Dear old Instagram, go to hell!

Instagram has gone to shit! A process that has been going on for a long time. Once upon a time, at least by the standards of modern apps, Instagram was a fantastic program for anyone interested in sharing photos with each other. This included professional photographers and happy amateurs in a wide range of fields of interest. 

I'm getting tired of constantly being banned, having pictures taken down, and being harassed by a company that relies on users creating content for them. Something I've been doing for many years now.

But then the times caught up, and a brazen competitor stole all the young people. All that was left were us old men and women who liked photography and had various interests that could be combined with pictures. Mine happen to be two: bicycles and knives, both of which look good in pictures.

The new owners of Meta didn't want it that way. They would now compete for the favor of younger people by becoming more like TikTok. Of course, it didn't work out how many variations of moving images, such as films and "Reels," they presented.

Then there was the issue of the feed. It was simple at first. You got it chronologically from the accounts you followed. Those who posted frequently at the right times were seen the most. In recent years, it has been completely destroyed in favor of mostly advertising and accounts you might be vaguely interested in, even though half of the suggestions are more or less off the wall. All in the name of holy commercialism.

It is a line of cleverly written code in the form of an "algorithm" that controls what you should watch, not you. Such important decisions cannot be left to the will of a weak human being.

Around the same time, it became almost impossible to grow "organically". That is, you are discovered through searches on accounts and hashtags that lead interested people to your account, after which they start following you. In this way, my account grew in the first few years by between five hundred and a thousand followers a month. Now I'm slowly but surely going backwards. At most, I had 23,500 followers and now I'm down to 22,026 at the time of writing.

The reason is simple in my opinion. Some people refer to "shadow bans" and various conspiracy theories. I argue that it's simply plain greed that applies. To grow, Meta wants you to buy advertising space or promote your posts. The latter costs money, I might add. People can't no longer find them because they search within the area where you operate and like what they see.

Here was a picture of a Ferramonster Glideman that was horribly illegal and consequently was taken down

All that would have been bad enough, but the fact is that it's worse than that. Meta has also started boycotting all content in certain sectors. One of them is unfortunately knives. They consider them weapons, period. This in turn means that many accounts that deal with this topic are more or less periodically or sometimes constantly blocked and sometimes even shut down. This applies to both companies and private individuals.

My "Knivesandbikes", an account I've had since 2014, is, unfortunately, one of those affected. As you can see above, the bots select a number of images and say that they violate Meta's "community guidelines", which is the explanation given if you click on the text "show why" in the example above. Then you appeal and sometimes they go through, sometimes not. The legal uncertainty is total. Not least because bots are scrolling and banning and people who may overturn their decisions. If there is anyone interested in watching, that is.

 

Being banned means in concrete terms that none of your content is searchable, can be found via hashtags, or is recommended in someone's feed. This means that only a small selection of your hardcore enthusiasts of followers actually see what you post. I used to be able to have a "reach" of many thousands per picture, often more than I had followers if someone else re-posted my pictures, today I am happy if it gets a few thousand. The best pictures could get between 1500-3000 likes, today you are happy if you pass a hundred.

Some people think that the solution is to boycott the platform. The problem with that solution is twofold. First, a lot of time and energy is invested in a well-functioning account on Instagram. Second, there are actually no particularly good alternatives. If you don't want to make videos for TikTok, the options are few. The few options that do exist often have limitations on the number of posts, etc.

Well, quite a few readers chose to check in here during February.

For that reason, I continue to focus on this blog instead. Thanks to all of you loyal or possibly unfaithful readers, it is growing slowly but surely. A couple of years ago, I had around 6-7000 readers per month, and it has now increased significantly—first to 10-12000, and now, who knows what happened lately, but the statistics are clear.

I know I am a slob who sticks to the written word and has not thrown myself over to YouTube (although I have a small channel without viewers where I post some knife-throwing to be able to link to my reviews) but it seems that some want to take things at a slightly slower pace.

I am now very happy to admit that. So thank you to all of you!!

/ J - Angry at IG, happy for all readers

The Forbidden Picture and the way forward

- about the relationship between Instagram and the blog

In the beginning was Instagram. At least for those who liked to share photos. Not films, not film clips, and not "tweets", but mainly photography in all its forms. A lot has happened since then. Unfortunately, I must say.

The forum grew and I jumped on the bandwagon rather late. To this blog (and initially my bike blog) I linked an account which I therefore named "knifeandbikes". An account that did well and initially grew by around 1000 followers per month. From the very beginning, of course, things did not go so quickly, but the development steadily accelerated in a positive direction. It continued until I had just over twenty-three thousand followers. Then something happened that made all further "organic" growth impossible.

Suddenly Meta got the idea that they should compete with, among others, TikTok, whereupon films began to be awarded at the expense of images. In addition, they became greedy and wanted even more money, which made it very difficult to get posts seen without paying for them. What they call "promotion". Meta wants you to market your images via them, not via quality. Previously, good photos and well-chosen hashtags would have been enough and people found you anyway.

Shortly thereafter, all growth on my account and most others that touched our interest, knives, simply died.

One might be led to believe that this is an innocent picture of a small pocket knife in front of the Arboga Stream, but no!

Then it went downhill even faster. It started with so-called "shadow bans", which means that certain content is  not flagged as forbidden, but is hidden by the algorithms anyway. It can be about both individual posts and entire accounts. After that, it got worse and many many accounts, including mine and large manufacturers of knives, were hidden for all but followers. A phenomenon that has since affected people on and off. Images are flagged as inappropriate or containing violence or nudity even if, in my first case, they depicted a bunch of pine trees in backlight.

The latest in the negative development is that a large number of images and their "hashtags" are banned altogether. The seemingly innocent image above is a good example. Picturesque I thought, life-threatening from Meta's point of view. In this case, there are mainly two # that stick out in the robot eyes of the algorithms. One is the brand itself. Civivi and thus #civivi is not feasible at the moment. The same goes for #knifephotography which was another tag I used. 

Therefore, the image above is "forbidden". Only those who follow me can see it. But not everyone who does it either, but only those who actively scroll through their feed and usually look at my pictures. It's also not searchable, it can't be seen in general feeds and it can't be found as a recommendation even if you as a user would like that type of image.

Is it brutal or does it show something forbidden? No, It is IG or rather Meta that is behind them and Facebook that decided that all knife-related content is violent or at least condoning violence.

This also applies to images depicting a small and very green folding knife against the background of parts of a medieval center in Arboga. Sure an extremist environment, don't you think?

This picture just looks innocent to the untrained eye. One can imagine that it represents a wooden block on a slanted table standing in a meadow. But no...it was marked #knifethrowing which is forbidden. Consequently, it is on par with any ISIS image online

Of course, the development has consequences for those interested in knives and all kinds of other objects with a point or edge, whether it is about HEMA, collecting Japanese swords, or something similar. Hunting pictures and the like have always been prohibited, so anyone interested in that has always had to look elsewhere.

But unfortunately, that means it's getting harder and harder to navigate the biggest platforms like Facebook and Instagram and everything else owned by Meta. Starting over on another platform is of course a possibility, but not the easiest thing to do. Especially not when you have invested a lot of time over many years to build up an account with all that goes with it.

It doesn't just apply to me, of course, but to many of the small businesses that have become dependent on these channels for marketing. In those situations, it is not fun when rules and policies are changed completely arbitrarily. This applies, for example, to many small manufacturers of knives who have seen this as an excellent way to reach and communicate with their customers.

For that reason, I will continue to focus primarily on this blog. The posts are neither trending nor going viral but those who are interested can find them through searches or by just following me. In addition, the texts remain, they do not disappear in the noise that is a feed you scroll through. In addition, it grows slowly but surely. In the past year, it has grown to around 10-11 thousand readers per month. And that number is steadily going in the right direction. 

So I hope you join me on the journey ahead!

/ J - primary blogger, secondary Instagrammer

Den förbjudna bilden och vägen framåt

 - om relationen mellan Instagram och bloggen

I begynnelsen var Instagram. Åtminstone för dem som gillade att dela främst bilder. Inte filmer, inte filmsnuttar och inte "tweets" utan främst fotografering i alla dess former. Mycket har hänt sedan dess. Dessvärre måste jag tillägga. 

Forumet växte nämligen och jag hoppade på tåget tämligen sent. Till den här bloggen (och inledningsvis min cykelblogg) kopplade jag ett konto som därför döptes till "knifeandbikes". Ett konto som gick väl och inledningsvis växte med cirka 1000 följare per månad. Från allra första början gick det förstås inte så fort men utvecklingen accelererade snabbt i positiv riktning. Det fortgick till jag hade strax över tjugotretusen följare. Då hände något som omöjliggjorde all vidare "organisk" tillväxt. 

Meta fick för sig att man skulle konkurrera med bland andra TikTok varpå filmer började premieras på bekostnad av bilder. Därtill vill de gärna ha mer pengar varpå det blev mycket svårt att få ut bilder till en bredare publik utan att betala för dem. Det de kallar för "promotion". Meta vill att man skall marknadsföra sina bilder via dem, inte via kvalitet. Tidigare hade det räckt med bra bilder och väl valda hashtags och folk hittade dig i alla fall. 

Strax därefter tvärstannade all tillväxt på mitt konto och de flesta andra som berör vårt intresse, knivar. 

Man kan förledas att tro att det här är en oskyldig bild på en liten fickkniv framför Arbogaån men icke!

Sedan gick det ännu fortare utför. Det började med så kallade "shadow bans" vilket innebär att visst innehåll förvisso inte flaggas som förbjudet men i vilket fall döljs av algoritmerna. Det kan handla om både enskilda inlägg som hela konton. Därefter blev det värre och många många konton, inklusive mitt och stora tillverkare av knivar spärrades för alla utom följare. Ett fenomen som sedan dess drabbar folk lite till och från. Bilder flaggas som olämpliga eller innehållande våld eller nakenhet även om de som i mitt första fall föreställde ett gäng tallar i motljus. Det faktiska innehållet struntar robotorna i.

Det senaste i den negativa utvecklingen är att en stor mängd bilder och deras "taggar" är bannade helt och hållet. Den till synes oskyldiga bilden ovan är ett gott exempel. Pittoresk tyckte jag, livsfarlig ansåg Meta. I det fallet är det framförallt två saker som sticker i robotögonen på algoritmerna. Den ena är märket i sig. Civivi och därmed #civivi är nämligen inte gångbart för stunden. Detsamma gäller #knifephotography vilket var en annan tagg jag nyttjade. 

Därför är bilden ovan "förbjuden". Endast de som följer mig kan se den. Men heller inte alla som gör det utan bara de som aktivt skrollar igenom sitt flöde och brukar titta på mina bilder. Den är heller inte sökbar, den går inte att se i generella flöden och den går inte att hitta som rekommendation även om du som användare skulle gilla den typen av bilder. 

Är den brutal eller visar den något förbjudet? Nej, Det är IG eller snarare Meta som står bakom dem och Facebook som bestämt att allt knivrelaterat innehåll är våldsamt eller åtminstone våldsbejakande. 

Det gäller även bilder föreställande en liten och mycket grön fällkniv mot bakgrund av delar av ett medeltida centrum i Arboga. Extremistiskt så det förslår. 

Den här bilden ser bara oskyldig ut för det otränade ögat. Man kan få för sig att den föreställer en träkubbe på ett snett bord stående på en äng. Men icke...den var märkt #knifethrowing vilket är förbjudet. Följaktligen är den i klass med vilken ISIS-bild som helst

Utvecklingen får förstås konsekvenser för den som är intresserad av knivar och allehanda andra föremål med spets eller egg vare sig det handlar om HEMA, samlande av japanska svärd eller något liknande. Jaktbilder och dylikt har alltid varit förbjudna så den som är intresserad av det har alltid fått söka sig annorstädes. 

Men tyvärr betyder det att det blir allt svårare att röra sig på de största plattformarna som Facebook och Instagram och allt annat ägt av Meta. Att börja om på en annan plattform är förstås en möjlighet men inte det lättaste att göra. Särskilt inte när man investerat mycket tid under många år för att bygga upp ett konto med allt vad som därtill hör. 

Det gäller inte bara mig förstås utan många av de små företag som blivit beroende av de här kanalerna för marknadsföring. I de situationerna är det inte roligt när regler och policies ändras helt godtyckligt. Det gäller exempelvis många små tillverkare av knivar som sett det här som ett utmärkt sätt att nå och kommunicera med sina kunder. 

Av det skälet kommer jag fortsätta att primärt satsa på den här bloggen. Inläggen är vare sig trendande eller blir virala men de som är intresserade kan hitta dem genom sökningar eller genom att helt sonika följa mig. Därtill finns texterna kvar, de försvinner inte i det brus som är ett flöde man scrollar igenom. Dessutom växer den sakta men säkert. Det senaste året har det vuxit till kring 10-11 tusen läsare per månad. 

Så jag hoppas ni hänger med på resan framåt!

/ J - primärt bloggare, sekundärt Instagrampostare

Knivtrender på sociala medier

Om någon tycker sig känna igen den här texten så beror det på att den tidigare puclicerats på knivbloggen Vasst. Men jag tycker att den är synnerligen aktuell även här!

Eller mer specifikt på Instagram i det här fallet och som jag ser dem kanske skall tilläggas. I sammanhanget bör påpekas att jag är allt annat än modern i de flesta avseenden så jag avser inte "först med det senaste". Det är jag mycket sällan även om det händer från stund till annan. Men det kan mer betraktas som ett olycksfall i arbetet. 

Det jag önskar presentera är några typiska bildkategorier som du kan stöta på om du ger dig i kast med det som ofta informellt går under namnet "IKC" eller "Internet Knife Community" och då särskilt det du hittar på Instagram. Sedan måste betonas att flödet i hög grad styrs av vad du själv valt att snöa in på och vilka du följer förstås! Även om den delen i allt högre grad minskar dessvärre. Men det är ämnet för en annan diskussion som jag brukar säga.

Här följer några exempel på kategorier av bilder du kan stöta på.

1. EDC, den på Internet så etablerade förkortningen som står för "Every Day Carry". Det omfattar inte bara knivar utan allt du kan tänkas bära på din person. Allt från vardagsprylar som klockor, pennor och mobiltelefoner till hela arsenaler och överlevnadskit beroende på hur du är funtad och vart i världen du lever. För en del har begreppet kommit att närmast beteckna en livsstil.

Bilderna kan vara av många olika slag, några exempel;

- "Flatlay", prylarna läggs ut på lämplig bakgrund med mer eller mindre konstnärlig ambition.

- EDC i hand, är precis vad det låter som.

- Andra prylar. Oftast ficklampor och pennor men även multiverktyg, miniatyrbräckjärn och dyl. Mer obegripligt för mig är det stora antalet "knucks" vilket är en omskrivning för ett litet knogjärn rymmandes en eller ett par fingrar. Tämligen meningslös pryl. Ja, och så näsdukar förstås. Vissa människor gillar dem har jag förstått.

 

En nykomling från Viper Knives i form av Turn Essential får agera exempel på en “EDC”-bild "flat lay"-style

2. Knivporr, är inte riktigt så illa som det låter och inkluderar inte människor som tappat kläderna utan innebär extrema närbilder, gärna på detaljer tillhörande dyra och exklusiva knivar. Tänk material som mönstervällda blad, timascus, ädelmetaller och liknande.

3. Knivar i natur, en kategori jag själv är både stor anhängare av och tillika i hög utsträckning bidrar till. Det är precis vad det låter som även om flera underkategorier finns. Det kan vara knivar med natur som bakgrund eller bilder när de används till allehanda ting. En närbesläktad kategori är nästföljande.

S.E.R.E Folder från Al Mar poserar i skogen

QSP Bison under en sommarutflykt får illustrera "kniv i natur"-kategorin

4. Bushcraft. Här ryms många typer av bilder men vacker natur men skog, sjöar, floder och berg hör till kategorin. Brasor i olika varianter är näst intill obligatoriska. Kopplat till det hittas många bilder på "feathersticks" och sotiga kaffepannor och muggar alternativt kåsor. Nästa steg är utomhusmatlagning men det är inte lika frekvent förekommande.

Ett specialfall av "knivar i natur" kan nästa kategori sägas vara.

5. Knivar och himmel. En bekant till mig är mästare på området. (Har ni inte sett hans bilder ta en titt på @foldersunfolded)

6. Knivar och kaffe. En kategori jag är i högsta grad medskyldig till att sprida måste medges. Även om den typen inte är lika populär som den en gång var så har den en egen term "Knoffee" eller på svenska "Knaffe". Båda företeelserna är nödvändiga i mitt liv och de gör sig bra på bild så för mig är området oundvikligt. Dessutom har jag ofta tid att knäppa en bild eller två där jag sitter med en kopp Java och filosoferar.

6. Knivar och Chili. Nä, det är ingen trend det måste tillstås. Det är jag själv som uppfann kategorin eller åtminsone hashtaggen #thechilisessions. Jag råkar gilla att laga mat med stark peppar och dessutom gör de sig mycket bra på bild. Sedan är en del knivar rätt heta och då blir kopplingen mer naturlig. Men gör ni en sökning på området är chansen mycket stor att det är mina bilder ni hittar!

 

#thechilisessions Spyderco Lil' Native och några heta frukter

7. Vanligare än chilifrukter är knivar och blommor. Till och med tämligen macho-betonade konton har insett att blommor gör sig bra på bild och dessa får därmed agera bakgrund vid knivfotografering.

8. Vapen och knivar. När vi nu talar om macho så finns en kategori som inte är så vanlig från svenska konton men desto vanligare i USA och i de kretsar där man marknadsför "tactical knives". Det skall vara mörkt, svart och grått, gärna med patroner och skjutvapen i bakgrunden. Den här kategorin är tyvärr en bidragande orsak till att många knivkonton i allmänhet inte syns med blida ögon från Instagrams eller snarare Metas håll. Det eftersom det kopplar ihop vapen och knivar. De som lägger upp bilderna menar att det är yttrandefrihetsfråga och driver den idén tämligen hårt. Jag trycker aldrig på "gillaknappen" för den typen av bilder och avhåller mig från att kommentera dem. Det eftersom jag anser att den kopplingen är mycket skadlig för alla oss som är intresserade av knivar men INTE betraktar dem som vapen. Det finns ingen anledning att dra negativ uppmärksamhet till området anser jag.

En enligt mig mer legitim underkategori är jaktvapen och knivar. Inte heller sådana bilder ses dock med blida ögon av IG. Blod är farligt enligt dem och det är ett snabbt sätt att dra på sig anmälningar vilket kan leda till nedstängning av ditt konto. Därför är det inte så mycket jaktbilder i omlopp som man kan tro. Kopplingen jakt och knivar är annars tämligen naturlig.

9. Kastknivar är inte heller det en trend utan snarare ett exempel på ett specialintresse som har sina egna kanaler i de här sammanhangen. Jag lyfter förstås fram det för att jag själv är aktiv och har ett specialkonto tillägnat det här området. Mig hittar ni på kontot vaxjosportkastning.

Här är det mycket vanligt med filmklipp och "reels" då verksamheten lämpar sig väl för illustreras på det viset. En film kanske inte säger mer än 1000 bilder men vissa saker är lättare att se när det t ex handlar om teknik.

 

"Kortjakt" är något jag ägnar mig åt ibland. Här med en uppsättning "Patriot Daggers" från WL Custom Blade

Men på samma vis som för kastknivar finns andra kategorier som innefattar tillverkning av knivar vare sig det gäller knivslöjdare av skandinavisk typ, knivmakare i största allmänhet eller tillverkare av den större varianten.

10. Köksknivar är förstås en egen kategori. Men av någon, för mig underlig anledning, är det ett helt separat område. Många kan vara hur intresserade av fällknivar som helst men har noll intresse för vad de använder i köket om de ens lagar mat. Till nöds används fällknivarna i köket eftersom resten av utrustningen är så eftersatt. Därför är matlagning och knivar en helt egen gren på Instagram och det tycks närmast råda vattentäta skott mellan den och exempelvis "EDC"-grupperna. Samma förhållande tycks till viss del även gälla i Sverige.

 

Köksknivar är en helt egen kategori här exemplifierad med en JCK Kagayaki Gyuto som jag recenserade härförleden

Det finns förstås betydligt fler kategorier än så. Det här vara bara ett axplock. Vilka fler tycker ni er se?


/ J - bildar sig

Fredags-EDC XCI "Komplement"

Jag är lite väderberoende och sitter nu och spanar uppåt himlen till. Den är grå kan jag påpeka men för stunden verkar det inte ramla ned så mycket från den. Snarare finns tendenser till att solen skall bryta igenom. 

Intresset för vädret kommer sig av att det påverkar mina fritidsintressen rätt rejält. Att cykla i regn, hagel och snöslask går men det är inte lika kul som i solsken. Knivkastning som nu ofta står på tapeten går att ägna sig åt om det regnar liiiiite. För mycket och knivarna blir blöta och därmed såphala. De har aldrig problem med det på film och i tv-serier har jag noterat. Fast å andra sidan, i filmer är de experter på allt utan att någonsin träna. Huvudrollskaraktärerna klår vilken parkour-utövare som helst, skjuter som värsta prickskyttarna, fightas som proffs och de kastar kniv bättre än cirkusartister. Märkligt det där. Jag har själv ägnat mig åt diverse kamparter i ett antal år innan jag bröt axlarna men inte kom de färdigheterna av sig själv. Inte upphöll sig kunskaperna av sig själv heller. Tvärtom behövde det tränas en del. 

Det gäller knivkastningen också. Jag gör stora framsteg relativt fort. Men det kräver sina timmar för att de skall komma. 

SOG Aegis AT som komplement till de kastknivar som senare kommer spela huvudroll

På väg ut i skogen för träning behövs komplement. Kastknivar skär inget vidare och ibland kan jag behöva karva något, avståndsmarkeringar till exempel. Då är den här kniven, en SOG Aegis AT, inte så dum. En riktigt praktisk sak med ett kompetent blad. Det syns nästan när du iakttar formen, inte sant? Det kombineras sedan med ett mycket bekvämt handtag. Det är dock mycket långt så proportionerna blir aningen märkliga. I övrigt är det en relativt snygg kniv, men det stör OCD-delen av mig att man inte klämde i med ett lite längre blad när man ändå höll på. 

För övrigt pågår en utlottning av just den här modellen i det här utförandet på mitt Instagramkonto. Dragningen sker imorgon kväll så än finns tid att delta för den som önskar. 

Sedan är lite snöre sällan dumt att ha. Den här stumpen paracord råkar finns i fickan och där hittade jag även eldstålet. Det var inte planerat men det råkar ligga i den jackan jag bär. Sedan är försvarets hudsalva aldrig fel. 

Glad fredag på er allihopa!!

/ J - siktar mot skogen och tavlan

#knivesandbikes #knivigtvarre

En påminnelse

Hej på er alla glada kniventusiaster!

Det var väl en jäkligt hurtig inledning, inte sant? Tja, något skall man börja med. Jag ämnar bara påminna alla som har Instagram att om ni uppskattar en modern TFF med wharncliffeblad så kan ni just vinna en sådan då jag i samarbete med Two Sun Knives anordnar en "GAW". En till får jag väl tillägga då det inte var så länge sedan den förra gick av stapeln. 

För att vara med i utlottningen räcker det med att gå in under min profil Knivesandbikes och följa instruktionerna. 

Påskfärger och tillika färgerna på Kinas flagga. Det är därifrån den här modellen, Tusk, kommer!

Kniven du kan vinna är en Two Sun TS50 Tusk. En styck förnämligt välgjord modern flipperkniv i titan med sedvanligt lull-lull. Handtag i TC4-titan, blad i D2-stål, keramiska kulor i lager och detent, förstärkning i låsarm med översträckningsskydd och 3d-format clip i titan med dold fästskruv. En sjysst kniv helt enkelt!

Recensionen av densamma hittar du här!

/ J - önskar lycka till

Utlottning!

För de som har Instagram men inte följer mig vill jag bara påminna om att jag har en utlottning på gång där. En "GAW" som genomförs i samarbete med QSP Knife. 

Du kan vinna en sådan här, Copperhead från QSP

Vinsten är en styck sprillans ny "Copperhead" (recension hittar du här). Regler för deltagande hittar du under bilden "GAW". 

Lycka till!

/ J

#knivesandbikes #gaw #qspknife

Det kom ett paket...

Just det här paketet kom hela vägen från Kina! Men eftersom det skickades med DHL kom det fram säkrare och nästan snabbare än en inrikes försändelse med Postnord. Innehållet - ett par ny bekantskaper från ett av mina favoritmärken när det kommer till prisvärda knivar, QSP!

Den här gången är det deras nya modell "Mamba". Det första intrycket från låda till hand är synnerligen bra! Lätt, välbalanserad och med diskreta eleganta linjer. Materialen skäms inte för sig i relation till prisklass med en lättad, väl rundad stålram, välvda sidor i arbetad kolfiber, kullager och VG10 i bladet. Lägg därtill en diskret flipper, ett bra clip och riktigt bra snärt när bladet fälls ut. 

Inplastad synes en styck "Copperhead", fastbladaren är "Erised" och längst ned en "Mamba"

Förutom Mamban innehöll lådan något för mig rätt ovanligt nuförtiden, en fastbladare! Inte ofta jag testat sådana här på bloggen även om jag förstås innehar en bunt dylika av varierande karaktär också. Det har helt enkelt inte hunnits med. Men nu är det dags. Även i det här fallet är de första intrycken goda. Som synes inga onödiga excesser utan ett dugligt allround-betonat blad som även skulle fungera väl vid jakt misstänker jag. Ett komfortabelt handtag av "rosewood" med mosaiknitar för flärds skull. Till kniven ett enkelt men välsytt fodral i kraftigt läder. 

Den tredje kniven som låg i lådan har jag recenserat och det är QSPs "Copperhead". Just det här exemplaret skall faktiskt skänkas bort! Vill du vara med i utlottningen är det bara att styra kosan till mitt Instagramkonto "Knivesandbikes" och hålla ögonen öppna inför stundade GAW (Give Away).  Den är till för att fira att jag passerat 12 000 följare och är sponsrad av QSP!

/ J - paketöppnare

Bildgåtor

På det allestädes närvarande Instagram har jag börjat med en ny serie bilder som jag ämnar dela med mig av även här på bloggen. Jag fick nämligen en idé när jag skulle damma av knivsamlingen  häromdagen. Man får så många goda idéer när man pysslar med sina knivar håller ni inte med om det?

Då knivarna vid det här laget hunnit bli några stycken kom jag på att förutom att de flesta är fällknivar så har de en eller flera andra egenskaper gemensamt. Fast ibland inga alls eller bara någon enstaka. 

Ja, det var det som var själva idén till bildserien, likheter och skillnader. Att bygga in ett tema, en minsta gemensam nämnare i bilden eller rent utav en "Fem myror är fler än fyra elefanter"-del, det vill säga "en skall bort". Någon kanske inte passar in alls. 

Bildgåta - vad för de här knivarna samman?

Svårighetsgraden kommer att variera högst avsevärt från det uppenbara som även icke knivfantaster kan klara till det lite klurigare som kanske i något fall kräver lite kunskap eller åtminstone eftertanke. 

Men som jag skrev på IG så behövs lite uppvärmning. Första bilden är därför inte så komplicerad. Dagens fråga är därför - Vilken är den minsta gemensamma nämnaren för de här knivarna?

/ J - the riddle

"Top Five"

Igår fick jag en utmaning på Instagram som upphovsmakaren döpt till #topfivefolderschallenge. I korthet gick den som namnet antyder ut på att lägga ut en bild på de fem favoritfällknivar man har. För somliga skulle det kanske vara en lätt uppgift. Säg om man till exempel endast äger fem fällknivar. 

Det gäller inte mig kan jag låta meddela. Hur fanken väljer man var därför min första tanke. Det finns för mig rätt många olika kriterier att ställning till och det är inte alltid att de sammanfaller och när de gör det är det kanske en eller två parametrar som väger tyngre och det finns alltid fler hänsynstaganden. Men sen var kanske inte uppgiften på liv och död.

Talar vi här om de mest signifikanta knivarna för samlingen/högen? Eller skall man gå enbart på utseende och i så fall ta de vackraste knivarna. De dyraste kan man förstås välja, de är troligen utrustade med de mest exklusiva materialen och på så sätt slår man flera flugor på en gång. Ett annat utgångssätt är förstås att ta gå på de som får mest ficktid. Det var lite åt det hållet jag lutade när jag gjorde mina val. 

Därför blev det fem "EDC"-knivar. Fällknivar som återkommer och som alltsomoftast återfinns i en ficka nära dig. 

"Top Five" Några favoriter i samlingen

Utan inbördes ordning blev det till slut de här:

1. Fox TUR. Den nyaste kniven i högen och borde kanske därför egentligen vara diskvalificerad. Men den blev en omedelbar favorit. Designad av danske Jesper Voxnaes och tillverkade i Maniago av Fox Knives. Den besitter många av de egenskaper jag värdesätter hos en bra allroundkniv. Lägg därtill fina material och en utmärkt byggkvalitet och du har en vinnare. Den konkurrerar hårt med andra favoriter som återfinns i serien "Den perfekta fickkniven", det vill säga knivar ur Spydercos Sage-serie, Kershaw Blur, Benchmade 943 med flera som TUR därmed passerade den här gången. 

2. Pro Tech Stinger. Jag bär mer än en kniv och som komplement till något större återfinns alltid någonstans på min person en riktigt liten kniv. De används för små uppgifter, snabba snitt och på platser där man inte vill skrämma populasen. En av de knivar som fått mest tid under åren har varit den här lilla gynnaren från Pro Tech. Den är "California Legal" vilket innebär att den har ett blad på under fem centimeter eller 2" om man så vill. Numera får nog Spyderco Manbug mer fickludd på sig och i sig än den här. Stinger är för övrigt en av de snabbaste fjäderdrivna knivarna på marknaden och kvaliteten är högsta möjliga. 

3. Spyderco Gayle Bradley 2. En kniv med mycket god ergonomi, ett blad formgett av en mästare inom "Blade Sports" och gjort i M4-stål. Resultatet kan inte bli annat än gott. Sen kan tilläggas att jag tycker  att det är en av de snyggare Spydercoknivarna med en profil påminnande om en riktigt snabb sportbil. Ett intryck som förstärks av kolfiberglimret i de laminerade sidorna. Kniven konkurrerade därmed ut andra bra knivar som Cold Steels Ultimate Hunter och Benchmade Griptilian, G10 versionen.

4. Viper Dan. Knäppgöken i samlingen. En frontflipper som inte flippar med ett lås som inte låser designad i hågkomst av en god vän. Det är Dan 1 en kniv formgiven av Tommaso Rumici. Roliga lösningar, utmärkt funktion parat med god ergonomi toppat med finish i toppklass i samma paket. Den passerade på mållinjen knivar som Kizer Gemini, ZT 0450 och 0220. Dan vinner på starkare personlighet helt enkelt. Spydercoknivar som Techno och Hungarian konkurrerar även de genom att vara färgstarka och så även Enzo Birk 75. Framelock flippers är sillar! 

5. Spyderco Yojimbo 2. Den andra Spydercon på listan som i och för sig kunde bestått av fem dylika. Som gammal kampsportsutövere måste jag väl ha något "semi-taktiskt" på listan också. Något som ser lite farligt ut. Den råkar på kuppen vara tämligen praktisk också. Jag beskrev den en gång som en en "mattkniv på stereoider". Kombinationen av uppsyn och användbarhet fick den att kila förbi knivar som Benchmade AFCK och fler Spydercos - Police, Military och PM2. 

Som ni förstår en lista som är långt ifrån komplett men jag låter den vara där. Den är heller inte skriven i sten och det är fullt möjligt att den ser annorlunda ut imorgon. 

Vilka är era "topp fem favoriter" när det kommer till fällknivar?

/ J - väljer

#cykligare #knivesandbikes

Dagens skratt!

Det blir intressant när folk utan kunskap bestämmer sig för att ha skarpa åsikter. I det här fallet rör det sig om Instagram, kommentarsfältet och ett specifikt märke, kinesiska San Ren Mu. 

Ett lågprismärke vars försäljning knappast hotar någon av de stora då de har olika målgrupp med sina produkter. De blev uppmärksammade för några år sedan när deras modell "710" numera "7010" sades vara en Sebenzakopia. Något jag diskuterat tidigare här på bloggen i olika sammanhang. Hur någon fick för sig att en tiodollarskniv vare sig kopierar eller hotar en etablerad fyrahundradollarsmodell är ett intressant diskussionsområde. 

MEN nu var det en bild på en annan modell som väckte anstöt. En bild jag lade upp på två versioner av modell "763". En med G10 skollor och en med aluminiumhandtag. Båda utrustade med Axis-lock, mycket riktigt stulet från Benchmade. Därför har SRM avlägsnat det senare utgåvorna och ersatt det med ett linerlås kan nämnas.

Bilden som väckte reaktioner, två versioner av SRMs "763" med axislock. Det var låset som väckte anstöt förmodar jag

Någon som kallar sig "tactical_center_elite" fann sig föranledd att med anledning av den bilden skriva följande:

"I detest clone companies."

Och det kan man få göra. Fast, man bör veta vad man pratar om först. Det är lite mer komplicerat med just SRM då de allra flesta modeller de har på programmet inte alls är stulna utan mer eller mindre egna designer. MEN de har några som är direktplankade det kommer man inte ifrån. Mest flagrant är kanske deras stöld av Vipers "Timeless". En Fabrizio Silvestrelli-design som döpts om till det anonyma "7028". 

Sen har vi modeller som "702" som är snubblande nära en "Des Horn" från Spyderco men som om man undersöker det närmare egentligen visar sig vara en Wimpfdesignad kniv från Klötzli. Så frågan är snarare vem av de formgivarna som inspirerades/stal av varandra först? Det vore intressant att veta. 

Nu till det komiska!

När jag gick in på vederbörandes Instagramsida så hittar jag massor av bilder på Real Steels sista hit "Megalodon", ha ha ha ha. STOR HUMOR! 

RSK (Real Steel Knives) är nämligen systermärke till SRM på samma sätt som ZT är det till Kershaw under KAIs regim. SRM valde att lägga sina mer exklusiva knivar under nytt namn ungefär som Toyota gjorde Lexus för att inte bli förknippade med lågprisprodukter. 

Av det skälet är t ex den gamla SanRenMu "963", storebror till de avbildade knivarna exakt samma kniv hos Real Steal. 

Så gärna kritik men se till att ha på fötterna först!

/ J - upplivad

#knivesandbikes

Att hovra

Det tog tid att klättra de sista följarna från runt 8950 och upp till nästa jämna tusental. Jag strävar vidare mot en rund och fin siffra på 10 000 plus. Återstår att se om det är en utopi eller om det går. 

Instagramföljare är det jag talar om. Jag tillhör numera de människor som har ett sådant konto. Även om jag inte aktivt jagar folk så sticker jag inte under stol med att det roligt att det finns de som uppskattar och följer mitt flöde. 

"Knivesandbikes" , titeln var ledig och jag tyckte den var lite självförklarande

Men frågan jag ställer mig är vad som händer på sociala medier ur strikt kommersiell synvinkel. Mitt bestämda intryck är att mängden reklam har mångdubblats på senare tid. På IG yttrar det sig så att det smyger sig in rätt mycket "sponsrade" bilder bland de andra uppdateringarna. Rätt jobbigt men jag undanber mig efterhand och markerar allt som jag inte är intresserad av så deras logaritmer åtminstone kan styra  mig mot produkter som Fjällräven, Fällkniven och annat kul på F. 

Värre är det med följare. Därav titeln "hovra" för jag har nämligen varit över det magiska 9000-strecket flera gånger på senare tid och alltid dykt igen. Allt för att hälften av de nya konton som strömmar till är mer eller mindre kommersiella. Det är företag som vill att jag skall följa dem "bara för att", oavsett hur usla bilder, tråkiga flöden eller fula knivar eller andra produkter de har. På senare tid svämmas marknaden över av dessa, ursäkta uttrycket JÄVLA spinners. Jag kan för mitt liv inte förstå varför jag skulle vara intresserad av en liten fingerkarusell med kullager för att jag gillar knivar. Hur hänger de ihop menar de? Tydligen är logiken att gillar man en pryl oavsett slag så tycker man per automatik om alla andra. En i mitt tycke mycket märklig logik.  

Jag säger NEJ TACK! För att vara mer exakt säger jag inget alls utan följer dem bara inte varpå de raskt "avföljer mig" med. Intressant fenomen - de bryr sig inte om vad jag lägger ut eller skriver, de vill enbart åt mina följare och när de inte får det lägger de ned. 

Det vore en sak om det bara vore företag som betedde sig på det viset eftersom det ändå finns en bevekelsegrund för dem. Men det finns en bunt privatpersoner som gör på samma vis. Ett beteende som jag inte förstår. Det är som sagt inspirerande med följare men jag tänker inte ha "falska" sådana. 

Nästan lika illa är det på Facebook som jag varit lite mer sporadiskt aktiv på under senare tid. Där poppar det upp tonvis med reklam baserat på vad mina vänner och familj klickat på. Allt i en salig röra. 

Man kanske skulle börja sälja något?

/ J - känner sig antik

#knivesandbikes

Ett leende

Ibland känner man för att kolla om omgivningen är med liksom. Jag var på det humöret igår. Var ute i skogen på en surrealistisk promenad mitt i verkligheten och som genom en ren händelse hade jag med mig en kamera och några knivar. Ovanlig kombination, jag vet.

Höstdagen började lida mot sitt slut skuggorna blev allt längre. Så fort solen gick i moln, vilket den gjorde ofta, blev det nästan mörkt och min primitiva lilla klick-och-ta-kamera tyckte att blixt var en god idé. (Minnesanteckning till mig själv: jag måste skaffa ny kamera)

Jag tog en serie foton under temat "The Fall is Nuts Sessions"

Därefter lade jag upp den här bilden på Instagaram.

"Mind Games"

Motiv en Spyderco PPT. Med doft av våt barrmatta och kyla i antågande. Ursvenskt med blåbärs och lingonris och en fallen björkstock. 

Eller?



/ J - en man med enkel  humor


#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Ett "PS."

Strax efter jag lade upp inlägget som handlade om mitt Instagramkonto så klättrade antalet följare raskt över 2000 till antalet och gjorde därmed titeln inaktuell. Synnerligen glädjande må jag säga!

I skrivande stund har den siffran mer än dubblats igen och mitt konto har nu fler än 5000 följare vilket är en intressant utveckling.

"Thanks"

Det är inte särskilt mycket i sammanhanget med tanke på att det finns de som har miljoner följare och de inom genren som kan räkna intressenterna i tiotusental.

Men räven säger inte att att rönnbären var sura i det  här fallet för det är inte vad som siktas mot ändå. Sanningen att säga vet jag inte riktigt vad jag siktar på. Eller egentligen vet jag nog det.

Det är nämligen ett utmärkt forum för att få utlopp för mitt behov att pyssla med bilder och det är därför jag har ett IG-konto. Sen kan jag inte sticka under stol med att det är tillfredsställande att någon faktiskt gillar det man gör.

Extra glädjande är att de glada gamänger som häckar där är synnerligen aktiva och procenten som sträcker sig mot gilla-knappen eller snarare dubbelklickar är tämligen hög. Tack för det alla ni som gör det!

Om målet hade varit att nå 5000 följare är det uppfyllt. Nu får jag väl satsa mot något annat. Något högre mål. Vad det nu kan vara, inre frid eller världsfred?

 / J - a k a "Knivesandbikes"


#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Ni vet känslan...

...när det dimper ned ett paket i lådan!

Det har det gjort här. Först de här från Spyderco och Viper. De som följer mig på Instagram vet vad de innehöll. En styck "Pattada" samt en "Dan". Båda knivarna blev genast mycket uppskattade. Så pass att jag genast slog till på en "Dan 2" när en sådan dök upp till försäljning på en facebooksida härförleden. Den andra knivgalningen som var förre ägaren sköter sina knivar väl så jag visste att den skulle vara i toppskick och det var den!

Det är alltid lika trevligt att öppna paket, julafton varje gång

Pattadan är en mycket personlig kniv med både för- och nackdelar. De flesta av dem var jag dock medveten om när beställningen lades eftersom jag tidigare varit intresserad av ett original från Sardinien. Det är en mycket elegant knivmodell må jag säga. 

Hm, vad kan de här tänkas innehålla?

Sen dök de här askarna upp igår! Extra roligt eftersom det vackra vädret uppmanade till uteliv och jag därför tillbringat större delen av dagen i skogen och badandes i Helgahavet (sjön). Eftersom jag fick ett ryck följde även ett antal knivar med i en väska för att testas lite extra och då bjöds även på fototillfälle förstås.

Visst är det något särskilt med en splitter ny knivlåda? Det är något med den där första intrycket oavsett om man känner till kniven på förhand eller inte. Att läsa sig till mått och vikt är en sak och att känna på den är en annan. Motsvarare den förväntningarna eller kanske till och med överträffar dem? Är den tyngre eller lättare än förväntat? Hur känns den i handen? Frågorna är många och brukar besvaras av endera ett belåtet leende eller med en rynka i pannan. 

Jag återkommer naturligtvis med omdömen om både Viper Dan och Spyderco Pattada samt om vad det nu än är i lådorna. 

Annars plitar jag för stunden på en text om Fällknivens "Erna" som jag testade åt Knivshop.se härförleden. 

Väl mött i etern go' vänner!

/ J - halvskarp


#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Namnbyte och "nick" på nätet

Nu är det inte jag personligen som bytt namn och inte heller bloggarna. Däremot bytte jag namnet på mitt konto på Instagram vilket var stort nog.  

Det gjorde jag i syfte att avspegla innehållet något bättre. Tidigare var det "aliaspostmortem" som stod på kontot vilket medvetet är vagt och numera är det "knivesandbikes" vilket lika medvetet är tydligare.  

Det första "nicket" kom sig inte av att jag kände för att vara exotisk på något vis utan namnet har en synnerligen pragmatisk bakgrund. För ett antal år sedan spelade jag lite på nätet. Inte WoW eller något annat illustert utan gammalt hederligt schack. Men för er som inte är insatta i den världen kan jag låta meddela att det är ett internationellt community med flera miljoner användare. Några av de ställen jag frekventerade, däribland "Yahoo Chess" tarvar förstås ett användarnamn.Den som tror att namnet "John" i någon som helst form eller konstellation skulle vara ledigt på en internationell sida tar miste! Det är ett populärt namn i engelskspråkiga länder kan konstateras. 

Det gällde således att hitta på ett namn, ett unikt namn och John12345678 ville jag inte kalla mig. Ett tag var jag "Ratatosk", ni vet den irriterande gnagaren från nordisk mytologi. Sen var jag även "Mumblebee" en ordlek med "humla". Båda namnen var bra, det enda problemet var att jag gjorde ett uppehåll på ett par år varpå jag glömde mina lösen och mina gamla mailadresser dit nya kunde skickas fanns inte längre. 

Då dök det något morbida "postmortem" upp i mitt huvud. "Efter döden" eller "obduktion" som det även står för på engelska. Bakgrunden hänger ihop med att jag nästan dött några gånger och en gång var borta för en stund men det är en annan historia. 

Tyvärr råkade det namnet ut för samma behandling som de tidigare "nicken" på nätet. På andra ställen kallade jag mig "Trollbane" men det är ofta taget. Enda stället som det namnet lever kvar är på Blade Forums för er som häckar där ibland. 

Eftersom jag inte längre kom åt "Postmortem" fick det bli tillägget "alias". Det visade sig vara en ytterst gångbar kombination och det är alltid ledigt vart jag än kommer trots alla miljarder internetkonton. Ser ni någon "aliaspostmortem" i något sammanhang är det högst troligen jag. Som sagt, John tenderar att vara upptaget i den engelskspråkiga världen!

/ John a k a aliaspostmortem

Jag siktar mot 2000

Instagram är en företeelse som jag relativt nyligen stiftade bekantskap med. Ett par månader har jag befunnit mig i den förunderliga världen av bilder och upptäckt vilken guldgruva det kan vara för specialintressen oavsett vad det handlar om.

Det finns olika typer av konton har jag förstått vid det här laget. Mitt är mest inriktad på delar av mina intressen som knivar och cyklar. Just nu med fokus på vassa föremål eftersom jag de facto inte cyklat så mycket som önskat den här sommaren. Det är tänkt att det skall bli mer av det vad det lider.

Jag undviker däremot för det mesta att lägga ut bilder på barnen och min sambo och andra nära och kära. Inte av det skälet att de inte är viktigare än prylar utan för att jag tycker att de själva får bestämma om de vill hamna på nätet eller ej. Av samma skäl är det ytterst sparsamt med dylika bilder på min bloggar också. 

Målet är inte att få så många följare som möjligt men visst är det roligt att folk är intresserade av de bilder jag tar och delar med mig av. Men jag har vid det här laget förstått att både i bloggosfären och på Instagram gäller att man endera redan skall vara känd eller skriva om uteliv och mode samt lägga upp enorma mängder selfies för att bli "stor". Det skadar heller inte om du är ung och kvinna. Undantag finns förstås. 

På en tv-reklam nyligen såg jag någon strutta omkring i kläder och tala om sitt IG-konto. Hon kallar sig något som inkluderade "yoga" och hade tydligen flera miljoner följare. Jag kollade nyfiket upp vederbörande och konstaterade att sex säljer som vanligt. Jo, visst var yoga inblandat på ett hörn men ytterst lättklätt i utmanande poser i exotiska miljöer. 

Sexigt? Det beror nog på vem tillfrågas

Kanske en väg att gå för alla oss knivgalningar? Lättklädda damer och knivar? Gärna fotade på Bahamas eller något liknande. 

Sen har jag förstått att det går att köpa sig röster/följare på olika vis. Det verkar uppenbart när man stöter på konton med några få bilder och tiotusentals följare. Proportionerna stämmer liksom inte. De har lagt upp något tiotal bilder eller kanske något mer men har drivor av prenumeranter trots det. Vad exakt har lockat dem?

Men jag har hellre färre följare som är äkta och intresserade av vad jag lägger upp. Av samma skäl följer jag inte andra per automatik. 

Det finns även andra faktorer som avhåller mig. Ett sådant är överdrivna åsikter. Vanligtvis extrema rightwingmänniskor från USA som är vapenintresserade. De har en tendens att dyka upp i flödet eftersom de inte sällan även gillar knivar. Något som också gör mig direkt avog även om innehållet är intressant är överdrivet användande av filter på bilderna. Somliga konton ser ut som technicolor på speed och det stressar mig efter ett tag. Någon enstaka bild är mest roligt men alla?

Mitt eget konto startade jag mest på skoj för att jag var nyfiken på hur det fungerade. Sen gillar jag helt enkelt bilder. Olika upplägg, installationer och kompositioner dyker upp i huvudet hela tiden. Inte bara i de här sammanhangen utan i livet i stort. Det är av det skälet jag var en hyfsad blixtspelare i Schack tror jag. Eftersom jag ser i bilder kommer vissa planer till lika fort på tio sekunder som på tio minuter.

Jag har även lärt mig en dyrköpt läxa - prenumerera inte på "Grillinfools" när du bantar!

/ J - Instagramnovis

Instagram

Man skall ju ha ett Instagramkonto nuförtiden. Det tog mig en evighet att förstå men jag skaffade ett för någon månad sen. Och det är ju riktigt kul! Jag gillar ju bilder i olika form. Både att ta egna och titta på andras. Nu ligger fokus på knivar och cyklar på mitt konto. Något tema bör man ju ha men det smyger in någon annan bild då och då.

Jag har till och med EN "Selfie", eller nja, riktigt äkta är den inte då vi är två på bilden. Annars har jag svårt att förstå konton med tvåhundra versioner av "Me Myself and I" som tema. Det är inget jag blir lockad av att följa direkt. Men i sammanhanget är jag en stofil och inte riktigt så narcissistiskt lagd.  Jag upptäcker dem när jag letar efter andra personer att följa och därför kikar på dem som följer mig. 

Det är intressant hur olika bilder kan uppfattas. Ni vet den där bilden jag även delade på Facebook i grupperna "Knivsamlaren" och "Tungur Knivur", den jag döpte till:

"Rush Hour"

Några av mina fällknivar...

Den har löpt amok, för att vara min skall tilläggas. Just den bilden av alla är i skrivande stund uppe i 2580 "likes" och har gjort att jag på tre dagar ökade från runt femhundra "följare" till över niohundra. 

Den är uppenbarligen mycket populär!


/ J - "bildar" sig

Och av de planerna blev det intet

Det är inte alltid det går som man tänkt sig. Faktiskt oftare än inte är min erfarenhet genom livet. Den här gången rör det inte direkt liv eller död. Det handlar däremot om min nya kamera och fototillfällen.

Det förhåller sig nämligen så att jag inte är i besittning av vare sig studio, ljusbox eller ens externa blixtar och andra roliga leksaker. Jag är därför i högsta grad beroende av solsken eller åtminstone dagsljus för att kunna fotografera någorlunda anständigt.

Hittills har alla sådana planer gått i stöpet. Endera är det mörkare än i röven på en sotare eller så är det faktiskt soligt men då har den knappt orkat masa sig upp över hustaken och slagskuggorna har varit svarta. Vintern är en mörk tid på mer än ett sätt. I skrivande stund är det någon form av halv snöstorm med blötsnö/regn och vind.

Av mina vilda planer på att illustrera min knivsamling på ett bättre vis har det därmed blivit intet. I princip alla bilder ni tar del av så  här långt är "gamla". Bara några foton jag lagt ut på Instagram och någon ögonblicksbild här som är färska. 

Men någon gång skall det väl komma en vår. Både för mig, världen och min kamera.


/ J - undrar om det stämmer att efter regn kommer...