade out. Just moving your thumb forward is not possible, then you slip. The consequence is that the blade is pressed against the inside of the handle and rubbed against it every time the knife is opened. The tolerances are that tight.

The blade hole is elongated, narrow, and well chamfered

Initially, the Ultra XR was actually not entirely pleasant to open. It felt a bit gritty. A little oil and some work solved most of it. But it is in the nature of things that this type of lock prevents the opening from being completely frictionless. The spring pressure from the lock bolt acts as a detent as well. But of course, just like any other similar lock, you can use it to gravity open the knife as well. Just release the lock and a flick of your wrist will make the blade come flying out.

In the same way, the knife can be closed. Otherwise, it can be done calmly and quietly even if it requires a little fidgeting. The back end of the knife is best placed inside the hand while the thumb and middle finger grip around the lock bar and release the lock while you press the blade closed with the middle finger.

SOG's solution on a lock with a transverse bolt is called XR

The actual function of the lock is otherwise very good. The blade is completely rigid laterally, although a slight movement can be provoked vertically. Something fairly common with locks that are based on a parallel bolt such as XR and Axis for example. To avoid it completely, you would need to have extremely strong springs that press the lock bar against the blade, which might cause other problems.

To Carry

To carry, what to say about it? Maybe that it will not get better than this. This is one of the few knives that can compete with an Al Mar Falcon UL Ti in that regard. Ultra XR is certainly wider but in return thinner than that knife. The weight is only 37 grams and when combined with being the thinnest knife I own and an excellent clip, the result is brilliant.

The wide clip is excellent and is also intended to double as a money clip

The clip is oversized on this knife. However, there are several reasons for this. As mentioned earlier, it helps to both fill the hand and act as an anchor point when the knife is to be opened. In addition, it can double as a money clip as the knife is otherwise so small, elegant, and discreet. Although physical money is not very common in at least my part of the world anymore.

The material in the clip is titanium and it is a "loop over" clip attached to the back end and the inside of the handle. It is movable, which makes the knife completely ambidextrous, as both the opening and the lock can also be handled with both hands. 

Thanks to its intended double role as a money clip, the clip has generous space underneath and a hefty ramp, which makes it suitable for any pair of pants, including work pants. Or maybe rather the edge of the inner pocket of a jacket in this case.

This is what the knife looks like when it is in a leg pocket

The clip leaves the knife completely hidden in the pocket and none of the handle is visible when the knife is carried. On the other hand, the clip is eye-catching as it is large. The finish itself is an anthracite gray that matches the blade fairly well, even if this surface is shinier. At the far end, a logo is found, but it is so discreetly applied that you have to make an effort to see it.

To Conclude

Ultra XR was a knife that actually surprised me a bit. Even though I did my homework or at least thought I did, I was nevertheless shocked by how thin and light the knife is. Then we rubbed each other the wrong way for a while as I thought the opening was a bit awkward. The small blade hole requires the right angle and technique to function well. Then the knife was a bit stiff initially. And the thin handle required its habituation period as well. More forgiving, however, was the overall build quality and not least the look that I liked from the first moment.

But after a while, the knife started to grow outside its diminutive dimensions and today it is used quite a lot. It often sits in the leg pocket of my trousers and has therefore been washed more than once as it is not noticeable if you do not really look for it. 

Ultra XR is a knife that goes well with espresso, small and black as it is

Unlike the lightweights of yesteryear, the Ultra XR has consistently been fitted with top materials. The carbon fiber handle is of the highest class, the blade is made of S35VN which has been cryo-treated and the lock is well thought out and functional.

The labeling is significantly more discreet than before. SOG made themselves known for a while to literally overflow their models with logos and text. They were found on handle sides, blades, clips, and sheaths. In this case, the logo can be found on both blade and clip, but it is discreet and nicely done. An essential step forward, at least in my eyes.

This is a self-supporting folding knife without a frame. But it is actually stiffer than Benchmade Bugout which is another lightweight competitor that received some criticism for a handle that flexes too much. But unlike BM, SOG has chosen not to make the handle in FRN but in substantially harder carbon fiber. And in addition to being stiff, it is a nice material that unsolicited brings us to talk about appearance.

SOG Ultra XR, an EDC knife for the style-conscious who is looking for something extremely light that is not found in everyone's  pocket

One of Ultra XR's biggest strengths is how well it fits into EDC equipment for the style-conscious. The neat format and the exclusive appearance make it an excellent daily companion even for those who do not belong to the knife enthusiasts. For the same reason, it is also an excellent gift, why not to someone who is to turn an important age? 

Specification:

Length Overall: 160 mm

Length Folded: 89 mm

Weight: 37 g (weighed by me, stated 34g)

Blade Length: 71 mm

Blade Thickness: 2 mm

Blade Steel: CPM S35VN with TiNi coating

Handle Material: Carbon fiber

Lock: XR lock

Produced by: SOG, made in China

/ J 

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre