Recension - Throwingzone Scalpel

 

Inledning

"Och nu till något helt annat" som Monty Python brukade säga. I det här fallet Guillaume Henry's "Babies" som han kallar dem eller The Scalpel. De görs av franska Throwingzone och är kastknivar med ett tämligen unikt utseende. De har förutom namnet lånat sin form från just kirurgverktyg. Frågan som genast infinner sig är hur så utseendemässigt unika knivar känns att kasta med?

Throwingzone Scalpel

Utseende och mått

Formen på de här knivarna skiljer sig från det mesta i kastknivsväg kan snabbt konstateras. De är längre, smalare och lättare än många andra. Men den som är insatt i kastknivsvärlden och kan sin historia gör snabbt associationer med andra föremål som klassiska bo shuriken, eller raka kaststjärnor som den motsägelsefulla namnet blir på svenska. Det handlar om klassiska japanska kastvapen som ofta är mycket lika en förvuxen spik eller nagel. 

En egenskap de här knivarna inte delar med sin namne är grovleken. Här är det 6 mm Hardox 550 som är aktuellt

De varierar i längd men om man tar en av de längre och sedan adderar utseendet från en skalpell så får man Throwingzone Scalpel. Längden är 29,5 cm och höjden som mest är strax över två cm kombinerat med en tjocklek på 6 mm vilket ger en så låg vikt som 205 g. Vanligen hade jag sagt att det är för låg vikt för min smak men det kanske inte gäller i det här fallet?

Guillaume Henry eller Abeille Métallique som han kallas i knivkastarkretsar och på Youtube strävade uppenbarligen efter en lång och slank design. Med ett så specifikt utseende följer även en unik känsla när de kastas. 

Material

Stålet som används i de här knivarna känns igen från andra knivar tillverkade av Throwingzone och för övrigt även några andra franska tillverkare och det är Hardox. I det  här fallet med tillägget 550. Gruppen av stål från svenska SSAB är höghållfasthetsstål och återfinns i tämligen extrema applikationer annars. De används till bland annat dumperflak, schaktblad och rivkrokar till bulldozers och tänderna på grävskopor och liknande. 

Det är med andra ord ett synnerligen hållbart material vilket utgör en god grund för en kastkniv. Att de är därtill är 6 mm tjocka gör att de inte går av i första taget. 

Finishen kan fås i två varianter, "Classic" som är en matt grå eller en något ljusare borstad version. Oavsett version bör köparen vara medveten om att Hardox är långt ifrån rostfritt. Så en viss "vapenvård" i form av inoljning och liknande tarvas med jämna mellanrum. Annars kommer inte bara patina utan rost som ett brev på posten. Förlåt, som ett email. 

Att kasta

Att de här knivarna är avsedda för No spin-kastning kanske inte kommer som någon överraskning för någon efter att ha tittat på dem. Mer förvånande är kanske att de faktiskt är tämligen bra att nyttja även vid rotationstekniker!

Trots sin tämligen extrema form roterar de här knivarna förutsägbart

Det är två saker som gör att de trots det extrema utseendet går att använda även till andra kasttekniker. För det första är Scalpel tämligen långa knivar och för det andra är de tämligen neutralt balanserade. Där skiljer de sig från många No spin-knivar som ofta är baktunga. Eller rättare sagt det finns två skolor. En där knivarna är lite till mycket baktunga och en där de är lätt baktunga till neutrala. Till de första hör knivar av "Arrow"-typ och till den senare skolan kan "Osetr"-knivar räknas. 

- Rotationskast

Det var när jag testade att kasta Scalpel med rotation som jag blev riktigt förvånad. I och med att de är neutralt balanserade återfinns balanspunkten och tillika rotationscentrum nära mitten av kniven. Det gör det mycket lätt att beräkna rotationerna. Eller enkelt uttryckt, Scalpel snurrar ett varv på ca tre meter som de flesta knivar och man behöver inte fundera så mycket på hur snabbt eller sent rotationen skall initieras. 

Dock bör det påpekas att den ringa vikten gör att knivarna roterar mycket snabbt. Därför behövs ingen extra kraft. Från fyra meter blir det extra tydligt. När man håller knivarna i bladet så gäller det att kasta tämligen löst eftersom rotationen trots det blir mycket kvick vilket ger bra kraft i anslaget ändå. 

Spetsar av mejseltyp penetrerar mycket bra

Där kan jag påpeka att ett utmärkande drag för den här modellen oavsett kastteknik är att de träffar måltavlan hårt. Mycket hårt till och med och penetrationsförmågan är riktigt extrem.

Faktum är att de här knivarna fungerar med rotationsteknik ända upp till maximalt tävlingsavstånd för "Walk back" som är sju meter ifall man känner för det. Och eftersom Eurothrowers regler inte alls är lika hårda för rotationsknivar som för de som användas till no-spin så går det utmärkt att använda de här till det ifall andan faller på. Men det är inget jag rekommenderar då knivarna är så pass lätta. De här knivarnas styrka återfinns på annat håll.  

 

- Half Spin

Halvrotationstekniker är heller inget problem med Scalpel. Konstigt vore det annars med tanke på att nästan vad som helst kan kastas på det viset. Men här är det längden som hjälper till genom att göra dem mer stabila i luften än vad de varit annars. Det är den andra stora faktorn utöver vikt som "lugnar ner" knivar under flykten. 

Military half spin är lätt att kasta med de här knivarna. Men det gäller framförallt på kortare avstånd. Åtminstone jag vill ha mer tyngd när avstånden närmar sig eller överstiger fem meter för halvsnurrskast. Däremot fungerar de lika bra för back-hand, sidokast och underhandskast som för vanliga överhandskast. De är därmed mer flexibla än man inledningvis kan lockas att tro. 

- No Spin

Är man novis på området är de här knivarna inte helt lätta att handskas med. Det kan vara lite frustrerande att börja med dem som förstaknivar misstänker jag då de kräver en viss insikt i olika tekniker och grepp. 

Bakändarna är mjukt rundade och försedda med några räfflor för bästa effekt vid själva "släppet"

Eller rättare sagt de går att använda med två olika grundtekniker av no spin. Dels går det att som upphovsmakaren tänkt och som är hans grundteknik använda "slide". Det innebär kast med mjuk handled, en slags piskliknande rörerelse där kastaren låter fingret glida längs med knivryggen för kontroll av kniven. Det är därför det hittas tvärgående räfflor på den här kniven vid handtagsslutet. De indexerar greppet och ger friktion mot pekfingret för bättre tryck vid själva släppet. För den som inte gillar den detaljen kan knivarna levereras utan dem efter kontakt med tillverkaren. 

Den andra grundfattningen är egentligen densamma men här låter man inte fingret glida på samma vis. I alla fall inte medvetet. Greppet är fixerat och även om pekfingret även här glider mot kniven så används det inte aktivt för att trycka till kniven. 

I båda fall fungerar Scalpel utmärkt. Men flykten är inte lugn på det viset som med en tyngre kniv. Det gör i sin tur att alla försök att kasta på kraft istället för teknik är om inte omöjligt så i alla fall mycket svårt. Det är även lätt att kniven vid en "felträff" i själva "släppet" fladdrar i luften och då lär den inte sätta sig. 

Det är också då man upptäcker en annan egenhet hos de här knivarna. De studsar! Och inte lite heller, de är troligen de knivar jag varit med om som har värst rekyl av alla. Kastar du från fem meter kan du efter en miss hitta dem bakom dig efter att du (förhoppningsvis) duckat! Kombinationen av låg vikt, slankt format och stålet gör dem till veritabla fjädrar. I gengäld är de förlåtande när det gäller vinkel in i tavlan. De sätter sig lätt även om de är något över- eller underroterade eller kommer något sidledes in mot tavlan. 

Ett tips är att inte hålla långa vassa knivar med spetsen uppåt om du ämnar kasta tekniskt korrekt. Scalpel stansar ett snyggt och prydligt närmast kvadratiskt hål

En annan egenhet är att de är mycket vassa även om spetsen är av mejseltyp. Det märks om man till exempel följer igenom ett kast ordentligt och samtidigt håller de två andra knivarna i den andra handen. Då kan det hända att man sticker dem i kastarmen! Vi kan också kalla det klantighet från undertecknad. 

Är du mer erfaren och har vant dig vid de här knivarna är de likt sin namne veritabla precisionsinstrument. 

Sammanfattning

Scalpel är inte bara udda sett till utseende utan ger även en tämligen unik men mycket tillfredställande upplevelse när man kastar med dem. När du behärskar tekniken är det svårt att sluta kasta. Det är något med själva känslan som är pedagogisk. Knivarna ger omedelbar respons till kastaren genom att inte alls fungera om du gör fel. I gengäld är de lätta att sätta i tavlan när tekniken väl är på plats. Formen på spetsen gör dessutom att de penetrerar mycket hårt trots den blygsamma vikten. Eftersom det inte krävs mycket kraft att kasta dem kan även precisionen bli mycket hög. 

Scalpel är verkligen precisionsverktyg

Tyvärr måste jag kort nämna att trots att upphovsmannen vunnit både nationella och internationella tävlingar med de här knivarna så kan de komma att bli förbjudna. Ja, bara i tävlingssammanhang och de drabbningar som sorterar under Eurothrowers paraply förstås. 

De tillhör nämligen en kategori knivar som tillsammans med en lång rad andra kommer att bli persona non grata på tävlingar om Eurothrowers nya förslag på no spin-regler får genomslag. Tack och lov syns inga spår av det ännu. 

Scalpel uppfyller förvisso distinktionen om ett "tydligt markerat handtag" som är ett av kraven men i övrigt bryter de mot de flesta parametrar. "Bladet" utgör definitivt inte en tredjedel av knivens längd och bredden är alldeles för liten bland annat. Men jag anser att regelförslaget är smått bisarrt eftersom det inte finns några klara definitioner om vad de menar att en kniv är och det gör att regelverket blir för snävt. 

I vilket fall så är det här inte en kniv enligt dem. Fast jag skulle vilja kontra med att INGA professionella kastknivar är att räkna som knivar i så fall. De saknar nämligen skärande egg och faller därför helt utanför definitionen av vad en "kniv" är.

Så vet du med dig att du skall tävla internationellt så kanske du får avvakta och se vad som händer på den här fronten. Det vore nämligen tämligen surt att träna riktigt mycket för att sedan inte få använda de redskap du vant dig vid. 

Jag gillar Throwingzone Scalpel så mycket att jag sydde ett fodral till dem

Men för den som inte tävlar och söker en unik uppsättning knivar som inte bara bjuder på personlig design utan även på en speciell och sympatisk kastupplevelse är The Scalpel ett riktigt bra val! 

Det är knivar som hjälper dig att utveckla  din no spin-teknik och när du väl uppnått den är de riktiga precisionsinstrument som gjorda för att operera ett bullseye med. För den som är såld på den här typen av knivkastning är de nästan ett måste!

Specifikation:

Stål: Hardox 550

Längd: 29,5 cm

Höjd: 13-21 mm

Tjocklek: 6 mm

Vikt: 205 g

Balanspunkt: lätt baktung, 13/16,5 cm från bakände/framände

/ J - gnolar på "like a surgeon, cut for the very first time..."

#knivesandbikes #knivigtvarre

New Knife - Civivi Cetos

You know what you're getting when it comes to Civivi. Now, this is not a bad thing as it means a very high and even standard. The quality is hard to match and the mistakes made are few if any. I have not come across any production fault yet among the knives I have from the brand in question. They certainly exist, but they are not many.

The same can be said about the latest model Cetos. A knife that is not only new to my collection but also quite new to the market.

Civivi Cetos

In this version, Cetos comes with an elegant wooden show side

If any small criticism is to be made against Civivi's catalog, it is that many knives are confusingly similar. But in return, it gives a lot to choose from, which is nice for us buyers. This means, for example, that there are similar knives where the differences can be size, opening method, material, and the like. For those who prefer a flipper-opening knife, there are models to choose from, the same if you want a thumb opening.

Cetos is a dedicated flipper knife that can possibly be opened with two hands via the groove in the blade if the desire strikes. Otherwise, it has recently become more common among Civivi's products that they can be opened in several different ways.

A couple of other things that distinguish this knife are partly that it is a frame lock and partly that it has an attractive wooden presentation side. The very pointed spear point blade is made of Sandvik 14C28N, a material familiar to most knife enthusiasts. For those who don't know, it's one of my favorite steels in the "budget class"*.

Be that as it may, it is a very interesting and, in my opinion, a beautiful knife that I intend to review!

/ J 

#knivesandbikes #knivigtvarre

* The quotation marks are because I do not at all consider those boundaries to be distinct in any way. There is so much more at play when it comes to blade performance than just the composition of the steel.

Review Acejet Raven II

Most things in this world develop. Some claim that progress is moving forward, but I am somewhat more uncertain about the direction although it must be admitted that it is moving. This also applies to knife throwing, knife throwers, and the tools used. For example, I myself am significantly better than a few years ago when I wrote a review of my first set of No spin knives from Acejet. The question is what happened since then?

Acejet Raven II, Shadow Steel

Knife throwing in Europe has developed to the extent that new rules are lurking on the horizon, although at the time of writing it is very unclear about when, where, how, and perhaps IF they will be implemented. It was Eurothrowers who presented them and I have previously discussed the subject here on the blog. However, they were not used at the 2022 Swedish Sport Throwing Championships.

A comparison between Stinger and Raven II

But it was partly the rules that were behind my motivation to acquire these knives. The model is called Raven II  and, as you can see, has similarities but also marked differences from the Stingers I previously threw most with. Someone expressed on Instagram that they looked like a cross between the Stinger and another of AceJet's models called the Finn and there is something to that.

The differences, of course, make the knives feel different to throw, but they also mean that (almost) regardless of what rules are implemented, these knives pass the regulations. That's also why I chose this version of Raven as there are two more to choose from. The Raven I lacks the finger guard which possibly means it can be argued that there is no "distinct handle" which is one of the new criteria. Furthermore, the Raven III has the same double rounding in the back end as the Stinger, while the Raven II has a different shape on the bottom and top of the handle, which makes it more flexible. Thus, my choice fell on that model.

Appearance and measurements

The Raven II differs from its siblings in the ways mentioned above and from the Stinger in several areas. But the differences can be summed up in that this version looks more like a knife than the Stinger does. It has a much more marked and above all longer "edge", or what to call it when the sides do not meet at all. On the contrary, about 4 mm remains, it's a rather dull edge. This means that the knife meets the requirement that the blade should make up at least one-third of the knife's total length. The clear "finger guard" also acts as a visual delimiter between the blade and handle.

The handle is shaped so that the sides are completely flat, which is by far the most common on throwing knives, while the underside is heavily convex and the top flat. It is not for the sake of appearance but is explained when you throw the knife.

Raven II are solid knives, fully 8 mm thick. The material is spring steel

The fact that the knife is thick provides a good contact surface for the index finger. The difference between the top and bottom
of the handle means that the pressure towards the rear end can be easily varied

One thing that sets this set apart is that it is not in the standard finish which means a brushed steel finish but in what Acejet calls "Shadow Steel". This means that it is blackened in a shade reminiscent of black/purple/gunmetal depending on how the light falls. Nice to look at but it has its drawbacks. Something that is quickly discovered if, for example, you miss and have to look for the knife among leaves and grass. "Shadow" is correct as it blends in extremely well among shadows and shifts. Like all coatings, it also wears, which can be seen in the pictures. The only marking on the knife is, as usual, the Acejet logo neatly laser-etched on one side of the handle. 

The length of the knives is 25 cm, and the thickness is 8 mm which gives a weight of 248 g/piece. The height of the blade is at most 1.6 cm and on the handle about twice that at 3.3 cm. Nothing extreme to be a throwing knife.

These knives also have a hole through the handle. It doubles as a hole for hanging your knife on a hook and indexing point when throwing.

Material

Apart from the coloration, the material is familiar. It is the same Czech spring steel that reappears in most of Acejet's range. Sometimes they work with other materials such as D2, but not in this case. The steel is then hardened in the usual order, but what separates throwing knives from all other knives is that in the process of hardening and heat treatment, care is taken to reduce the hardness significantly. We're talking Rockwell numbers below 50 here! Everything to achieve a maximally durable knife. If you had found it in an ordinary knife, you as a customer would not have been completely satisfied, I can say.

If, against all odds, you manage to break a piece of 8 mm thick spring steel with the right hardening, Acejet offers a lifetime guarantee. You simply get a new knife. Now, however, I find it very difficult to imagine that there is any major cost to them. It would be interesting to know if that ever happened.*

To Throw

It has been, if not a lot of water under the bridges considering all the sun this year, several hundred thousand throws since I wrote the first review of a knife for No-spin. I have also a wider experience of different knives and this experience gives me a different view of knives, I can say.

Among other things, it means that my view of how and for what a knife can be used has been somewhat nuanced. Now it's not just me that's more flexible that way, this knife is too. But it is still primarily a knife for anti-spin or no-spin throwing.

Raven II is an example of knives that penetrates very hard

This means, among other things, that these knives are rear heavy. Not extremely so, but the center of gravity is found 15 cm from the tip alternatively 10 cm from the back end depending on where it is measured from. Then the shape of the handle means that you can choose to throw the knife on the right keel or up and down for slightly different pressure on the hand or index finger when it is released. 

- Rotational Throwing

This is a point where I nuanced myself. It IS POSSIBLE to throw rotation throws with back heavy blades intended for no spin as well. However, it requires more skill than more specialized knives as they do not rotate neutrally around their center point but of course around the balance point. In order to put this and other similar knives into a target from, for example, three meters, it is, therefore, necessary to throw almost as if it were a half spin throw. In this case, that means making sure the rotation starts very late, close to the target, because once the knife starts rotating, it's quick.

From four meters you have to think again because the knife is not neutral as said. There, you have to make sure that the rotation starts early but without force if you see what I mean. Because the rotation speed is high, no additional force needs to be applied. The knife takes care of that part itself. It requires almost excessive caution. But then, in return, it is fairly easy to aim with as it flies very straight from this distance even without power involved.

From five meters the two mindsets mix and the knife behaves somewhat more like a "normal" knife for rotation. However, the throw must still be striving forward and you must take into consideration that the knife is not very long for this type of technique with its twenty-five centimeters.

With these adaptations, the Raven II becomes surprisingly accurate at shorter rotation distances. On the longer ones (6m and up) I don't completely master the knife. Mostly due to the fact that I predominantly use other knives for that kind of throw. 

- Half Spin

Just like other variants of knives with this weight distribution, slightly aft, the Raven II is extremely sympathetic to throw half-rotation throws with. This applies to both Military half spin and Instinctive half spin. Possibly it can be said to be slightly more oriented towards the latter. Asymmetric knives like this one can have a tendency to tip sideways in the air due to weight distribution. However, it is not a real problem but rather affects how the knife sticks. Incidentally, it does that quite hard. The design of the tip and the fact that the blade is sharply tapered means that the penetration is powerful. It takes its toll on the goals, one might add.

Since the Raven II is rear-heavy, it is also exceptionally good for underhand throws. It can be done with slightly different grips, but regardless of the grip, the rotation speed is easy to calculate. It is also easy to feel where the center of rotation is, which is important when throwing underhand. The closer you are to the target, the closer to the center of rotation you need to grip the knife.

- No Spin

It is for this type of technique this model is primarily developed and it shows. As stated at the outset, the Raven II and especially the Raven III can be said to be an evolution of the Stinger. It is therefore basically based on the "Arrow" type of throwing knives.

But unlike symmetrical knives, in this case, as I said, the advantage is that you can turn the knife and thus obtain slightly different properties. In short, I hold the knife with the edge down when I throw from three and four meters. From five meters and up, I turn the knife. With the same grip, it automatically gives a higher pressure from the index finger towards the back end of the knife, which prevents rotation better even without you pushing with the index finger. 

If there's one thing I could possibly add, it's that I feel this knife is actually a bit harder to throw than the Stinger. Perhaps it has to do with the length as it measures the same as for example Wulflund Vengeance, 25 cm instead of 24 cm. In return, it makes the knives a bit calmer in the air at longer distances in my opinion. That's distances from six meters and upwards. 

Conclusion

I was hoping that Acejet would be right in their sales pitch when they claim

"With a great surface and strong durable tip it belongs to the best candidates for your next trip to a knife throwing tournament. With these you can be sure that you’re gonna score well!"

With past experiences in mind, I had no reason to mistrust them. At last year's Swedish championship, I even managed to get a medal with their Stinger model. After using the Raven II during the test period, they became my first choice for the No spin discipline in the 2022 Swedish Championships. Maybe that sums up my opinion of these knives?

The result is not bad either, as these are the knives that helped me become Swedish champion in 2022** and win no less than all four gold medals in the discipline. 

Fresh soft and very nice targets at the championships

The slow-grown birch of the home targets are tougher

Besides trumping the whole rules debacle, at least as it stands now, there is another thing that I see as an advantage with these knives. It is the ability to turn them upside down for changed properties. In addition to doing as I do, changing the grip at longer distances makes it easier to adapt the grip to your throwing style.

Considering the results, I can only recommend the AceJet Raven II for no-spin

Raven II, however, is not only for those who have been throwing for a while but also works excellently for beginners. A combination of the fact that they are practically indestructible and fairly all-around focused makes them a good choice. All-round refers to all forms of instinctive throwing in this case. For rotational throwing, there are other knives both on the market and now also in AceJet's range.

Raven II is also a model that grows on you when you feel you are getting better and more confident in your throwing. The only deterrent is possibly the price. A set currently costs around €290.***

But for the pennies well invested, you get a knife set for both amateurs and professionals that will last a lifetime!

When you buy your Raven II or other product from AceJet, enter code "JOHN" (in capital letters)
 and you will receive a 5% discount on your purchase at check-out.

Specification:

Steel: 14260, spring steel

Length: 250 mm

Height: 16/33 mm, blade/handle

Thickness: 8 mm

Weight: 248 g

Point of Balance: 10 cm/ 15 cm from back/tip

/ J 


* The answer to that question is that, according to Acejet's representative, it actually happens that customers return with a badly damaged knife, but that it happens so rarely that it is not even a cost they calculate for. They just replace them.

**  Gold was won in 3, 5, and 7m as well as Walk Back.

***If you buy them from Acejet and enter the discount code "JOHN" (in capital letters), you will receive a five percent discount!

#knivesandbikes #knivigtvarre

Dagens bild nr 260 "Ortis"

Dagens bild är en typisk "knaffe"-bild eller för alla icke Instagramskadade människor en bild föreställande en kniv i kombination med en kopp kaffe. Ett motiv som blivit mycket vanlig i knivkretsar on-line. Det upplägget på ett stilleben passar mig mycket bra då jag är nästan lika förtjust i kaffe som i knivar. Två goda ting i harmoni helt enkelt. Dessutom har jag i princip alltid båda i närheten!

Ytterligare en koppling dem emellan kan vara att kaffet med rekordfart närmar sig knivar i kilopris!

"Ortis"

Kniven på bilden har jag haft ett tag nu och det är en Civivi Ortis. En av de första modellerna från dem jag köpte. Den andra i ordningen efter succén Elementum tror jag. Ortis är inte en kniv som sticker ut särskilt mycket och är därmed inte förstavalet för den som söker något extremt vare sig det handlar om format, material eller design. Däremot är den en kniv där det mesta är rätt gjort och det är en riktigt sympatisk brukskniv. 

Den visar att alla knivar inte behöver vara extraordinära för att fungera väl. Ibland räcker "gott nog", för knivar liksom för oss människor. 

/ J - sippar på sitt kaffe

#knivesandbikes #knivigtvarre

Recension - Acejet Raven II

 

Inledning

Det mesta här i världen utvecklas. En del hävdar att det går framåt, jag är något mer osäker om riktningen även om det måste medges att det rör på sig. Det gäller även knivkastning, knivkastare och redskapen man använder. Själv är jag exempelvis väsentligt mycket bättre än för något år sedan då jag skrev en recension av min första uppsättning av No spin-knivar från Acejet. Frågan är vad som hänt sedan dess?

Acejet Raven II, Shadow Steel

Knivkastningen i Europa har utvecklats såtillvida att nya regler lurar vid horisonten även om det i skrivande stund är mycket oklart kring när, var och hur och kanske OM de kommer implementeras. Det är Eurothrowers som presenterade dem och jag har tidigare diskuterat ämnet här på bloggen. De användes dock inte på SM i sportkastning 2022. 

En jämförelse mellan Stinger och Raven II

Men det var delvis de reglerna som låg bakom min motivation till att införskaffa de här knivarna. Modellen heter Raven II och har som ni ser likheter men också markanta skillnader från de Stinger jag tidigare kastat mest med. Någon uttryckte på Instagram att de såg ut som en korsning mellan Stinger och en annan av AceJets modeller som kallas Finn och det ligger något i det. 

Skillnaderna gör förstås att knivarna känns annorlunda att kasta men de gör också att (nästan) oavsett vilka regler som implementeras så klarar de här knivarna reglementet. Det var också därför jag valde den här versionen av Raven då det finns ytterligare två att välja emellan. Raven I saknar parerskyddet vilket möjligen gör att det kan hävdas att det inte finns något "distinkt handtag" vilket är ett av de nya kriterierna. Vidare så har Raven III samma dubbla rundning i bakänden som Stinger medan Raven II har olika form på under respektive översida av handtaget vilket gör den mer flexibel. Därmed föll mitt val på den modellen. 

Utseende och mått

Raven II skiljer sig från sina syskon på de vis som nämndes ovan och från Stinger på flera områden. Men olikheterna kan sammanfattas med att den här versionen ser mer ut som en kniv än vad Stinger gör. Den har mycket mer markant och framförallt längre "egg", eller vad man skall kalla det då de inte alls möts. Tvärtom så återstår ca 4 mm, det är en rätt slö egg det. Det gör att kniven möter kravet på att bladet skall utgöra minst en tredjedel av knivens totala längd. Det tydliga "fingerskyddet" agerar dessutom som visuell avgränsare mellan blad och handtag. 

Handtaget är format så att sidorna är helt platta vilket är det absolut vanligaste på kastknivar samtidigt som undersidan är kraftigt bukig och ovansidan flat. Det är inte för syns skull utan får sin förklaring när man kastar med kniven. 

Raven II är stabila knivar, hela 8 mm tjocka. Materialet är fjäderstål

Att kniven är grov ger bra anläggningsyta åt pekfingret. Olikheten mellan handtagets
ovan- och undersida gör att trycket mot bakänden enkelt kan varieras

En sak som utmärker den här uppsättningen är att den inte är i standardutförande vilket innebär en borstad stålfinish utan i något som Acejet kallar "Shadow Steel". Det innebär att den är svärtad i en nyans som påminner om svart/lila/gun metal beroende på hur ljuset faller. Snyggt att se på men det har sina nackdelar. Något som snabbt upptäcks om man exempelvis missar och måste leta rätt på kniven bland löv och gräs. "Shadow" stämmer då den smälter in extremt väl bland skuggor och skiftningar. Som alla beläggningar slits den dessutom efter hand vilket kan ses på bilderna. Den enda märkningen på kniven är som vanligt Acejets logotyp snyggt laseretsad på en sida av handtaget. 

Längden på knivarna är 25 cm, grovleken 8 mm och det ger en vikt av 248 g/styck. Höjden på bladet är som mest 1,6 cm och på handtaget ungefär det dubbla med 3,3 cm. Inget extremt åt något håll för att vara en kastkniv. 

Även de här knivarna har ett hål genom handtaget. Det dubblerar som upphängningshål och indexeringspunkt när man kastar. 

Material

Förutom ytbehandlingen känns materialet igen. Det är samma tjeckiska fjäderstål som återkommer i större delen av Acejets utbud. Ibland laborerar de med andra material som exempelvis D2 men inte i det här fallet. Stålet härdas sedan i sedvanlig ordning men det som skiljer kastknivar från alla andra knivar är att man i processen med härdning och värmebehandling ser till att få ned hårdheten markant. Vi talar här om Rockwell-tal under 50! Allt för att uppnå en maximalt hållbar kniv. Hade du hittat det i en vanlig kniv hade du som kund inte varit helt nöjd kan jag säga.  

Skulle man mot all förmodan lyckas knäcka en bit 8 mm tjockt fjäderstål med rätt härdning så erbjuder Acejet livstids garanti. Du får en ny kniv helt enkelt. Nu har jag emellertid mycket svårt att tänka mig att det är någon större kostnad för dem. Det vore intressant att veta om det någonsin hänt.* 

Att kasta

Det har, om inte hunnit flyta mycket vatten under broarna med tanke på all sol i år, så kastats flera hundra tusen kast sedan jag skrev den första recensionen av en kniv för No-spin. Det har även kastats med ett större antal knivar så jag har lite mer att jämföra med. Erfarenhetsbanken ger en annan syn på knivar kan jag konstatera. 

Bland annat gör det att min syn på hur och till vad man kan använda en kniv har nyanserats något. Nu är det inte bara jag som är mer flexibel på det viset, den här kniven är det också. Men det är fortfarande främst en kniv för anti-spin eller no-spin-kastning. 

Raven II är exempel på knivar som penetrerar mycket hårt

Det innbär bland annat att de här knivarna är baktunga. Inte extremt så men tyngdpunkten hittas 15 cm från spetsen alternativ 10 cm från bakänden beroende på varifrån det mäts. Sedan gör formen på handtaget att man kan välja att kasta med kniven på rätt köl eller upp och ned för lite olika tryck mot handen eller pekfingret när den släpps. 

- Rotationskast

Det här tillhör en punkt där jag nyanserat mig. Det GÅR att kasta rotationskast med baktunga knivar avsedda för no spin också. Det kräver emellertid mer skicklighet än mer specialiserade knivar då de inte roterar neutralt kring sin mittpunkt utan förstås kring balanspunkten. För att sätta den här och andra liknande knivar i en måltavla från t ex tre meter krävs därför att man nästan kastar som det vore ett half spin-kast. I det här fallet innebär det att man ser till att rotationen börjar mycket sent, nära tavlan, för när kniven väl börjar rotera går det kvickt. 

Från fyra meter får man tänka om eftersom kniven inte är neutral som sagt. Där får man snarare se till att rotationen börjar tidigt men helt utan styrka om ni förstår vad jag menar. Eftersom rotationshastigheten är hög behöver ingen extra kraft tillföras. Kniven sköter den biten själv. Den tarvar nästan överdriven försiktighet. Men då är den i gengäld tämligen lätt att sikta med då den flyger mycket rakt från det här avståndet även utan styrka inblandad. 

Från fem meter blandas de två tankesätten och kniven uppträder något mer som en "vanlig" kniv för rotation. Men kastet måste fortfarande sträva framåt och hänsyn tas till att kniven inte är särskilt lång för den här typen av teknik med sina tjugofem centimeter.  

Med de här adaptionerna blir Raven II förvånsvärt träffsäker på de kortare rotationsdistanserna. På de längre (6m och uppåt) behärskar jag inte kniven helt. Mest beroende på att jag övervägande använder andra knivar för den sortens kast. 

- Half Spin

Precis som andra varianter av knivar med den här tyngdfördelningen, lätt akterut, så är Raven II extremt sympatiska att kasta halvrotationskast med. Det gäller både Military half spin och Instinctive half spin. Möjligen kan den sägas vara aningen mer inriktad mot det senare. Assymetriska knivar som den här kan ha en tendens att kantra sidledes i luften på grund av viktfördelningen. Det är dock inget egentligt problem utan påverkar mer hur kniven sätter sig. Det gör den för övrigt rejält. Spetsens utforming och det faktum att bladet är kraftigt avsmalnande gör att penetrationen är kraftfull. Det kräver sin tribut av måltavlorna kan tilläggas.  

Eftersom Raven II är baktung är den även utomordentligt bra att kasta underhandskast med. Det kan göras med  lite olika fattningar men oavsett grepp så är rotationshastigheten lätt att bedöma. Det är även enkelt att känna vart tyngdpunkten befinner sig vilket är viktigt vid underhandskast. Desto närmare målet du befinner dig ju närmare tyngdpunkten behöver du greppa kniven.  

- No Spin

Det är för den här typen av tekniker som modellen främst är framtagen och det märks. Som sades inledningsvis kan Raven II och särskilt Raven III sägas vara en utveckling av Stinger. Den bygger därför i grund och botten på "Arrow"-typen av kastknivar. 

Men till skillnad från symmetriska knivar finns i det här fallet som sagt fördelen med att man kan vända kniven och därmed erhålla något olika egenskaper. Kort sagt håller jag kniven med eggen nedåt när jag kastar från tre och fyra meter. Från fem meter och uppåt vänder jag på kniven. Med samma fattning så ger det per automatik ett högre tryck från pekfingret mot bakänden på kniven vilket motverkar rotation bättre även utan att du trycker med pekfingret. 

Är det något som jag möjligen kan tillägga är det att jag upplever att den här kniven faktiskt är aningen svårare att kasta med än Stinger. Kanske har det med längden att göra då den liksom exempelvis Wulflund Vengeance mäter 25 cm istället för 24 cm. I gengäld gör det knivarna en bit mer stabila på längre avstånd i mitt tycke. Det är avstånd från sex meter och uppåt som avses. 

Sammanfattning

Jag hoppades att Acejet skulle ha rätt i sin sales pitch när de hävdar 

"With a great surface and strong durable tip it belongs to the best candidates for your next trip to a knife throwing tournament. With these you can be sure that you’re gonna score well!"

Med tidigare erfarenheter i bagaget hade jag ingen anledning att misstro dem. På förra årets svenska mästerkap lyckades jag till och med bärga en medalj med deras modell Stinger. Efter att ha använt Raven II under testperioden blev de mitt förstahandsval för No spin-disciplinen i SM 2022. Det kanske sammanfattar min uppfattning om de här knivarna? 

Resultatet skämmer inte ut sig heller då det här är knivarna som hjälpte mig att bli svensk mästare 2022** och bärga inte mindre än samtliga fyra guldmedaljer i disciplinen. 

Mjuka sympatiska tavlor på 2022 års SM i Arboga

Hemmatavlornas björk är kärvare att träna på

Utöver att de trumfar hela regel-debaklet, åtminstone som det ser ut nu, är det en annan sak som jag ser som en fördel med de här knivarna. Det är möjligheten att vända dem upp och ned för ändrade egenskaper. Förutom att göra som jag gör, att ändra greppet på längre avstånd så gör det att du lättare kan anpassa fattningen till din kaststil. 

Med tanke på resultater kan jag inte annat än rekommendera AceJet Raven II till no-spin

Raven II är dock inte enbart till för den som kastat ett tag utan fungerar utmärkt även för nybörjare. En kombination av att de praktiskt taget är oförstörbara och tämligen allroundbetonade gör dem till ett gott val. Med allround avses alla former av instinktiv kastning i det här fallet. För rotationskastning finns andra knivar både på marknaden och numera även i AceJets sortiment. 

Raven II är också knivar som håller för att "växa i" när du känner att du blir bättre och säkrare i din kastning. Det enda som kan avskräcka är möjligen priset. Ett set kostar i skrivande stund kring 290€.***

Men för de väl investerade slantarna får du ett knivset för både amatör och proffs som håller en livstid!

När du köper dina Appache eller annan produkt från AceJet uppge kod "JOHN" (i versaler)
så får du 5% rabatt på ditt köp vid utcheckning. 

Specifikation:

Stål: 14260, fjäderstål

Längd: 250 mm

Bredd: 16/33 mm, blad/handtag

Tjocklek: 8 mm

Vikt: 248 g

Balanspunkt: 10 cm/ 15 cm från bakände/spets

/ J - undviker att gå i spin


* Svaret på den frågan är att enliget Acejets representant att det faktiskt händer att kunder återkommer med en illa skadad kniv men att det sker så sällan att det inte ens är en kostnad de kalkylerar för. De ersätter dem bara. 

**  Guld blev det på 3, 5, och 7m samt Walk Back. Mer om det äventyret kan läsas här på bloggen i en serie inlägg. 

*** Köper du dem från Acejet och uppger rabattkod "JOHN" (i versaler) erhåller du fem procents rabatt!

#knivesandbikes #knivigtvarre

Ny kniv - Civivi Cetos

Det börjar bli så att man vet vad man får när det gäller Civivi. Nu är det inte något dåligt då det innebär en mycket hög och jämn standard. Kvaliteten är svårmatchad och misstagen som begås är få om det ens finns några. Jag har inte stött på någon produktionsmiss än bland de knivar jag har från märket ifråga. De finns säkert men uppenbarligen är de få. 

Detsamma kan sägas om den senaste modellen Cetos. En kniv som inte bara är ny i min samling utan även tämligen ny på marknaden. 

Civivi Cetos

I det här utförandet bjuds på en elegant presentationssida i trä

Om någon liten kritik skall framföras mot Civivis katalog så är det att många knivar är till förväxling lika rent utseendemässigt. Men i gengäld ger det mycket att välja på vilket förstås är sympatiskt för oss köpare. Det innebär till exempel att det finns liknande knivar där skillnaderna kan vara storlek, öppningsmetod, material och liknande. För den som föredrar en flipperöppnad kniv finns det modeller att välja mellan och detsamma om du vill ha tumöppning och så vidare. 

Cetos är en dedikerad flipperkniv som möjligen kan öppnas med två händer via skåran i bladet. Annars har det på senare tid  blivit vanligare bland Civivis produkter att de kan öppnas på flera olika vis. 

Ett par andra saker som utmärker den här kniven är dels att det är en frame lock och dels att den har en mycket snygg presentationsida i trä. Baksidan är emellertid i stål. Det mycket spetsiga spear point-bladet är gjort i Sandvik 14C28N. Ett stål som är bekant för de flesta kniventusiaster. För den som inte känner till det är det ett av de bättre i "budgetklassen"*. Åtminstone tycker jag det. 

Hur som haver är det en mycket intressant och i mitt tycke vacker kniv som jag ämnar recensera inom en inte alltför avlägsen framtid. 

/ J - nyknivsglad

#knivesandbikes #knivigtvarre

* Citationstecknen kommer sig av jag inte alls anser att de gränserna är distinkta på något vis. Det är så mycket som spelar in när det kommer till prestanda hos knivblad än bara stålets komposition. 

New flashlight - Fenix PD35 V3.0

 

 - a ray of light in the coming darkness of fall

Now, this is not just any flashlight but version three of the Fenix model PD35. The predecessors have already received good criticism in various contexts, but I predict that this one will be a success. First impressions are really good. PD35 feels extremely well built and it offers exactly the amount of functions that can suit me.

Fenix PD35 V3.0

Or how about performance like 1700 lumens in maximum capacity? Then this lamp sends the light beam over 350 m. At least that's what the manufacturer claims. I intend to look into the matter, rest assured. If you don't want to be quite as extravagant, you can run it in "ECO mode" at a modest 5 lumens. But then, in return, the battery lasts 230 hours! Perfect inside a tent, for example, I imagine. That too must be tested!

And when we're talking about the battery, an excellent one is included. In any case, I think so as the theoretical performance is high and above all it is rechargeable.*

With variable brightness from 5 to 1700 lumens, the PD35 covers most needs

The deciding factor for me was the dual buttons though. Before, I have flashlights with on/off buttons connected to a screw function or side-placed button. The PD35 has that switch at the end and the adjustment in brightness is found on the side. With this configuration, there is no risk of switching on the lamp by mistake, and it is easy to change the function. Five brightness levels are offered along with a strobe function for emergency situations. The package also included a nylon belt pouch, as well as extra o-rings and a wrist strap.

Now I can face the coming darkness with confidence! I intend to use it both when camping in different variants and as an everyday carry flashlight, mainly carried in a bag or jacket pocket. It turns out that having a good flashlight handy when you park your bike a bit away from a street light and have a code lock is not a bad idea at all!

Återförsäljare för Fenix i Sverige är Rindab

/ J - can see the light at the end of the...

* It is a 18650 battery but it can also be replaced with two pieces of CR123A.